Uppsåtets nedre gräns – vart går den egentligen? En analys över hur en bedömning ska utformas gällande det överskjutande uppsåtet vid gränsdragning mellan synnerligen grov misshandel och försök till mord
(2024) LAGF03 20242Faculty of Law
Department of Law
- Abstract
- In Swedish law, attempts have been made to define the meaning of the con-cept of intent in a legal text, but it has been considered more appropriate to let the Supreme Court take responsibility for this task. In a number of precedents, the Supreme Court has reasoned about the lower limit of intent, where the legal case that is currently regarded as the decisive for this limit is the so-called ‘HIV case’ NJA 2004 s. 176. According to this case, indifference in-tent constitutes the lower limit of intent, and the assessment must be made based on a comprehensive assessment of the circumstances.
The purpose of this paper is to describe the overall assessment required when evaluating lethal intent and to establish where the lower limit lies for... (More) - In Swedish law, attempts have been made to define the meaning of the con-cept of intent in a legal text, but it has been considered more appropriate to let the Supreme Court take responsibility for this task. In a number of precedents, the Supreme Court has reasoned about the lower limit of intent, where the legal case that is currently regarded as the decisive for this limit is the so-called ‘HIV case’ NJA 2004 s. 176. According to this case, indifference in-tent constitutes the lower limit of intent, and the assessment must be made based on a comprehensive assessment of the circumstances.
The purpose of this paper is to describe the overall assessment required when evaluating lethal intent and to establish where the lower limit lies for such in-tent. Lethal intent is decisive in drawing the line between particularly serious assault and attempted murder. The central question is whether it can be estab-lished beyond a reasonable doubt that the offender had lethal intent. This pa-per uses a legal-dogmatic method to answer the research questions.
The paper shows that the overall assessment is not always straightforward. The decisive factor in the evaluation is whether the offender had sufficient insight to understand that their actions could have led to the victim’s death, but that this insight did not prevent the action in question. In practice, it has been shown that awareness of the risks is often decisive. There are also cases where the perpetrator was in an abnormal mental state and therefore did not have full insight throughout the commission of the offence. Furthermore, cir-cumstances that are typically associated with a fatal outcome may be of rele-vance, as well as so-called ‘indifference markers’ – indicators of the offend-er’s attitude, such as recklessness. However, the Supreme Court has empha-sised that such markers should be used with caution. (Less) - Abstract (Swedish)
- I svensk rätt har det gjorts försök att definiera uppsåtsbegreppets innebörd i lagtext, men det har ansetts mer lämpligt att låta Högsta domstolen (HD) ta ansvar för denna uppgift. HD har i ett flertal prejudikat resonerat kring uppså-tets nedre gräns, där det rättsfall som idag betraktas som det avgörande för denna gräns är det så kallade ”HIV-fallet” NJA 2004 s. 176. Enligt detta fall utgör likgiltighetsuppsåt den nedre gränsen för uppsåt, och bedömningen ska göras utifrån en helhetsbedömning av omständigheterna.
Denna uppsats syftar till att redogöra för den helhetsbedömning som krävs vid bedömning av dödligt uppsåt, och vart den nedre gränsen är för detta upp-såt. Det dödliga uppsåtet är det som är avgörande vid gränsdragningen mellan... (More) - I svensk rätt har det gjorts försök att definiera uppsåtsbegreppets innebörd i lagtext, men det har ansetts mer lämpligt att låta Högsta domstolen (HD) ta ansvar för denna uppgift. HD har i ett flertal prejudikat resonerat kring uppså-tets nedre gräns, där det rättsfall som idag betraktas som det avgörande för denna gräns är det så kallade ”HIV-fallet” NJA 2004 s. 176. Enligt detta fall utgör likgiltighetsuppsåt den nedre gränsen för uppsåt, och bedömningen ska göras utifrån en helhetsbedömning av omständigheterna.
