Slaggrus som cirkulärt ballastmaterial – hinder och förutsättningar i ett linjärt system

Abstract (Swedish)

ygg- och anläggningssektorn står inför växande utmaningar kopplade till resurser, klimatpåverkan och tillgången till jungfruliga ballastmaterial. Samtidigt har omställningen mot en
mer cirkulär ekonomi ökat intresset för återvunna material såsom slaggrus från avfallsförbränning. Trots dokumenterade tekniska egenskaper och flera framgångsrika tillämpningar i
Sverige och utomlands är användningen av slaggrus i svenska anläggningsprojekt fortfarande
begränsad.
Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningarna för en mer förutsägbar användning av slaggrus inom bygg- och anläggningssektorn genom att analysera de tekniska,
juridiska och organisatoriska faktorer som påverkar materialets användning. Studien baserades på en litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer inom
branschen, med särskilt fokus på offentliga beställare.
Resultaten visar att de främsta hindren för en ökad användning av slaggrus inte i första
hand är tekniska, utan regulatoriska, organisatoriska och institutionella. Befintlig forskning
och praktiska tillämpningar visar att slaggrus under rätt förutsättningar kan uppfylla både
tekniska och miljömässiga krav. Samtidigt skapar osäkerhet kring miljöriskbedömningar,
tillståndsprocesser, ansvarsfördelning och framtida ansvar ett riskundvikande beteende hos
berörda aktörer. Studien identifierar även strukturella inlåsningar i standarder, upphandlingspraxis och bedömningssystem som i stor utsträckning utvecklats utifrån jungfruliga
material.
Resultaten indikerar vidare att det finns en avvikelse mellan dokumenterade miljörisker och
den osäkerhet som i dag påverkar beslutsfattande och tillståndsprövning. För att möjliggöra
en bredare användning av cirkulära ballastmaterial krävs tydligare regelverk, mer enhetliga
bedömningar och ett ökat fokus på funktion snarare än materialets ursprung. Studien lyfter
särskilt fram funktionsbaserade upphandlingskrav, förbättrade system för spårbarhet, uppdaterade standarder samt nationella End-of-Waste-kriterier som viktiga åtgärder för att stödja
omställningen mot en mer resurseffektiv och cirkulär anläggningssektor.

Popular Abstract (Swedish)

Department of production and materials
Masteruppsats av Pia Steneryd

Sverige står inför en paradox: samtidigt som vi växer och behöver enorma mängder stenmaterial till vägar och infrastrukturprojekt, gräver vi ner fullgoda resurser i deponier. I Skåne råder redan brist på traditionell ballast, men en potentiell lösning, slaggrus, begränsas främst av regulatoriska och organisatoriska hinder snarare än dokumenterade tekniska brister.
Varje år används nästan 11 miljoner ton ballastmaterial (sten, grus och kross) enbart i Skåne. Byggsektorn står för omkring en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, varav en betydande del kommer från utvinning och transport av material. Samtidigt produceras stora mängder slaggrus, den kvarstående askan efter förbränning av hushållsavfall för att ge värme och el.
Efter behandling och lagring blir slaggruset en kemiskt och tekniskt stabil produkt som dessutom fungerar som en kolsänka genom att ta upp koldioxid från luften. Internationella exempel visar att slaggrus fungerat väl i högtrafikerade vägar och broar. Ändå används materialet i begränsad omfattning i Sverige. Varför?
Studien pekar på att de största hindren inte är tekniska, utan regulatoriska, organisatoriska och institutionella. Flera studier visar att metallerna i behandlat slaggrus är hårt bundna i kemiskt stabila former och att utlakningen generellt är låg. Samtidigt uppfattas materialet ofta som riskfyllt. Eftersom slaggrus innehåller relativt höga halter av metaller hamnar det mellan olika miljömål, där strävan efter en giftfri miljö ibland kommer i konflikt med ambitioner om minskad klimatpåverkan och ökad resurshushållning.
Problemet förstärks av ett företroendegap. Beställare efterfrågar oberoende forskning och tydlig dokumentation, men uttrycker samtidigt försiktighet inför material som förknippas med den cirkulära omställningen. I intervjuer framkommer att formuleringar som beskriver resultat som positiva eller "hoppfulla" ibland kan väcka skepsis eftersom de riskerar att uppfattas som argumenterande snarare än strikt vetenskapliga. Samtidigt finns en skepsis mot producenterna av slaggrus, som har ett ekonomiskt intresse av att öka användningen.
I en stadsmiljö blir ansvarsfördelningen en viktig fråga. Om en gata byggs med slaggrus och det uppstår en sättning fem år senare, vem bär ansvaret? Därför upplevs det ofta som enklare att använda material och kravformuleringar som redan finns etablerade i standarderna.
Kommuner och entreprenörer väljer därför ofta material som anges i etablerade regelverk. För den enskilda projektledaren innebär det vanligtvis en lägre risk att välja välkända lösningar än att introducera nya material.
För att öka användningen av slaggrus i Sverige pekar studien på behovet av flera systematiska förändringar:
• Tydligare nationella spelregler
• Standarder som inkluderar cirkulära material
• Tydligare ansvarsuppdelning
• Fler svenska referensprojekt
• Digital kontroll och spårning
Tills ett mer cirkulärt system finns på plats går det dock att påverka utvecklingen genom förändrade upphandlingskrav. Ett exempel är att ställa funktionskrav i upphandlingar, alltså att efterfråga en konstruktion med vissa prestanda snarare än att specificera exakt vilket material som ska användas.
Sverige kan inspireras av Danmark och Finland, där den cirkulära ekonomin redan tagit tydliga kliv framåt. Avgörande framåt blir att värdera material efter deras faktiska funktion och samhällsnytta, inte dess ursprung.

• author: Steneryd, Pia
• supervisor: Christina Windmark
• organization: Production and Materials Engineering
• alternative title: Incinerator bottom ash as a circular aggregate material - obstacles and preconditions in a linear system
• course: MMTM05 20261
• year: 2026
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: slaggrus, cirkulär ekonomi, återvunna ballastmaterial, anläggningssektorn, upphandling, End-of-Waste kriterier, resurseffektivitet
• other publication id: LUTMDN/(TMMV-5401)/1-96/2026
• language: Swedish
• id: 9235803
• date added to LUP: 2026-06-29 09:36:22
• date last changed: 2026-06-29 09:36:22