Kvalitetssäkring under produktion: En fallstudie om byggkontroll

Abstract

Defects and damage in Swedish buildings result in estimated costs of up to 111 billion SEK annually. Despite existing quality assurance systems, studies consistently show that self-inspection, the predominant control mechanism during construction, fails to fulfil its intended purpose. Against this background, the use of construction inspectors employed by the client has emerged as a complementary approach to quality assurance during the construction phase.

The purpose of this study is to investigate how a client can utilise a construction inspector during the construction phase to ensure a high-quality end result. The study was conducted as a qualitative case study based on three methods: semi-structured interviews with five construction inspectors, two observations carried out during ongoing construction inspections, and a document study comprising 55 inspection reports distributed across six projects.

The results show that construction inspections should primarily focus on critical activities where defects may have significant consequences for human health, safety, and building functionality. Particularly important areas include structural work, fire safety, occupational safety, the building envelope, and accessibility, all regulated by the Swedish building regulations issued by Boverket. The most commonly occurring defects are largely related to water and moisture, reinforcement work, fire safety, and occupational safety, which is consistent with previous research.

Furthermore, the study indicates that construction inspections create the greatest value when conducted continuously throughout the construction phase and at the appropriate time, before activities are completed. Clear procedures for the allocation of responsibilities and follow-up are essential to ensure that identified deficiencies are actually addressed. Finally, the study suggests that future construction inspections should be adapted to the specific conditions of each project and supported by standardised templates.

Abstract (Swedish)

Fel, brister och skador på svenska byggnader orsakar uppskattade kostnader på uppemot 111 miljarder kronor årligen. Trots befintliga kvalitetssäkringssystem visar studier återkommande att egenkontroller, det dominerande kontrollverktyget under produktion, inte uppfyller sitt syfte i praktiken. Mot denna bakgrund har användandet av byggkontrollanter på uppdrag av beställaren vuxit fram som ett komplement till kvalitetssäkringen under produktionsskedet.

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur beställaren kan använda sig av en byggkontrollant under produktionen för att säkerställa en hög kvalitet på slutresultatet. Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie baserad på tre metoder: semistrukturerade intervjuer med fem byggkontrollanter, två observationer under pågående byggkontroller samt en dokumentstudie omfattande 55 kontrollrapporter fördelade över sex projekt.

Resultaten visar att byggkontroller främst bör fokusera på kritiska arbetsmoment där fel, brister och skador kan få stora konsekvenser för människors hälsa, säkerhet och byggnadens funktion. Särskilt viktiga områden är konstruktion, brandtätning, arbetsmiljö, klimatskal och tillgänglighet, vilka samtliga regleras av Boverkets byggregler. De vanligast förekommande felen är i stor utsträckning relaterade till vatten och fukt, armering, brandtätning och arbetsmiljö, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Vidare visar studien att byggkontroller skapar störst värde när de genomförs löpande under produktionen och i rätt tid, innan arbetsmoment färdigställs. Tydliga rutiner för ansvarsfördelning och uppföljning är avgörande för att säkerställa att identifierade brister faktiskt åtgärdas. Slutligen pekar studien på att framtidens byggkontroller bör anpassas efter projektets förutsättningar och stödjas av standardiserade mallar.

Popular Abstract (Swedish)

Varje år orsakar fel, brister och skador på svenska byggnader kostnader på uppemot 111 miljarder kronor. Vatten läcker in, armering sitter fel och brandtätningar saknas, ofta utan att någon upptäcker det i tid. Men det finns ett sätt att vända trenden, låt en byggkontrollant göra kontroller på byggarbetsplatsen medan huset fortfarande byggs.

Det svenska kontrollsystemet för byggproduktion bygger i stor utsträckning på att hantverkare och entreprenörer kontrollerar sitt eget arbete, så kallade egenkontroller. Tanken är god, men i praktiken fungerar det inte som det är tänkt. Egenkontroller fylls ofta i i efterhand, saknar relevant information eller ses som en administrativ uppgift snarare än ett verktyg för att faktiskt säkerställa kvaliteten. ”Det fungerar ju inte. Det är ett helt värdelöst system”, säger en av de intervjuade byggkontrollanterna.

I examensarbetet intervjuades fem erfarna byggkontrollanter, två observationer genomfördes och 55 kontrollrapporter studeras från sex olika projekt, bostäder, kontor och skolor uppförda mellan 2018 och 2026. Resultaten visar ett tydligt mönster, vatten- och fuktrelaterade fel förekommer i samtliga studerade projekt, armeringsbrister i fyra av sex och brister i brandtätning i hälften. Det stämmer väl överens med Boverkets nationella kartläggning, som bedömer att tre fjärdedelar av alla byggskador är kopplade till just fukt och vatten.

Det mest oroväckande är inte att felen finns, det är att de ofta inte upptäcks förrän det är för sent. En brist i armeringen syns inte när betongen väl gjutits. Ett felaktigt tätskikt bakom kakel märks inte förrän vattnet trängt in. Och ett hål i en brandcellsgräns som aldrig tätades kan i värsta fall kosta liv. När dessa moment är inbyggda är de dyra och komplicerade att åtgärda.

Det är just här byggkontrollanterna gör skillnad. Till skillnad från en besiktningsman, som besiktar ett färdigt arbete, arbetar byggkontrollanten löpande under produktionen. Rätt tillfälle för en kontroll är inte när kakel och puts sitter på plats, utan när armeringen ligger i formen eller när tätskiktet just lagts.

Studien visar att byggkontroller skapar störst värde när de fokuserar på kritiska moment såsom bärande konstruktioner, brandtätning, klimatskalet och tillgänglighet. Dessa regleras alla i Boverkets byggregler och konsekvenserna av fel kan bli allvarliga för hälsa, säkerhet och ekonomi. Genom regelbunden närvaro, strukturerad dokumentation och tydlig uppföljning bidrar byggkontrollanten till att avvikelser inte bara hittas utan också åtgärdas eller hanteras.

Historiskt sett var detta en självklarhet. Fram till 1995 utsåg byggherren en dagkontrollant som kontrollerade arbetet varje dag. Den rollen försvann och ersattes av ett system som förlitar sig på egenkontroller. Statskontoret konstaterade 2009 att just detta är en orsak till fler byggfel.

Framtidens byggkontroller bör anpassas till varje projekts förutsättningar och genomföras kontinuerligt under hela byggtiden. Standardiserade mallar och digitala verktyg kan underlätta arbetet. Men den viktigaste slutsatsen är att byggkontroll inte ska ses som en extern granskning utan som en naturlig del av byggprocessen som gynnar alla inblandade.

• author: Winberg, Ebbe
• supervisor: Rikard Sundling
• organization: Construction Management
• alternative title: Quality assurance during construction: A case study on construction inspection
• course: VBEM01 20261
• year: 2026
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Byggkontroll, Kvalitetssäkring, Egenkontroll
• publication/series: 0349-4969
• report number: 5774
• other publication id: LUTVDG/TVBP-26/5774-SE
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Stefan Olander
• id: 9230523
• date added to LUP: 2026-06-04 10:37:57
• date last changed: 2026-06-04 10:37:57