Digitala praktiker ur ett performativt perspektiv hos tre kvinnliga opinionsskapande influerare
(2025) MKVA22 20251Media and Communication Studies
Department of Communication and Media
- Abstract (Swedish)
- Studien ”Digitala praktiker ur ett performativt perspektiv hos tre kvinnliga opinionsskapande influerare” är skriven av Annika Dacke, Nivine Fahmy Bermalm och Ben Scheding inom området Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet.
Syftet med arbetet är att med ett performativt synsätt undersöka hur tre kvinnliga opinionsbildare arbetar för att nå ut på Instagram i syfte att skapa opinion, samt undersöka hur dessa praktiker relaterar till rådande genusnormer. Föremålet för analysen är innehållet i profilerna hos tre kvinnliga influerare – Mouna Esmaeilzadeh, Jenny Larsson och Parisa Amiri – och deras praktiker i arbetet för att bilda opinion på Instagram. Vidare undersöks hur dessa... (More) - Studien ”Digitala praktiker ur ett performativt perspektiv hos tre kvinnliga opinionsskapande influerare” är skriven av Annika Dacke, Nivine Fahmy Bermalm och Ben Scheding inom området Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet.
Syftet med arbetet är att med ett performativt synsätt undersöka hur tre kvinnliga opinionsbildare arbetar för att nå ut på Instagram i syfte att skapa opinion, samt undersöka hur dessa praktiker relaterar till rådande genusnormer. Föremålet för analysen är innehållet i profilerna hos tre kvinnliga influerare – Mouna Esmaeilzadeh, Jenny Larsson och Parisa Amiri – och deras praktiker i arbetet för att bilda opinion på Instagram. Vidare undersöks hur dessa praktiker samspelar med rådande könsnormer. Performativitet som ett övergripande perspektiv är centralt för analysen. Denna utgångspunkt tillämpas genom Judith Butler, Brigitte Mral och Johanna Arnessons och Hanna Reinikainens glasögon.
Metodmässigt används en netnografisk ansats. Trettio Instagram-inlägg, tio från varje influerare, utgör studiens material och de har valts ut genom strategiskt urval, varefter fynden har delats in tematiskt. Med hjälp av detta tillvägagångssätt identifieras influerarnas olika aspekter av performativitet, både visuellt och verbalt.
Slutsatserna efter genomförd analys är att performativitet i digitala medier är ett av de villkor som formar kvinnliga influerares deltagande i det offentliga samtalet. Att konstruera en identitet och förmedla ett budskap är därmed möjligt, men inom ett ramverk av än idag könsbundna normer och social plattformslogik. Sammanfattningsvis framstår influerarkulturen som en kraftfull arena för att förhandla om gränserna för femininitet, autenticitet och inflytande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9195452
- author
- Scheding, Ben LU ; Fahmy Bermalm, Nivine LU and Dacke, Annika LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVA22 20251
- year
- 2025
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- Nyckelord: performativitet, influerare, politiska influerare, kvinnliga influerare, könsnormer, autenticitet, Instagram, sociala medier, affektiv kommunikation, strategisk självframställning
- language
- Swedish
- id
- 9195452
- date added to LUP
- 2025-07-08 10:57:13
- date last changed
- 2025-07-08 10:57:13
@misc{9195452, abstract = {{Studien ”Digitala praktiker ur ett performativt perspektiv hos tre kvinnliga opinionsskapande influerare” är skriven av Annika Dacke, Nivine Fahmy Bermalm och Ben Scheding inom området Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet. Syftet med arbetet är att med ett performativt synsätt undersöka hur tre kvinnliga opinionsbildare arbetar för att nå ut på Instagram i syfte att skapa opinion, samt undersöka hur dessa praktiker relaterar till rådande genusnormer. Föremålet för analysen är innehållet i profilerna hos tre kvinnliga influerare – Mouna Esmaeilzadeh, Jenny Larsson och Parisa Amiri – och deras praktiker i arbetet för att bilda opinion på Instagram. Vidare undersöks hur dessa praktiker samspelar med rådande könsnormer. Performativitet som ett övergripande perspektiv är centralt för analysen. Denna utgångspunkt tillämpas genom Judith Butler, Brigitte Mral och Johanna Arnessons och Hanna Reinikainens glasögon. Metodmässigt används en netnografisk ansats. Trettio Instagram-inlägg, tio från varje influerare, utgör studiens material och de har valts ut genom strategiskt urval, varefter fynden har delats in tematiskt. Med hjälp av detta tillvägagångssätt identifieras influerarnas olika aspekter av performativitet, både visuellt och verbalt. Slutsatserna efter genomförd analys är att performativitet i digitala medier är ett av de villkor som formar kvinnliga influerares deltagande i det offentliga samtalet. Att konstruera en identitet och förmedla ett budskap är därmed möjligt, men inom ett ramverk av än idag könsbundna normer och social plattformslogik. Sammanfattningsvis framstår influerarkulturen som en kraftfull arena för att förhandla om gränserna för femininitet, autenticitet och inflytande.}}, author = {{Scheding, Ben and Fahmy Bermalm, Nivine and Dacke, Annika}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Digitala praktiker ur ett performativt perspektiv hos tre kvinnliga opinionsskapande influerare}}, year = {{2025}}, }