Recovery at risk? The role of infectious diseases in condition, survival and breeding success in farmland-nesting Montagu’s harriers (Circus pygargus)
(2026) BION03 20252Degree Projects in Biology
- Abstract
- Increasing numbers of species face long-term population declines as a consequence of human activities, and these pressures are expected to intensify under a changing and warming climate. Ground-nesting birds in agricultural landscapes are particularly vulnerable, including the Montagu’s harrier (Circus pygargus), which has declined across Europe due to intensive modern agriculture combined with the loss and overgrowth of natural nesting habitats. Although conservation measures have improved breeding success in several populations, including the Swedish population, long-term survival remains uncertain. Emerging threats, including infectious diseases such as foodborne pathogens and blood parasites causing avian malaria, may pose additional... (More)
- Increasing numbers of species face long-term population declines as a consequence of human activities, and these pressures are expected to intensify under a changing and warming climate. Ground-nesting birds in agricultural landscapes are particularly vulnerable, including the Montagu’s harrier (Circus pygargus), which has declined across Europe due to intensive modern agriculture combined with the loss and overgrowth of natural nesting habitats. Although conservation measures have improved breeding success in several populations, including the Swedish population, long-term survival remains uncertain. Emerging threats, including infectious diseases such as foodborne pathogens and blood parasites causing avian malaria, may pose additional risks to this already endangered population, as such infections are expected to play an increasing role among raptors under changing environmental conditions. However, it remains unknown whether these pathogens are already present in the population and whether they influence breeding success, survival and condition. To investigate this, prey remains, morphological measurements, fecal swabs and blood samples were collected and analyzed during the 2023 and 2025 breeding seasons on Öland, Sweden. The results revealed a diverse gastrointestinal bacterial community, including antibiotic-resistant bacteria, but no evidence of avian malaria infections. Patterns of bacterial occurrence appear to reflect ecological exposure, with bacteria representing the primary pathway of pathogen exposure. Overall, infectious diseases do not appear to currently threaten the long-term persistence of the population. Factors such as dietary exposure, shared environmental background, social transmission within families, host-filtering, habitat selection across breeding and overwintering grounds, species-specific resistance and migration-associated selection seem to explain the observed patterns. How this situation will change in the future remains uncertain, highlighting the importance of long-term monitoring to detect changes at an early stage and safeguard the Montagu’s harrier as a breeding species in Sweden. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Kan sjukdomar sätta stopp för ängshökens återhämtning?
Människan påverkar idag fler arter än någonsin, och allt fler arter har blivit beroende av aktiva insatser för att överleva. Särskilt utsatta är markhäckande fåglar i jordbrukslandskapet, som i dagens moderna samhälle brukas mer intensivt än någonsin. En av dessa arter är ängshöken, en medelstor rovfågel som under de senaste decennierna drabbats hårt. Arten har i stor utsträckning tvingats överge sina traditionella häckningsmarker, i Sverige främst agmyrar och buskmarker med ölandstok, och häckar idag näst uteslutande i vall- och spannmålsfält. Dessa marker skördas en till tre gånger per säsong, vilket innebär stora risker under häckningen. Följden har blivit att många bon... (More) - Kan sjukdomar sätta stopp för ängshökens återhämtning?
Människan påverkar idag fler arter än någonsin, och allt fler arter har blivit beroende av aktiva insatser för att överleva. Särskilt utsatta är markhäckande fåglar i jordbrukslandskapet, som i dagens moderna samhälle brukas mer intensivt än någonsin. En av dessa arter är ängshöken, en medelstor rovfågel som under de senaste decennierna drabbats hårt. Arten har i stor utsträckning tvingats överge sina traditionella häckningsmarker, i Sverige främst agmyrar och buskmarker med ölandstok, och häckar idag näst uteslutande i vall- och spannmålsfält. Dessa marker skördas en till tre gånger per säsong, vilket innebär stora risker under häckningen. Följden har blivit att många bon förstörts, där både ungar och ibland ruvande honor har dödats i samband med skörd. På Öland har dock riktade naturvårdsinsatser stärkt den svenska ängshökspopulationen genom att bon i jordbruksmark lokaliseras och skyddas. Trots detta är populationens långsiktiga överlevnad långt ifrån säkrad då nya utmaningar kan vänta i framtiden, inte minst i ett förändrande och varmare klimat.
I takt med stigande temperaturer förväntas sjukdomar bil vanligare, särskilt infektionssjukdomar som orsakas av mikroorganismer, vilka gynnas av högre temperaturer. Värmen kan gynna både smittämnen och deras spridare genom ökad överlevnad och snabbare förökning. Smitta kan spridas på olika sätt. Vissa sprids via födan, så kallade födoburna patogener, medan andra överförs av vektorer – organismer som överför smittämnen eller parasiter mellan värdar. Hos ängshöken rör det sig främst om blodsugande insekter, som myggor och knott, vilka kan sprida sjukdomar som fågelmalaria. Båda typerna av infektioner kan orsaka allt från viktminskning, mag- och tarmproblem och uttorkning, till infarkter, blodförgiftning, organskador, neurologiska besvär, och i värsta fall död.
