Legitimitet under press
(2025) FEKH69 20251Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Studiens syfte är att utreda hur dagligvarukedjorna ICA, Axfood och Coop använder
account-strategier i sina VD-ord för att skapa och upprätthålla legitimitet.
Metod: Med utgångspunkt i en kvalitativ metod har de fem senaste VD-orden från aktörerna
analyserats för att undersöka hur legitimitet skapas. Analysmodellen har utformats med Gioia et
al:s (2013) riktlinjer för kvalitativ forskning, där materialet har reducerats och strukturerats
systematiskt. Slutligen har account-teorin tillämpats för att kategorisera de språkliga strategier
som används för att bygga legitimitet. Empirin är uppdelad för Covid-19 och Ukrainakriget.
Teoretiska perspektiv: Forskningsfältet redovisningskommunikation utgör studiens teoretiska
grund,... (More) - Syfte: Studiens syfte är att utreda hur dagligvarukedjorna ICA, Axfood och Coop använder
account-strategier i sina VD-ord för att skapa och upprätthålla legitimitet.
Metod: Med utgångspunkt i en kvalitativ metod har de fem senaste VD-orden från aktörerna
analyserats för att undersöka hur legitimitet skapas. Analysmodellen har utformats med Gioia et
al:s (2013) riktlinjer för kvalitativ forskning, där materialet har reducerats och strukturerats
systematiskt. Slutligen har account-teorin tillämpats för att kategorisera de språkliga strategier
som används för att bygga legitimitet. Empirin är uppdelad för Covid-19 och Ukrainakriget.
Teoretiska perspektiv: Forskningsfältet redovisningskommunikation utgör studiens teoretiska
grund, där redovisning förstås utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. För att analysera hur
kommunikationen bedrivs har account-teorin och delar av impression management-litteraturen
tillämpats som analytiska verktyg. Kommunikationens syfte förstås genom begreppet legitimitet,
vilket i studien utgår från Suchmans (1995) definition.
Resultat: Samtliga aktörer använder VD-orden som strategiska verktyg och legitimitet skapas på
liknande vis, men i olika grad. Excuses och attributions är mest frekventa, där attributions
dominerar under Covid-19 och excuses under Ukraina-perioden. Refocusings, concessions och
mystifications förekommer i låg utsträckning. Silence identifierades hos samtliga aktörer mot
kontrasten från konkurrensverket.
Slutsats: Företagens kommunikation formas av både samhällskontext, bolagsform och
marknadsposition. Ju större marknadsandel ett företag innehar, desto fler accounts används.
Företag med aktieägarintressen tenderar även att använda accounts mer frekvent. När ansvar
efterfrågas, likt under Covid-19, präglas företagens kommunikation av interna faktorer för att
visa handlingskraft. När kritiken ökar, likt under Ukrainakriget, präglas kommunikationen istället
av externa faktorer för att skydda företaget. VD-ordet fungerar därmed som ett strategiskt och
proaktivt verktyg snarare än enbart en informationskanal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9201638
- author
- Hansson, Hugo LU ; Björklund, Samuel and Brewitz, Tim
- supervisor
- organization
- alternative title
- En studie om strategisk redovisningskommunikation i den svenska dagligvaruhandeln
- course
- FEKH69 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Redovisningskommunikation, Account-teori, Legitimitet, Konkurrens, Narrativ
- language
- Swedish
- id
- 9201638
- date added to LUP
- 2025-09-16 10:17:18
- date last changed
- 2025-09-16 10:17:18
@misc{9201638,
abstract = {{Syfte: Studiens syfte är att utreda hur dagligvarukedjorna ICA, Axfood och Coop använder
account-strategier i sina VD-ord för att skapa och upprätthålla legitimitet.
Metod: Med utgångspunkt i en kvalitativ metod har de fem senaste VD-orden från aktörerna
analyserats för att undersöka hur legitimitet skapas. Analysmodellen har utformats med Gioia et
al:s (2013) riktlinjer för kvalitativ forskning, där materialet har reducerats och strukturerats
systematiskt. Slutligen har account-teorin tillämpats för att kategorisera de språkliga strategier
som används för att bygga legitimitet. Empirin är uppdelad för Covid-19 och Ukrainakriget.
Teoretiska perspektiv: Forskningsfältet redovisningskommunikation utgör studiens teoretiska
grund, där redovisning förstås utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. För att analysera hur
kommunikationen bedrivs har account-teorin och delar av impression management-litteraturen
tillämpats som analytiska verktyg. Kommunikationens syfte förstås genom begreppet legitimitet,
vilket i studien utgår från Suchmans (1995) definition.
Resultat: Samtliga aktörer använder VD-orden som strategiska verktyg och legitimitet skapas på
liknande vis, men i olika grad. Excuses och attributions är mest frekventa, där attributions
dominerar under Covid-19 och excuses under Ukraina-perioden. Refocusings, concessions och
mystifications förekommer i låg utsträckning. Silence identifierades hos samtliga aktörer mot
kontrasten från konkurrensverket.
Slutsats: Företagens kommunikation formas av både samhällskontext, bolagsform och
marknadsposition. Ju större marknadsandel ett företag innehar, desto fler accounts används.
Företag med aktieägarintressen tenderar även att använda accounts mer frekvent. När ansvar
efterfrågas, likt under Covid-19, präglas företagens kommunikation av interna faktorer för att
visa handlingskraft. När kritiken ökar, likt under Ukrainakriget, präglas kommunikationen istället
av externa faktorer för att skydda företaget. VD-ordet fungerar därmed som ett strategiskt och
proaktivt verktyg snarare än enbart en informationskanal.}},
author = {{Hansson, Hugo and Björklund, Samuel and Brewitz, Tim}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Legitimitet under press}},
year = {{2025}},
}