Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Det (o)synliga motståndet

Freij, Rebecca LU and Lundin, Sophia (2025) SEMK65 20251
Department of Service Studies
Abstract (Swedish)
Trots att Sverige ofta beskrivs som ett av världens mest jämställda länder kvarstår fortfarande stora skillnader i vem som innehar en maktposition, i synnerhet inom arbetslivet. Under år 2025 är kvinnor fortfarande underrepresenterade i chefsroller och verkställande direktörposter. Denna paradox väcker frågor om varför denna struktur kvarstår. En möjlig förklaring kan finnas i djupt rotade könsnormer som formar medarbetares föreställningar om kön och chefskap. Dessa normer kan forma hur medarbetare uppfattar sin chef, vilket kan påverka medarbetarnas motivation och engagemang i arbetet. Mot denna bakgrund syftar detta examensarbete till att kartlägga om det finns ett samband mellan medarbetares könsnormer och deras benägenhet till... (More)
Trots att Sverige ofta beskrivs som ett av världens mest jämställda länder kvarstår fortfarande stora skillnader i vem som innehar en maktposition, i synnerhet inom arbetslivet. Under år 2025 är kvinnor fortfarande underrepresenterade i chefsroller och verkställande direktörposter. Denna paradox väcker frågor om varför denna struktur kvarstår. En möjlig förklaring kan finnas i djupt rotade könsnormer som formar medarbetares föreställningar om kön och chefskap. Dessa normer kan forma hur medarbetare uppfattar sin chef, vilket kan påverka medarbetarnas motivation och engagemang i arbetet. Mot denna bakgrund syftar detta examensarbete till att kartlägga om det finns ett samband mellan medarbetares könsnormer och deras benägenhet till engagemang. Arbetet syftar även till att kartlägga om detta engagemang påverkas annorlunda om chefskapet utövas av en kvinna. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: “Vad finns det för samband mellan könsnormer och medarbetares benägenhet till engagemang” samt “Vad finns det för samband mellan könsnormer och medarbetarengagemang, under ett kvinnligt chefskap?”.

Genom en kvantitativ metod samlades 266 enkätsvar in från medarbetare inom både privat och offentlig sektor. Med stöd av det teoretiska ramverket, baserat på socialiseringsprocessen och rollkongruensteorin, utvecklas en modell som visualiserar hypoteserna och tydliggör kopplingen mellan teori och empiri. Resultaten visar att medarbetare med traditionella könsnormer uppvisar lägre engagemang, oberoende av chefens kön, men där sambandet är mest uttalat bland dem som leds av manliga chefer. Därtill framkommer variationer mellan olika grupper. Medarbetare inom privat sektor, äldre personer samt män tenderar i högre grad att uttrycka traditionella attityder och uppvisa lägre engagemang. Att individer med traditionella uppfattningar rapporterar lägre engagemang visar att normer får konkreta konsekvenser i arbetslivet. Detta kan ses som ett uttryck för det (o)synliga motståndet, vilket bidrar till att vidmakthålla ojämställda strukturer och hämma engagemanget hos medarbetare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Freij, Rebecca LU and Lundin, Sophia
supervisor
organization
alternative title
En kvantitativ studie om könsnormers påverkan på medarbetarengagemang
course
SEMK65 20251
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Könsnormer Kvinnligt chefskap Medarbetarengagemang Socialiseringsprocessen Rollkongruensteorin
language
Swedish
additional info
Detta arbete blev tilldelad stipendium för årets bästa examensarbete år 2025 inom Service Management, vid campus Helsingborg, Lunds universitet.
id
9199929
date added to LUP
2025-06-17 11:21:11
date last changed
2025-06-17 11:21:11
@misc{9199929,
  abstract     = {{Trots att Sverige ofta beskrivs som ett av världens mest jämställda länder kvarstår fortfarande stora skillnader i vem som innehar en maktposition, i synnerhet inom arbetslivet. Under år 2025 är kvinnor fortfarande underrepresenterade i chefsroller och verkställande direktörposter. Denna paradox väcker frågor om varför denna struktur kvarstår. En möjlig förklaring kan finnas i djupt rotade könsnormer som formar medarbetares föreställningar om kön och chefskap. Dessa normer kan forma hur medarbetare uppfattar sin chef, vilket kan påverka medarbetarnas motivation och engagemang i arbetet. Mot denna bakgrund syftar detta examensarbete till att kartlägga om det finns ett samband mellan medarbetares könsnormer och deras benägenhet till engagemang. Arbetet syftar även till att kartlägga om detta engagemang påverkas annorlunda om chefskapet utövas av en kvinna. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: “Vad finns det för samband mellan könsnormer och medarbetares benägenhet till engagemang” samt “Vad finns det för samband mellan könsnormer och medarbetarengagemang, under ett kvinnligt chefskap?”. 

Genom en kvantitativ metod samlades 266 enkätsvar in från medarbetare inom både privat och offentlig sektor. Med stöd av det teoretiska ramverket, baserat på socialiseringsprocessen och rollkongruensteorin, utvecklas en modell som visualiserar hypoteserna och tydliggör kopplingen mellan teori och empiri. Resultaten visar att medarbetare med traditionella könsnormer uppvisar lägre engagemang, oberoende av chefens kön, men där sambandet är mest uttalat bland dem som leds av manliga chefer. Därtill framkommer variationer mellan olika grupper. Medarbetare inom privat sektor, äldre personer samt män tenderar i högre grad att uttrycka traditionella attityder och uppvisa lägre engagemang. Att individer med traditionella uppfattningar rapporterar lägre engagemang visar att normer får konkreta konsekvenser i arbetslivet. Detta kan ses som ett uttryck för det (o)synliga motståndet, vilket bidrar till att vidmakthålla ojämställda strukturer och hämma engagemanget hos medarbetare.}},
  author       = {{Freij, Rebecca and Lundin, Sophia}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Det (o)synliga motståndet}},
  year         = {{2025}},
}