Upphovsrätt för AI-verk - när ett AI-verk kan få upphovsrättsligt skydd

Abstract

This essay examines when a work created by an AI-system can receive cop-
yright protection from a Swedish and EU legal perspective. To explore this
area, I have primarily used Chapter 1, paragraph 1 of the Swedish Copyright
Act (URL), which regulate artistic and literary works. This paragraph can be
applied to works that are created using different techniques, which implies
that also AI-works can fall under its scope. I have also used some EU case
law to get further guidance on the topic.

There are some requisites that must be fulfilled in order to get copyright pro-
tection for a work created by an AI-system. Those requisites are examined in
the main part of the essay. First, the work must qualify as an artistic or literary
work. In addition to that, it´s required that a human is part in the creating
process. The work has to be an original creation. The work should reflect the
author´s personality. It reflects the author´s personality if he or she was able
to express his or her creative abilities in the production of the work by making
free and creative choices.

In the analysis of the essay is discussed how those requisites could be fulfilled
for works created with the help of an AI-system. Such systems can often cre-
ate artistic and literary works such as songs, texts or movies. But it´s required
that a human is playing some part of the creation of the work. How big this
impact has to be is not entirely clear. It depends on whether the work is an
original creation and if a person has been able to make free and creative
choices which allow the work to reflect the authors personality.

The essay also discusses changes that could be implemented through legisla-
tion. If the requisite that the author must be a physical person would be re-
moved, it would lead to a greater extent of works from AI-systems that gets
copyright protection. Consequently, it could lead to an advantage by more
works getting copyright protection and more people want to develop better
AI-systems. But it could also lead to a disadvantage, as human creativity can
become less important and therefore not develop as much.

To specifically legislate that AI-works can get copyright protection would
probably not change the legal situation much, as I believe that AI-works al-
ready falls under the scope of Chapter one, paragraph 1 in URL. But a change
could be to distinguish works that are created with help from an AI-system
and works that are only created by humans. This could create a bigger moti-
vation to continue producing human-created works.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats handlar om när verk från AI-system kan få upphovsrätt enligt
svensk rätt och EU-rätt. För att utforska detta område har jag inledningsvis
använt mig av 1 kap. 1§ i URL som behandlar konstnärliga och litterära verk.
Paragrafen kan tillämpas även på verk som är skapade med olika tekniker,
vilket gör att även AI-verk skulle kunna omfattas av den. Vidare har jag an-
vänt mig av EU-praxis för att få ännu mer vägledning.

Det finns några rekvisit som behövs uppnås för att ett AI-genererat verk ska
kunna få upphovsrätt. I huvuddelen av uppsatsen behandlas dessa rekvisit.
Dels måste det vara ett litterärt eller konstnärligt verk. Utöver det behöver en
människa på något sätt ha varit med i skapandet. Vidare ska verket också
uppnå verkshöjd eller originalitet. Verket ska avspegla upphovsmannens per-
sonlighet. Den avspeglar upphovsmannens personlighet om han eller hon har
kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom fria och kreativa val.

I analysdelen av uppsatsen diskuteras hur dessa rekvisit skulle kunna uppfyl-
las för verk skapade med hjälp av AI-system. Sådana system kan ofta skapa
konstnärliga och litterära verk såsom låtar, texter eller filmer. Men för att få
upphovsrätt krävs det att en människa varit inblandat i skapandet på något
sätt. Hur stor denna påverkan behöver vara är inte klarlagt. Det beror lite på
om originalitetskravet är uppnått och om en person har kunnat göra fria och
kreativa val som gör att verket avspeglar upphovsmannens personlighet.

Vidare diskuteras vilka ändringar som skulle kunna vara möjliga att införa
genom lagstiftning. Om man tar bort kravet på att det måste vara en fysisk
person som skapar verket så skulle det innebära att en mycket större omfatt-
ning verk skulle kunna få upphovsrätt från till exempel AI-system. Detta
skulle kunna medföra fördelar genom att fler AI-verk kan få upphovsrätt och
AI-system kan komma att utvecklas mer. Men det skulle också kunna leda till
nackdelar då den mänskliga kreativiteten kan komma att bli mindre viktig och
inte utvecklas lika mycket.

Att specifikt lagstifta att AI-verk kan få upphovsrätt hade i sig antagligen inte
ändrat på rättsläget så mycket då jag anser att AI-verk redan omfattas av 1
kap. 1§ i URL. Men en förändring skulle kunna vara att på något sätt särskilja
verk som är skapade med hjälp av ett AI-system och verk som enbart är gjorda
av en människa. Detta skulle kunna skapa större motivation för att fortsätta
att skapa verk som är gjorda av människor.

• author: Nilsson, Melker
• supervisor: Petra Gyongyi
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20252
• year: 2026
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Immaterialrätt, EU-rätt.
• language: Swedish
• id: 9218678
• date added to LUP: 2026-08-24 15:07:37
• date last changed: 2026-08-24 15:07:37