Denna uppsats syftar till att redogöra för den helhetsbedömning som krävs vid bedömning av dödligt uppsåt, och vart den nedre gränsen är för detta upp-såt. Det dödliga uppsåtet är det som är avgörande vid gränsdragningen mellan synnerligen grov misshandel och försök till mord. Den centrala frågan är om det kan ställas utom rimligt tvivel att gärningsmannen haft dödligt uppsåt. I denna uppsats har en rättsdogmatisk metod använts för att besvara uppsatsens frågeställningar.
Uppsatsen visar att helhetsbedömningen inte alltid är enkel att genomföra. Avgörande för bedömningen är om gärningsmannen haft tillräcklig insikt för att förstå att dennes handlingar kunde lett till offrets död, men att denna insikt inte hindrat det aktuella handlandet. I praxis har det visat sig att medvetenheten om riskerna ofta är avgörande. Det förekommer även fall där gärningsperso-nen varit i ett onormalt psykiskt tillstånd och därför inte har haft full insikt under hela gärningens utförande. Vidare kan omständigheter som normalt förknippas med dödlig utgång vara av betydelse, liksom s.k. ”likgiltighets-markörer – indikationer på gärningsmannens inställning, som till exempel hänsynslöshet. HD har dock betonat att sådana markörer ska användas med försiktighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9180025
- author
- Lindner, Anna LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20242
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt, uppsåtets nedre gräns, likgiltighetsuppsåt, synnerligen grov misshandel, försök till mord, mordförsök, 3 kap. 6 § 2 st BrB, 3 kap. 11 § BrB, 3:6 2 st BrB, 3:11 BrB, 23 kap. BrB, gränsdragning mellan synnerligen grov misshandel och försök till mord, gränsdragning mellan försök till mord och synnerligen grov misshandel, "HIV-fallet" NJA 2004 s. 176, "Knivhugget mot mopedisten” NJA 2016 s. 763, dödligt uppsåt, överskjutande uppsåt, likgiltighetsmarkör, likgiltighetsmarkörer
- language
- Swedish
- id
- 9180025
- date added to LUP
- 2025-03-20 14:13:15
- date last changed
- 2025-03-20 14:13:15
@misc{9180025,
abstract = {{In Swedish law, attempts have been made to define the meaning of the con-cept of intent in a legal text, but it has been considered more appropriate to let the Supreme Court take responsibility for this task. In a number of precedents, the Supreme Court has reasoned about the lower limit of intent, where the legal case that is currently regarded as the decisive for this limit is the so-called ‘HIV case’ NJA 2004 s. 176. According to this case, indifference in-tent constitutes the lower limit of intent, and the assessment must be made based on a comprehensive assessment of the circumstances.
The purpose of this paper is to describe the overall assessment required when evaluating lethal intent and to establish where the lower limit lies for such in-tent. Lethal intent is decisive in drawing the line between particularly serious assault and attempted murder. The central question is whether it can be estab-lished beyond a reasonable doubt that the offender had lethal intent. This pa-per uses a legal-dogmatic method to answer the research questions.
The paper shows that the overall assessment is not always straightforward. The decisive factor in the evaluation is whether the offender had sufficient insight to understand that their actions could have led to the victim’s death, but that this insight did not prevent the action in question. In practice, it has been shown that awareness of the risks is often decisive. There are also cases where the perpetrator was in an abnormal mental state and therefore did not have full insight throughout the commission of the offence. Furthermore, cir-cumstances that are typically associated with a fatal outcome may be of rele-vance, as well as so-called ‘indifference markers’ – indicators of the offend-er’s attitude, such as recklessness. However, the Supreme Court has empha-sised that such markers should be used with caution.}},
author = {{Lindner, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppsåtets nedre gräns – vart går den egentligen? En analys över hur en bedömning ska utformas gällande det överskjutande uppsåtet vid gränsdragning mellan synnerligen grov misshandel och försök till mord}},
year = {{2024}},
}