Integrerad eller separerad cykelinfrastruktur? – En litteratur- och intervjustudie om trafiksäkerhet för cyklister i korsningar

Abstract

The bicycle is an efficient mode of transport that is often deprioritized. The intersection, where many casualties occur, can be designed either integrated or separated. The aim of this thesis is to investigate the safety effects of these designs, the motives behind them and to decide if the distinction between them is relevant by doing a literature review as well as an interview review. It is hard to draw conclusions about the traffic safety of the designs due to unreliable results and lack of knowledge about the behavior of bicyclists. Low speeds and good visibility are important though. However, integration contributes with careful behavior and better visibility while separation suits better with high traffic flows and two-way cycle traffic. Regarding perceived safety, the more integrated an intersection is, the more unsafe the traffic environment is perceived by the cyclists due to distressed feelings and threats from motor vehicle traffic. The distinction between integration and separation seems to not be relevant in this context. Most important for planners is to find a design that fits the condition of the traffic environment. The model of public space plays an important role here. Furthermore, it is not identified that planners have a general motive regarding separation or integration. They work relatively unconditionally with the conditions of the environment.

Abstract (Swedish)

Cykeln är ett enkelt och effektivt transportsätt med flera trafiktekniska, miljömässiga och sociala fördelar. Trots det kan cykelinfrastrukturen i många fall vara eftersatt och bortprioriterad. De flesta dödsolyckor i cykeltrafiken sker vid kollision med motorfordon vilket gör interaktionen med motorfordon intressant. Främst kan cykelinfrastruktur i korsningar utformas integrerat där cyklister förväntas samspela och interagera med motorfordonstrafiken i högre utsträckning, eller separerat där cyklisten förs ut på separata passager med distinkta konfliktpunkter mellan cyklister och motorfordon. Huruvida vilken utformningsprincip som är att föredra har länge varit en fråga för diskussion.

Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka trafiksäkerhetseffekterna av dessa utformningsprinciper och vilket motiv kommunala planerare har vid utformning. Vidare ämnar examensarbetet att avgöra om distinktionen mellan separerat och integrerat är relevant att göra och om där egentligen finns en konflikt. Detta möjliggörs av en litteraturstudie samt av en intervjustudie där trafiksäkerhetsexperter och kommunala cykelplanerare i Lund och Malmö deltar. För diskussionsunderlag till dessa görs även en fältundersökning i Lund och Malmö.

Slutsatser angående trafiksäkerhet är svåra att dra till följd av studier med opålitliga och motstridiga resultat genomförda i olika cykelkulturer. Okunskap om cyklisters beteenden och nyttjanden av infrastrukturen ses också som ett problem. Generellt sett kan det sägas att låga motorfordonshastigheter och god sikt är viktiga trafiksäkerhetskomponenter oavsett korsningsutformning. Integrering bidrar främst till ett försiktigare beteende och en bättre synlighet medan separering passar bättre vid högre trafikmängder och där dubbelriktad cykeltrafik förekommer. Desto enklare är det att dra slutsats om den upplevda trafiksäkerheten där ju mer integrerad en korsning är, desto osäkrare upplever cyklisten trafikmiljön. Cyklister känner obehag och hot från biltrafiken i integrerade korsningar medan den distinkta konfliktpunkten i separerade korsningar upplevs trygg. Det begränsade utrymmet i en separerad korsning kan dock upplevas otryggt.

Belägg finns för att säga att distinktionen mellan separering och integrering inte är relevant i sammanhanget. Det behöver inte finnas någon konflikt utan det viktiga är att hitta en utformning som passar platsens förutsättningar bäst och utvärdera dess trafiksäkerhetseffekt. Här spelar livsrumsmodellen och införandet av en slags cykelhierarki stor roll.

Det finns inget som tyder på att cykelplanerare har ett generellt motiv angående separering kontra integrering. Slutsatsen är att planerarna arbetar relativt förutsättningslöst och läser av platsens och stråkets förutsättningar snarare än att ha en standardiserad uppfattning om korsningsutformningen, åtminstone i Lund och Malmö.

