“Det är bara skönare att lösa det sen” – En studie om unga kvinnors upplevelser av uppskjuten betalning
(2025) SEMK65 20251Department of Service Studies
- Abstract (Swedish)
- De senaste åren har en ökande skuldsättning bland unga kvinnor kunnat observeras i Sverige. Kronofogden (2024) och Jämställdhetsmyndigheten (2025) menar att bristande ekonomisk kunskap och förståelse kan vara en bidragande orsak till denna utveckling. I detta kandidatarbete undersöks unga kvinnors upplevelser av uppskjuten betalning såsom “Buy Now, Pay Later”, med syfte att få en bredare och djupare förståelse för ett fenomen som tidigare främst undersökts kvantitativt. För att besvara frågeställningen Hur upplever unga kvinnor att deras ekonomiska kunskap påverkar deras attityder till och eventuella användning av uppskjuten betalning? har semistrukturerade djupintervjuer genomförts med 12 unga kvinnor i åldrarna 20 till 25 år samt med en... (More)
- De senaste åren har en ökande skuldsättning bland unga kvinnor kunnat observeras i Sverige. Kronofogden (2024) och Jämställdhetsmyndigheten (2025) menar att bristande ekonomisk kunskap och förståelse kan vara en bidragande orsak till denna utveckling. I detta kandidatarbete undersöks unga kvinnors upplevelser av uppskjuten betalning såsom “Buy Now, Pay Later”, med syfte att få en bredare och djupare förståelse för ett fenomen som tidigare främst undersökts kvantitativt. För att besvara frågeställningen Hur upplever unga kvinnor att deras ekonomiska kunskap påverkar deras attityder till och eventuella användning av uppskjuten betalning? har semistrukturerade djupintervjuer genomförts med 12 unga kvinnor i åldrarna 20 till 25 år samt med en expert från Kronofogden. Efter transkribering har intervjumaterialet analyserats med tematisk analys för att identifiera mönster och tendenser. Fyra centrala teman identifierades i materialet: “Från frukostbordet till klassrummet: vem lär unga om pengar?”, “`Låtsaspengar´och verkliga konsekvenser”, “Identitetsprojekt i konsumtionssamhället” samt “Tillit – till betaltjänstleverantören och till jaget”. Intervjupersonernas berättelser har således varit vägledande i analysen och i valet av teoretiskt ramverk. Studiens teoretiska ramverk består av socialisationsagenter, Bourdieus kapital och habitus, Baumans konsumtionssamhälle, identitetsprojektet samt Giddens teori om tillit i det moderna samhället. Resultaten visar att familjen har en betydelsefull roll i intervjupersonernas upplevelser av sin ekonomiska kunskap och attityder till uppskjuten betalning. Även skolan verkar ha en viktig roll. Vissa av intervjupersonerna upplever att digitala pengar känns mindre verkliga än fysiska pengar och att det kan medföra en mindre ansvarsfull hantering av pengar. Attityder till uppskjuten betalning verkar vara en del av vissa av intervjupersonernas identiteter, eftersom de verkar tycka om att känna sig som ansvarsfulla konsumenter. Användning av uppskjuten betalning verkar ha normaliserats, på så sätt att det av flera intervjupersoner beskrivs som ett smidigt betalsätt om man vill göra en retur. Det indikerar en normalisering av konsumentbeteendet att beställa fler plagg än man ämnar behålla. Tillit, till betaltjänstleverantören och till jaget, tycks vara en central faktor för vissa av intervjupersonerna när de väljer betalsätt. Slutsatsen i arbetet är att det finns behov av mer privatekonomisk utbildning i och mer forskning på området, för att kunna skapa bättre förutsättningar för unga kvinnors ekonomiska handlingsutrymme och långsiktiga trygghet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9203746
- author
- Ljungberg, Ebba-Josefin and Kölfors, Johanna LU
- supervisor
- organization
- course
- SEMK65 20251
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- BNPL, uppskjuten betalning, ekonomisk kunskap, finansiell kunskap, socialisationsagenter, kapital, identitetsprojekt, konsumtionssamhälle, tillit
- language
- Swedish
- id
- 9203746
- date added to LUP
- 2025-06-23 13:06:12
- date last changed
- 2025-06-23 13:06:12
@misc{9203746,
abstract = {{De senaste åren har en ökande skuldsättning bland unga kvinnor kunnat observeras i Sverige. Kronofogden (2024) och Jämställdhetsmyndigheten (2025) menar att bristande ekonomisk kunskap och förståelse kan vara en bidragande orsak till denna utveckling. I detta kandidatarbete undersöks unga kvinnors upplevelser av uppskjuten betalning såsom “Buy Now, Pay Later”, med syfte att få en bredare och djupare förståelse för ett fenomen som tidigare främst undersökts kvantitativt. För att besvara frågeställningen Hur upplever unga kvinnor att deras ekonomiska kunskap påverkar deras attityder till och eventuella användning av uppskjuten betalning? har semistrukturerade djupintervjuer genomförts med 12 unga kvinnor i åldrarna 20 till 25 år samt med en expert från Kronofogden. Efter transkribering har intervjumaterialet analyserats med tematisk analys för att identifiera mönster och tendenser. Fyra centrala teman identifierades i materialet: “Från frukostbordet till klassrummet: vem lär unga om pengar?”, “`Låtsaspengar´och verkliga konsekvenser”, “Identitetsprojekt i konsumtionssamhället” samt “Tillit – till betaltjänstleverantören och till jaget”. Intervjupersonernas berättelser har således varit vägledande i analysen och i valet av teoretiskt ramverk. Studiens teoretiska ramverk består av socialisationsagenter, Bourdieus kapital och habitus, Baumans konsumtionssamhälle, identitetsprojektet samt Giddens teori om tillit i det moderna samhället. Resultaten visar att familjen har en betydelsefull roll i intervjupersonernas upplevelser av sin ekonomiska kunskap och attityder till uppskjuten betalning. Även skolan verkar ha en viktig roll. Vissa av intervjupersonerna upplever att digitala pengar känns mindre verkliga än fysiska pengar och att det kan medföra en mindre ansvarsfull hantering av pengar. Attityder till uppskjuten betalning verkar vara en del av vissa av intervjupersonernas identiteter, eftersom de verkar tycka om att känna sig som ansvarsfulla konsumenter. Användning av uppskjuten betalning verkar ha normaliserats, på så sätt att det av flera intervjupersoner beskrivs som ett smidigt betalsätt om man vill göra en retur. Det indikerar en normalisering av konsumentbeteendet att beställa fler plagg än man ämnar behålla. Tillit, till betaltjänstleverantören och till jaget, tycks vara en central faktor för vissa av intervjupersonerna när de väljer betalsätt. Slutsatsen i arbetet är att det finns behov av mer privatekonomisk utbildning i och mer forskning på området, för att kunna skapa bättre förutsättningar för unga kvinnors ekonomiska handlingsutrymme och långsiktiga trygghet.}},
author = {{Ljungberg, Ebba-Josefin and Kölfors, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{“Det är bara skönare att lösa det sen” – En studie om unga kvinnors upplevelser av uppskjuten betalning}},
year = {{2025}},
}