Anställningsskyddets framväxt och utveckling: Ett historiskt perspektiv - En analys av anställningsskyddet från dåtid till nutid
(2025) HARP23 20251Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats analyserar det svenska anställningsskyddet ur ett historiskt perspektiv från 1833 års legostadga till dagens arbetsrättslagstiftning (Prop. 2021/22:176). Uppsatsens huvudfokus ligger på kraven för att en uppsägning ska vara giltig (7 § LAS) och turordningsbestämmelser vid arbetsbrist (22 § LAS).
Anställningsskyddet har genom historien gått i vågor mellan starkt skydd och svagt skydd beroende på samhället och de politiska vindarna som styrde vid tidpunkten i Sverige. Legostadgan från 1833 präglades av låg flexibilitet och starkt skydd. Den eftersträvade stabilitet och långsiktiga relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Industrialiseringen på 1800-talet innebar en omfattande avreglering av de gamla stadgarna och... (More) - Denna uppsats analyserar det svenska anställningsskyddet ur ett historiskt perspektiv från 1833 års legostadga till dagens arbetsrättslagstiftning (Prop. 2021/22:176). Uppsatsens huvudfokus ligger på kraven för att en uppsägning ska vara giltig (7 § LAS) och turordningsbestämmelser vid arbetsbrist (22 § LAS).
Anställningsskyddet har genom historien gått i vågor mellan starkt skydd och svagt skydd beroende på samhället och de politiska vindarna som styrde vid tidpunkten i Sverige. Legostadgan från 1833 präglades av låg flexibilitet och starkt skydd. Den eftersträvade stabilitet och långsiktiga relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Industrialiseringen på 1800-talet innebar en omfattande avreglering av de gamla stadgarna och förordningarna som medförde att anställningsskyddet också avskaffades. Arbetsgivare kunde fritt anställa och säga upp arbetstagare.
I början av 1900-talet växte fackrörelsen fram i Sverige och anställningsskyddet ökade gradvis genom att parterna träffade kollektivavtal. LO och SAF tecknade Decemberkompromissen 1906 och Saltsjöbadsavtalet 1938 som lade grunden till fortsatt samarbete och ansvar för arbetsmarknaden. På 1970-talet kom en stor ändring med införandet av ett antal arbetsrättslagar, bland annat lagen om anställningsskydd 1974 som införde lagstadgade krav på saklig grund för uppsägning och turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Under 1980- och 1990-talet genomfördes flera ändringar av LAS. Anställningsskyddet antingen försvagades eller förstärktes beroende på vilket parti som var i regeringsposition.
Den nya LAS 21/22 innebar större flexibilitet och större möjligheter för arbetsgivare att säga upp arbetstagare. Möjligheten att göra undantag från turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist utvidgades också. I utbyte mot ett svagare anställningsskydd fick arbetstagarna möjlighet till omfattande omställningsstöd och kompetensstöd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9194448
- author
- Berg, Adam LU
- supervisor
- organization
- course
- HARP23 20251
- year
- 2025
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Anställningsskydd, arbetsbrist, arbetsrätt, arbetsmarknad, LAS, turordning
- language
- Swedish
- id
- 9194448
- date added to LUP
- 2025-06-09 09:06:36
- date last changed
- 2025-06-09 09:06:36
@misc{9194448,
abstract = {{Denna uppsats analyserar det svenska anställningsskyddet ur ett historiskt perspektiv från 1833 års legostadga till dagens arbetsrättslagstiftning (Prop. 2021/22:176). Uppsatsens huvudfokus ligger på kraven för att en uppsägning ska vara giltig (7 § LAS) och turordningsbestämmelser vid arbetsbrist (22 § LAS).
Anställningsskyddet har genom historien gått i vågor mellan starkt skydd och svagt skydd beroende på samhället och de politiska vindarna som styrde vid tidpunkten i Sverige. Legostadgan från 1833 präglades av låg flexibilitet och starkt skydd. Den eftersträvade stabilitet och långsiktiga relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. Industrialiseringen på 1800-talet innebar en omfattande avreglering av de gamla stadgarna och förordningarna som medförde att anställningsskyddet också avskaffades. Arbetsgivare kunde fritt anställa och säga upp arbetstagare.
I början av 1900-talet växte fackrörelsen fram i Sverige och anställningsskyddet ökade gradvis genom att parterna träffade kollektivavtal. LO och SAF tecknade Decemberkompromissen 1906 och Saltsjöbadsavtalet 1938 som lade grunden till fortsatt samarbete och ansvar för arbetsmarknaden. På 1970-talet kom en stor ändring med införandet av ett antal arbetsrättslagar, bland annat lagen om anställningsskydd 1974 som införde lagstadgade krav på saklig grund för uppsägning och turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Under 1980- och 1990-talet genomfördes flera ändringar av LAS. Anställningsskyddet antingen försvagades eller förstärktes beroende på vilket parti som var i regeringsposition.
Den nya LAS 21/22 innebar större flexibilitet och större möjligheter för arbetsgivare att säga upp arbetstagare. Möjligheten att göra undantag från turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist utvidgades också. I utbyte mot ett svagare anställningsskydd fick arbetstagarna möjlighet till omfattande omställningsstöd och kompetensstöd.}},
author = {{Berg, Adam}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Anställningsskyddets framväxt och utveckling: Ett historiskt perspektiv - En analys av anställningsskyddet från dåtid till nutid}},
year = {{2025}},
}