Kriminalvårdens inre värld: En kvalitativ intervjustudie om det Isoleringsbrytande arbetet med häktade barn
(2024) SOCK10 20241Sociology
- Abstract (Swedish)
- Sedan 2021 har häktade barn mellan 15 och 17 år enligt lag rätt till fyra timmars mellanmänsklig kontakt om dagen. Den här studien belyser både bristen av kvalitativ utvärdering och av tydliga riktlinjer för hur det isoleringsbrytande arbetet ska genomföras på svenska häkten. Genom en intervjustudie med fyra kriminalvårdare från två olika häkten undersöks kriminalvårdares upplevelser av sin yrkesroll i det isoleringsbrytande arbetet med häktade barn. Uppsatsen fokuserar på tre områden: den kontakt som kriminalvårdarna upplever att de får med de häktade barnen, hur de navigerar mellan att sätta gränser och skapa kontakt samt hur de anser att det isoleringsbrytande arbetet kan förbättras. Intervjupersonerna gav exempel på konkreta och... (More)
- Sedan 2021 har häktade barn mellan 15 och 17 år enligt lag rätt till fyra timmars mellanmänsklig kontakt om dagen. Den här studien belyser både bristen av kvalitativ utvärdering och av tydliga riktlinjer för hur det isoleringsbrytande arbetet ska genomföras på svenska häkten. Genom en intervjustudie med fyra kriminalvårdare från två olika häkten undersöks kriminalvårdares upplevelser av sin yrkesroll i det isoleringsbrytande arbetet med häktade barn. Uppsatsen fokuserar på tre områden: den kontakt som kriminalvårdarna upplever att de får med de häktade barnen, hur de navigerar mellan att sätta gränser och skapa kontakt samt hur de anser att det isoleringsbrytande arbetet kan förbättras. Intervjupersonerna gav exempel på konkreta och interaktiva åtgärder som verkade syfta till att främja meningsfulla samtal med klienterna. Intervjupersonerna verkade till övervägande del sträva efter att förmedla nya insikter och "visdom" till barnen, både genom dialog och genom att lära dem grundläggande vardagssysslor såsom städning och personlig hygien. Trots detta var tron om att de gör långsiktig skillnad för barnen låga. Kriminalvårdarnas förhållningssätt gentemot klienterna analyserades utifrån ett föräldraperspektiv, vilket bidrog till en djupare förståelse för deras kontakt med barnen. De intervjuade kriminalvårdarna upplevde att det gränssättande och kontaktskapande arbetet är ömsesidigt beroende av varandra, och att de inte komplicerar yrkesrollen. Tre av fyra kriminalvårdare framhäver bristen på möjligheter till utbildning inom bemötandet av barn och uttrycker en önskan om sådan kompetensutveckling. Intervjuerna belyste även den betydande skillnaden mellan avdelningsarbete på ett häkte och det interaktiva arbete som krävs av isoleringsbrytande kriminalvårdare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9168437
- author
- Gustafsson, Alice LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Häktade barn, isoleringsbrytande åtgärder, interaktion, kontakt, Kriminalvården, gräsrotsbyråkrati, accounts
- language
- Swedish
- id
- 9168437
- date added to LUP
- 2024-06-27 15:20:58
- date last changed
- 2024-06-27 15:20:58
@misc{9168437,
abstract = {{Sedan 2021 har häktade barn mellan 15 och 17 år enligt lag rätt till fyra timmars mellanmänsklig kontakt om dagen. Den här studien belyser både bristen av kvalitativ utvärdering och av tydliga riktlinjer för hur det isoleringsbrytande arbetet ska genomföras på svenska häkten. Genom en intervjustudie med fyra kriminalvårdare från två olika häkten undersöks kriminalvårdares upplevelser av sin yrkesroll i det isoleringsbrytande arbetet med häktade barn. Uppsatsen fokuserar på tre områden: den kontakt som kriminalvårdarna upplever att de får med de häktade barnen, hur de navigerar mellan att sätta gränser och skapa kontakt samt hur de anser att det isoleringsbrytande arbetet kan förbättras. Intervjupersonerna gav exempel på konkreta och interaktiva åtgärder som verkade syfta till att främja meningsfulla samtal med klienterna. Intervjupersonerna verkade till övervägande del sträva efter att förmedla nya insikter och "visdom" till barnen, både genom dialog och genom att lära dem grundläggande vardagssysslor såsom städning och personlig hygien. Trots detta var tron om att de gör långsiktig skillnad för barnen låga. Kriminalvårdarnas förhållningssätt gentemot klienterna analyserades utifrån ett föräldraperspektiv, vilket bidrog till en djupare förståelse för deras kontakt med barnen. De intervjuade kriminalvårdarna upplevde att det gränssättande och kontaktskapande arbetet är ömsesidigt beroende av varandra, och att de inte komplicerar yrkesrollen. Tre av fyra kriminalvårdare framhäver bristen på möjligheter till utbildning inom bemötandet av barn och uttrycker en önskan om sådan kompetensutveckling. Intervjuerna belyste även den betydande skillnaden mellan avdelningsarbete på ett häkte och det interaktiva arbete som krävs av isoleringsbrytande kriminalvårdare.}},
author = {{Gustafsson, Alice}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kriminalvårdens inre värld: En kvalitativ intervjustudie om det Isoleringsbrytande arbetet med häktade barn}},
year = {{2024}},
}