Sjukdomar riskerar därmed att bli ytterligare en belastning för populationen. I denna studie har jag därför undersökt om ängshökar bär på blodparasiter eller födoburna smittämnen, och om sådana infektioner leder till sjukdom eller om fåglarna kan fungera som smittbärare utan att uppvisa tydliga symptom. Genom att kartlägga förekomsten av parasiter har jag också undersökt om smittämnen varierar mellan olika typer av häckningsmiljöer i jordbrukslandskapet samt mellan individer med olika födoval. Syftet har varit att ta reda på om infektioner kan påverka ängshökens häckningsframgång, överlevnad och kondition.
För att ta reda på om de drabbas av infektionssjukdomar samlades under häckningssäsongerna 2023 respektive 2025 morfologiska mått, blod- och kloakprover samt spybollar och bytesrester in från häckande par och deras ungar. Bytesresterna artbestämdes för att ge en bild av fåglarnas födoval. Blodproverna analyserades med DNA-analys för att upptäcka malaria-parasiter, medan kloakproverna analyserades med bakterie- och resistensanalys för att identifiera födoburna smittämnen. Resultaten från proverna kombinerades därefter med observationsdata för att ge en helhetsbild om, och i så fall hur, infektionssjukdomar påverkar ängshöken.
Resultaten visar att ängshöken i dagsläget inte tycks vara särskilt drabbad av de sjukdomar som undersökts. Fåglarna bar på en stor variation av bakterier i sin mag-tarmkanalen, men inga malaria-infektioner hittades. De flesta bakterierna verkar vara sådana som normalt förekommer i miljön, till exempel i jord och vatten, eller från bytena som fåglarna äter. Valet av häckningsplats tycks inte ha någon större betydelse för vilka sjukdomar eller potentiella patogener fåglarna bär på. Däremot påverkar födovalet mängden bakterier och förekomsten av antibiotikaresistenta varianter. Trots detta verkar ungarna klara sig lika bra, där deras chans att bli flygga inte påverkades märkbart av vilken föda de fick. I stället är det andra faktorer som påverkar artens överlevnad, såsom predation och risken att bon förstörs vid skörd om de inte skyddas. Sammantaget tyder resultaten på att en kombination av faktorer, bland annat födorelaterad exponering, gemensam miljö, smittöverföring inom familjer, värdselektion av mikroorganismer samt habitatval under både häckning och övervintring, kan bidra till de bakteriesamhällen som observerats och till avsaknaden av fågelmalaria.
Även om infektionssjukdomar i dagsläget inte verkar utgöra något större problem för ängshöken betyder det inte att situationen inte kan förändras i framtiden, särskilt då förändringar i klimat och landskap kan påverka hur sjukdomar sprids och utvecklas i populationer. Det är därför av yttersta vikt att fortsätta övervaka populationen och bygga vidare på den kunskap som finns, så att man snabbt kan upptäcka om situationen förändras. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att ängshöken även i framtiden kan fortsätta vara en öländsk karaktärsart.
Masterexamenprojekt i bevarandebiologi 60 hp 2026
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Handledare:
Olof Hellgren
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Biträdande handledare:
Jonas Waldenström
Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet
Jonas Bonnedahl
Klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset i Kalmar (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9224992
- author
- Lindström, Clara
- supervisor
- organization
- course
- BION03 20252
- year
- 2026
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- language
- English
- id
- 9224992
- date added to LUP
- 2026-03-31 11:38:30
- date last changed
- 2026-03-31 11:38:30
@misc{9224992,
abstract = {{Increasing numbers of species face long-term population declines as a consequence of human activities, and these pressures are expected to intensify under a changing and warming climate. Ground-nesting birds in agricultural landscapes are particularly vulnerable, including the Montagu’s harrier (Circus pygargus), which has declined across Europe due to intensive modern agriculture combined with the loss and overgrowth of natural nesting habitats. Although conservation measures have improved breeding success in several populations, including the Swedish population, long-term survival remains uncertain. Emerging threats, including infectious diseases such as foodborne pathogens and blood parasites causing avian malaria, may pose additional risks to this already endangered population, as such infections are expected to play an increasing role among raptors under changing environmental conditions. However, it remains unknown whether these pathogens are already present in the population and whether they influence breeding success, survival and condition. To investigate this, prey remains, morphological measurements, fecal swabs and blood samples were collected and analyzed during the 2023 and 2025 breeding seasons on Öland, Sweden. The results revealed a diverse gastrointestinal bacterial community, including antibiotic-resistant bacteria, but no evidence of avian malaria infections. Patterns of bacterial occurrence appear to reflect ecological exposure, with bacteria representing the primary pathway of pathogen exposure. Overall, infectious diseases do not appear to currently threaten the long-term persistence of the population. Factors such as dietary exposure, shared environmental background, social transmission within families, host-filtering, habitat selection across breeding and overwintering grounds, species-specific resistance and migration-associated selection seem to explain the observed patterns. How this situation will change in the future remains uncertain, highlighting the importance of long-term monitoring to detect changes at an early stage and safeguard the Montagu’s harrier as a breeding species in Sweden.}},
author = {{Lindström, Clara}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Recovery at risk? The role of infectious diseases in condition, survival and breeding success in farmland-nesting Montagu’s harriers (Circus pygargus)}},
year = {{2026}},
}