Resilient arkitektur: Strategier för återuppbyggnadsprocessen efter naturkatastrofer med fokus på psykologiska faktorer- en fallstudie av japanska arkitektoniska lösningar

Abstract (Swedish)

Japan drabbas ofta av svåra naturkatastrofer, där jordbävningar och tsunamier orsakar omfattande förödelse. Efter sådana händelser kan arkitektoniska strategier bidra både till att återuppbygga fysisk infrastruktur och stödja människors psykosociala återhämtning. Arkitektonisk resiliens definieras som byggnaders förmåga att hjälpa samhället att återgå till balans efter kraftiga störningar. Dessutom är byggnaders fysiska, estetiska och symboliska egenskaper alla viktiga för att stärka samhällens sammanhållning och helande. Tidigare forskning har visat att temporära bostäder som används efter katastrofer ofta ger upphov till isolering och försvårar drabbades psykologiska återhämtning. Eftersom det är svårt för drabbade samhällen och lokala myndigheter att ensamma hantera återuppbyggnadsutmaningar, är extern expertis och medborgarinvolvering viktiga inslag. Under arbetet undersöktes återuppbyggnadstrategier som integrerar psykologiskt stöd och social delaktighet i arkitekturen. Genom en kvalitativ fallstudie av återuppbyggnadsporjekt efter stora jordbävningar i Japan analyserades policydokument samt intervjuer med arkitekter, planerare och lokala invånare. Materialet granskades för att identifiera framgångsfaktorer, hinder och exempel på traumainformerad design och deltagande planering. Resultatet visade att projekt med hög grad av medborgardeltagande och anpassade design principer ledde till ökat förtroende och trygghet bland drabbade invånare. Arkitektoniska lösningar som inkluderade gemensamma, gröna rekreationsytor och traditionella byggtekniker förbättrade den psykiska återhämtningen. Samtidig identifierades brister i standardiserade bostadsmoduler som tenderar att isolera boende, vilket bekräftar behov av att förändra dessa konstruktioner för att bättre tillgodose de mest sårbara gruppernas behov. Hållbara återuppbyggnadsstrategier bör kombinera robust infrastruktur med aktivt psykosocialt stöd och samhällsengagemang för att stärka den övergripande motståndskraften. Studien understryker behovet av tvärvetenskapligt samarbete i återuppbyggnadsarbeten för att optimera den fysiska och mentala återhämtningen. Trots vissa metodologiska begränsningar ger studien viktiga insikter, men resultaten bör lokalt anpassas vid tillämpning i katastrofdrabbade områden.

Popular Abstract

Japan is frequently struck by severe natural disasters, whereas earthquakes and tsunamis inflict widespread devastation. In their aftermath, architectural strategies can help rebuild physical infrastructure while supporting survivors psychosocial recovery. Architectural resilience is defined as a building´s capacity to help society regain equilibrium after major disruptions. Moreover, the physical, aesthetic and symbolic qualities of buildings are crucial for reinforcing social cohesion and healing. Earlier studies show that temporary housing erected after disasters often fosters isolation and hampers residents psychological recovery. Because affected communities and local authorities struggle to tackle reconstruction challenges alone, outside expertise and citizen involvement are essential. This study examined reconstruction strategies that integrate psychological support and social participation into architecture. A qualitative case study of post-earthquake reconstruction projects in Japan analysed policy documents and interviews with architects, planners and local residents. The material was scrutinised to identify success factors, obstacles, and examples of trauma-informed design and participatory planning. The results demonstrate that projects featuring high levels of civic engagement and context-specific design principles increased trust and security among affected inhabitants, Architectural solutions incorporating shared green recreational areas and traditional building techniques enhanced psychological recovery. Simultaneously, shortcomings were identified in standardised housing modules that tend to isolate residents, conforming the need to better accommodate the most vulnerable groups. Sustainable reconstruction strategies should therefore combine robust infrastructure with active psychosocial support and community engagement in order to strengthen overall resilience. The study underscores the need for interdisciplinary cooperation in reconstruction work to optimise both physical and mental recovery. Despite some methodological limitations, the study offers key insights, though findings should be locally adapted when applied to other disaster-affected regions.

• author: Jamah, Andian Yasir
• supervisor: Carlos Martinez
• organization: Department of Building and Environmental Technology; Construction Management
• alternative title: Resilient Architecture: Strategies for the Reconstruction Process after Natural Disasters with a Focus on Psychological Factors – A Case Study of Japanese Architectural Solutions
• course: VBEL05 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Resilient arkitektur, psykologisk resiliens, psykosocialt stöd, mental hälsa, krisberedskap, hållbar stadsplanering, social sammanhållning, återhämtning, medborgarinvolvering, traditionell byggnadsteknik, samhällsresiliens, kulturarvskydd. Resilient architecture, psychological resilience, psychosocial support, mental health, crisis preparedness, sustainable urban planning, social cohesion, recovery, citizen participation, traditional building techniques, community resilience, cultural heritage conservation
• publication/series: 0349-4969
• report number: 5752
• other publication id: LUTVDG/TVBP/25/5752
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Rikard Sundling
• id: 9196418
• date added to LUP: 2025-06-10 16:38:11
• date last changed: 2025-06-10 16:38:11