Popular Abstract (Swedish)

Att som cyklist beblandas med biltrafik inger obehag för många cyklister. Det betyder nödvändigtvis inte att det faktiskt är farligt. Mycket tyder på att korsningssituationen är mer komplex än så.

Cyklister kan färdas i korsningar på många olika sätt. Mycket forskning har genomförts inom området som studerar trafiksäkerheten av dessa men oftast är det svårt att avgöra vilken typ av infrastruktur i korsningar som är säkrast för cyklister. Är det säkrare att beblanda cyklister och bilister mer med varandra eller ska de separeras ifrån varandra i möjligast mån?

Det är lätt att tro att cyklister lever farligt i korsningar där de tvingas att beblandas med biltrafik. Studier visar att det nödvändigtvis inte är helt sant då upplevt osäkra miljöer kan bidra till försiktighet hos trafikanter. Åtminstone är det väldigt svårt att med vetenskapliga metoder dra slutsatser om vilken korsningsutformning som är att föredra. Det vi vet är att vissa typer av korsningar är trafiksäkra eftersom de har designdetaljer som god sikt eller hastighetsdämpning som är viktiga för en säker trafikmiljö. Om sådana detaljer säkerställs spelar det egentligen ingen roll hur korsningen generellt sett är uppbyggd oberoende av hur omfattande beblandningen av trafikslagen är.

Det för oss vidare till att det nödvändigtvis inte finns någon konflikt mellan att planera för blandning eller separering av trafikslagen som tidigare befarats. Att korsningar ser ut på ett visst sätt är snarare ett resultat av ett förutsättningslöst arbete av cykelplanerare. Korsningsutformning ska i framtiden inte ses som en katalogprodukt där det finns ett visst sätt att utforma korsningen på. Varje plats är unik med unika förutsättningar sett till trafikmängd och trafikflöden. Rimligast är att utgå från platsen vid utformning och därefter se till att bilar håller låga hastigheter samt att cyklister och bilister ser varandra väl. Att rätt typ av cykelinfrastruktur utformas med lagom mängd blandning mellan bilister och cyklister säkerställs av en arbetsmetod som kallas Livsrumsmodellen. Den säkerställer att utformningen av cykelinfrastrukturen anpassas till den omgivande bebyggelsen. Om den gör det ska det bli logiskt för cyklister hur trafikmiljön är tänkt att användas vilket bidrar till ett korrekt nyttjande av korsningen samt att bilister håller hastigheten. Korsningsutformning är en platsspecifik gärning och om cyklisterna ska beblandas med bilister eller inte är ett beslut som tas på plats beroende på omgivande bebyggelse, trafiksammansättning, trafikmängd och hastigheter.

Sammantaget visar examensarbetet att korsningsutformningen i fråga om trafikslagens beblandning kanske inte är en fråga om trafiksäkerhet, utan en fråga om planering. Detta är dock inte helt sant. Trafiksäkerhet är en mycket central aspekt. Problemet ligger dock i att trafiksäkerhetsforskning är svår att genomföra, är tidskrävande och bygger inte sällan på lösa underlag. Om en slutsats mot förmodan kan dras är det dock inte säkert att den är applicerbar till den unika trafikmiljön lokalt. Därför blir detta i mångt och mycket en fråga om hur planeraren utformar och utvärderar sina korsningar.

• author: Lundström, Simon
• supervisor: Aliaksei Laureshyn
• organization: Transport and Roads
• alternative title: Integrated or separated cycling infrastructure? – A literature and interview review about traffic safety for cyclists in intersections
• course: VTVM01 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: trafiksäkerhet, cykeltrafik, korsning, utformning, integrering, separering, cyklist
• publication/series: CODEN: LUTVDG/(TVTT-5376)/1-87/2025
• report number: 409
• ISSN: 1653-1922
• language: Swedish
• id: 9191621
• date added to LUP: 2025-06-02 08:30:31
• date last changed: 2025-06-02 08:30:31