To BRT, or not to BRT? - Implementering och effekter av regional BRT mellan Höganäs och Helsingborg
(2024) SGEL36 20241Department of Human Geography
- Abstract
- Factors determining the modal choice of travellers have been identified in plenty by both academia and the transport sector. In turn, these have provided an array of measures and strategies proven effective in increasing ridership—necessary to ensure a sustainable transport system. With differing circumstances and often coinciding implementations, little is, however, known about what effect can be expected from isolated measures. This presents a problem: what measures ought to be prioritised when austerity, physical limitations or conflicts of interest prevents what is best practice for the maximisation of public transport ridership? In northwestern Scania (Skåne, Sweden), a semi-regional bus line was recently renamed, nominally making the... (More)
- Factors determining the modal choice of travellers have been identified in plenty by both academia and the transport sector. In turn, these have provided an array of measures and strategies proven effective in increasing ridership—necessary to ensure a sustainable transport system. With differing circumstances and often coinciding implementations, little is, however, known about what effect can be expected from isolated measures. This presents a problem: what measures ought to be prioritised when austerity, physical limitations or conflicts of interest prevents what is best practice for the maximisation of public transport ridership? In northwestern Scania (Skåne, Sweden), a semi-regional bus line was recently renamed, nominally making the line part of an existing BRT-concept (Bus Rapid Transit). Nonetheless, the upgrading of the line has meant few changes in practice: a simplified timetable and the addition of weekend service, the latter to the detriment of parallel bus services. On the basis of the regional operator’s own BRT-guidelines, the effects of the implemented (and non-implemented) measures are analysed according to more general theoretical factors. The collected data has not been able to answer whether such a meagre implementation of BRT has been able to increase ridership. Further analysis suggests that, given the high socioeconomic status of the served area, the increase in both remote working and public transport fares have counterweighed any positive effects of the improvements. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Akademi och bransch har över decennier identifierat faktorer som påverkar folks val av färdsätt. Faktorerna har i förlängningen föranlett en lång rad av åtgärder som visat sig kunna öka kollektivtrafikens marknadsandel, vilket är avgörande för ett mer hållbart transportsystem. Dock innebär såväl skiljande omständigheter som sammanfallande åtgärdsimplementeringar en kunskapslucka kring vilka effekter som kan förväntas av enskilda åtgärder. Detta är problematiskt i en samhällsplanering där resurserna är begränsade och intressekonflikter mellan berörda parter är många; vilka åtgärder ska prioriteras när best practice inte är möjligt? I nordvästra Skåne har en semi-regional busslinje tilldelats ett nytt namn som nominellt gör linjen till en... (More)
- Akademi och bransch har över decennier identifierat faktorer som påverkar folks val av färdsätt. Faktorerna har i förlängningen föranlett en lång rad av åtgärder som visat sig kunna öka kollektivtrafikens marknadsandel, vilket är avgörande för ett mer hållbart transportsystem. Dock innebär såväl skiljande omständigheter som sammanfallande åtgärdsimplementeringar en kunskapslucka kring vilka effekter som kan förväntas av enskilda åtgärder. Detta är problematiskt i en samhällsplanering där resurserna är begränsade och intressekonflikter mellan berörda parter är många; vilka åtgärder ska prioriteras när best practice inte är möjligt? I nordvästra Skåne har en semi-regional busslinje tilldelats ett nytt namn som nominellt gör linjen till en del av ett befintligt BRT-koncept (Bus Rapid Transit; högkvalitativ busstrafik). Den konkreta innebörden av linjens uppgradering är dock begränsad: en förenkling av tidtabellen samt införandet av helgtrafik, där sistnämnda skett på bekostnad av annan parallell busstrafik. Med avstamp i regionens egna BRT-riktlinjer analyseras vilken effekt de implementerade åtgärderna (såväl som de icke-implementerade) har haft på resandet utifrån mer generella teoretiska faktorer. Konklusionen är att resandestatistiken inte kan besvara huruvida en så mager implementering av BRT har haft den önskade effekten på resandet. Djupare analys indikerar dock att områdets höga socioekonomiska status kan ha lett till att en ökning i både distansarbete och biljettpriser har motverkat eventuella positiva effekter av busslinjens omvandling. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9173044
- author
- Golfi, Lucas LU
- supervisor
-
- Till Koglin LU
- organization
- course
- SGEL36 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Regional BRT, public transport measures, modal choice, bus concept, high-income price sensitivity, kollektivtrafikåtgärder, färdsättsval, busskoncept, priskänslighet bland höginkomsttagare
- language
- Swedish
- id
- 9173044
- date added to LUP
- 2024-09-10 17:09:28
- date last changed
- 2024-09-10 17:09:28
@misc{9173044,
abstract = {{Factors determining the modal choice of travellers have been identified in plenty by both academia and the transport sector. In turn, these have provided an array of measures and strategies proven effective in increasing ridership—necessary to ensure a sustainable transport system. With differing circumstances and often coinciding implementations, little is, however, known about what effect can be expected from isolated measures. This presents a problem: what measures ought to be prioritised when austerity, physical limitations or conflicts of interest prevents what is best practice for the maximisation of public transport ridership? In northwestern Scania (Skåne, Sweden), a semi-regional bus line was recently renamed, nominally making the line part of an existing BRT-concept (Bus Rapid Transit). Nonetheless, the upgrading of the line has meant few changes in practice: a simplified timetable and the addition of weekend service, the latter to the detriment of parallel bus services. On the basis of the regional operator’s own BRT-guidelines, the effects of the implemented (and non-implemented) measures are analysed according to more general theoretical factors. The collected data has not been able to answer whether such a meagre implementation of BRT has been able to increase ridership. Further analysis suggests that, given the high socioeconomic status of the served area, the increase in both remote working and public transport fares have counterweighed any positive effects of the improvements.}},
author = {{Golfi, Lucas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{To BRT, or not to BRT? - Implementering och effekter av regional BRT mellan Höganäs och Helsingborg}},
year = {{2024}},
}