Byggavfall - förbränna eller återbruka?
(2024) In TVIT-5000 ABKL05 20241Division of Building Services
- Abstract (Swedish)
- This paper will focus on the environmental effect of certain building materials after they have served the purpose of what they were designed for. Mainly it will try to answer the question: What would be the better option for the used product? Energy recovery, recycling, or reuse of the materials? And from which standpoint is it better to do any of these three. How does this effect the environment and what materials have the biggest environmental impact. It will also discuss the use of EPDs (Environmental Product Declarations) and how they can be improved and easier to understand. Using interviews, theoretical papers and EPDs a conclusion of which materials should be energy recovered, recycled, or reused has been made. By doing this an... (More)
- This paper will focus on the environmental effect of certain building materials after they have served the purpose of what they were designed for. Mainly it will try to answer the question: What would be the better option for the used product? Energy recovery, recycling, or reuse of the materials? And from which standpoint is it better to do any of these three. How does this effect the environment and what materials have the biggest environmental impact. It will also discuss the use of EPDs (Environmental Product Declarations) and how they can be improved and easier to understand. Using interviews, theoretical papers and EPDs a conclusion of which materials should be energy recovered, recycled, or reused has been made. By doing this an improvement in today’s construction waste management can be made. Consequently, conditions for a more efficient management will gradually stop waste from going to landfills and will therefore be energy recovered, recycled, or reused. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Tänk om mer byggmaterial hade använts till sin fulla potential och inte skickats till deponi eller förbränning alldeles för tidigt. Tiderna går mer och mer mot det hållbara tänket. Trots detta finns det problem i en av de branscher som har den största klimatpåverkan och som genererar stora mängder avfall, byggbranschen.
Byggsektorn står för 40 procent av allt avfall som genereras i Sverige varje år, när gruvavfall är exkluderat. Det leder till stora mängder byggavfall som kan hanteras på olika sätt. Ett etappmål kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål God bebyggd miljö och Giftfri miljö lyder enligt följande “Mer bygg- och rivningsavfall materialåtervinns och förbereds för återanvändning”. Syftet med etappmålet är huvudsakligen att... (More) - Tänk om mer byggmaterial hade använts till sin fulla potential och inte skickats till deponi eller förbränning alldeles för tidigt. Tiderna går mer och mer mot det hållbara tänket. Trots detta finns det problem i en av de branscher som har den största klimatpåverkan och som genererar stora mängder avfall, byggbranschen.
Byggsektorn står för 40 procent av allt avfall som genereras i Sverige varje år, när gruvavfall är exkluderat. Det leder till stora mängder byggavfall som kan hanteras på olika sätt. Ett etappmål kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål God bebyggd miljö och Giftfri miljö lyder enligt följande “Mer bygg- och rivningsavfall materialåtervinns och förbereds för återanvändning”. Syftet med etappmålet är huvudsakligen att underlätta användningen av bygg- och rivningsavfall så att mer av det återanvänds och återvinns. Idag finns det förbättringspotential på den fronten då en del byggavfallsfraktioner hamnar på deponi istället för att till exempel återanvändas.
Riksdagen har antagit ett långsiktigt klimatmål som säger att Sverige senast år 2045 ska nå nettonollutsläpp, där byggbranschen också är inkluderad. Sett ur ett livscykelperspektiv står svenska byggnader för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Från och med 1 januari 2022 började lagen om klimatdeklarationer för nya byggnader att gälla. Det primära syftet med klimatdeklarationer är att minska växthusgasutsläppen från byggnader.
I Sverige är förbränning av avfall en av flera energikällor. Förbränningsverken tillgodoser 13 TWh till elproduktion och en femtedel av den värme som produceras till de svenska värmesystemen runt om i landet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9163140
- author
- Bodlund Raaf, André LU and Hellstedt, Emma LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Construction waste - incinerate or recycle?
- course
- ABKL05 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Byggavfall, förbränning, byggavfallsfraktion, energikälla, EPD, miljövarudeklaration, klimatpåverkan, återbruk, återanvändning, återvinning, CO2-ekv.
- publication/series
- TVIT-5000
- report number
- TVIT —24/5105
- other publication id
- ISRN LUTVDG/TVIT —24/5105—SE(73)
- language
- Swedish
- additional info
- Examinator: Ulla Janson
- id
- 9163140
- date added to LUP
- 2024-06-26 19:50:16
- date last changed
- 2024-06-26 19:50:18
@misc{9163140,
abstract = {{This paper will focus on the environmental effect of certain building materials after they have served the purpose of what they were designed for. Mainly it will try to answer the question: What would be the better option for the used product? Energy recovery, recycling, or reuse of the materials? And from which standpoint is it better to do any of these three. How does this effect the environment and what materials have the biggest environmental impact. It will also discuss the use of EPDs (Environmental Product Declarations) and how they can be improved and easier to understand. Using interviews, theoretical papers and EPDs a conclusion of which materials should be energy recovered, recycled, or reused has been made. By doing this an improvement in today’s construction waste management can be made. Consequently, conditions for a more efficient management will gradually stop waste from going to landfills and will therefore be energy recovered, recycled, or reused.}},
author = {{Bodlund Raaf, André and Hellstedt, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{TVIT-5000}},
title = {{Byggavfall - förbränna eller återbruka?}},
year = {{2024}},
}