Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Röstklang ur ett lyssnarperspektiv - en kvalitativ intervjustudie

Massoudi Sundelius, Valentina LU and Johansson, Bettina LU (2026) LOGM82 20261
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet röstklang uppfattas, definieras, och tillämpas i perceptuell bedömning av röst och tal. Studien besvarade två forskningsfrågor: (1) hur definierar verksamma logopeder begreppet röstklang, (2) skiljer sig definitionen mellan logopeder och naiva lyssnare, samt en underfråga (3) skiljer sig skattningen mellan logopeder och naiva lyssnare i ett perceptuellt lyssningstest.
En kvalitativ studiedesign användes, där sex deltagare (tre logopeder och tre naiva lyssnare), deltog i semistrukturerade intervjuer och genomförde perceptuella röstskattningar. Datan analyserades och tematiserades genom systematisk textkondensering. Skattningsdatan analyserades för att hitta eventuella likheter och... (More)
Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet röstklang uppfattas, definieras, och tillämpas i perceptuell bedömning av röst och tal. Studien besvarade två forskningsfrågor: (1) hur definierar verksamma logopeder begreppet röstklang, (2) skiljer sig definitionen mellan logopeder och naiva lyssnare, samt en underfråga (3) skiljer sig skattningen mellan logopeder och naiva lyssnare i ett perceptuellt lyssningstest.
En kvalitativ studiedesign användes, där sex deltagare (tre logopeder och tre naiva lyssnare), deltog i semistrukturerade intervjuer och genomförde perceptuella röstskattningar. Datan analyserades och tematiserades genom systematisk textkondensering. Skattningsdatan analyserades för att hitta eventuella likheter och skillnader mellan de olika lyssnarkategorierna.
Resultatet visade att erfarna logopeder och naiva lyssnare definierar röstklang olika, trots att deras skattningar av röstklang är ganska likartade. Logopeder beskrev röstklang främst i funktionella termer, såsom effektiv medan naiva lyssnare använde emotionella beskrivningar exempelvis livlig. Begreppet upplevdes som svårdefinierat av båda lyssnarkategorier. Gemensam uppfattning var dock att röstklang i allmänhet var någonting positivt och eftersträvansvärt.
Slutsatsen är att begreppet röstklang verkar vara otydligt och används inkonsekvent, vilket kan påverka intra- och interbedömarreliabiliteten vid upprepade skattningar. För att öka tillförlitligheten i perceptuell röstbedömning föreslås en uppdelning av ytterligheter, för en tydligare definition av begreppen klangfull och klangfattig. Dessa kan med fördel tillämpas genom en bipolär skala, samt genom att använda standardiserade ljudexempel som ankare. (Less)
Popular Abstract
The purpose of this study was to investigate how the concept of voice timbre is perceived, defined, and applied in the perceptual assessment of voice and speech. The study answered two research questions: (1) how do practising speech and language therapists (SLT) define the concept of voice timbre, (2) does the definition differ between SLTs and naive listeners, and a sub-question (3) does the assessment differ between SLTs and naive listeners in a perceptual listening test.
A qualitative study design was used, in which six participants (three SLTs and three naive listeners) took part in semi-structured interviews and performed perceptual voice assessments. The data was analysed and organised through systematic text condensation. The... (More)
The purpose of this study was to investigate how the concept of voice timbre is perceived, defined, and applied in the perceptual assessment of voice and speech. The study answered two research questions: (1) how do practising speech and language therapists (SLT) define the concept of voice timbre, (2) does the definition differ between SLTs and naive listeners, and a sub-question (3) does the assessment differ between SLTs and naive listeners in a perceptual listening test.
A qualitative study design was used, in which six participants (three SLTs and three naive listeners) took part in semi-structured interviews and performed perceptual voice assessments. The data was analysed and organised through systematic text condensation. The assessment data was analysed to find any similarities and differences between the different listener categories.
The results showed that experienced SLTs and naive listeners define voice timbre differently, even though their assessments of voice timbre are quite similar. SLTs described voice timbre primarily in functional terms, such as effective, while naive listeners used emotional descriptions, such as lively. The concept was perceived as difficult to define by both listener categories. However, the common view was that voice timbre was generally something positive and desirable.
The conclusion is that the concept of voice timbre seems to be unclear and is used inconsistently, which can affect intra- and inter-rater reliability in repeated assessments. To increase the reliability of perceptual voice assessment, a division of extremes is proposed, for a clearer definition of the concepts of sonorous and non-sonorous. These could be advantageously applied through a bipolar scale, as well as by using standardised sound examples as anchors. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Massoudi Sundelius, Valentina LU and Johansson, Bettina LU
supervisor
organization
course
LOGM82 20261
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Röstklang, perceptuell röstbedömning, bedömarreliabilitet, röstperception, resonans.
language
Swedish
id
9238465
date added to LUP
2026-06-17 12:01:16
date last changed
2026-06-17 12:01:16
@misc{9238465,
  abstract     = {{Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet röstklang uppfattas, definieras, och tillämpas i perceptuell bedömning av röst och tal. Studien besvarade två forskningsfrågor: (1) hur definierar verksamma logopeder begreppet röstklang, (2) skiljer sig definitionen mellan logopeder och naiva lyssnare, samt en underfråga (3) skiljer sig skattningen mellan logopeder och naiva lyssnare i ett perceptuellt lyssningstest. 
En kvalitativ studiedesign användes, där sex deltagare (tre logopeder och tre naiva lyssnare), deltog i semistrukturerade intervjuer och genomförde perceptuella röstskattningar. Datan analyserades och tematiserades genom systematisk textkondensering. Skattningsdatan analyserades för att hitta eventuella likheter och skillnader mellan de olika lyssnarkategorierna. 
Resultatet visade att erfarna logopeder och naiva lyssnare definierar röstklang olika, trots att deras skattningar av röstklang är ganska likartade. Logopeder beskrev röstklang främst i funktionella termer, såsom effektiv medan naiva lyssnare använde emotionella beskrivningar exempelvis livlig. Begreppet upplevdes som svårdefinierat av båda lyssnarkategorier. Gemensam uppfattning var dock att röstklang i allmänhet var någonting positivt och eftersträvansvärt.
Slutsatsen är att begreppet röstklang verkar vara otydligt och används inkonsekvent, vilket kan påverka intra- och interbedömarreliabiliteten vid upprepade skattningar. För att öka tillförlitligheten i perceptuell röstbedömning föreslås en uppdelning av ytterligheter, för en tydligare definition av begreppen klangfull och klangfattig. Dessa kan med fördel tillämpas genom en bipolär skala, samt genom att använda standardiserade ljudexempel som ankare.}},
  author       = {{Massoudi Sundelius, Valentina and Johansson, Bettina}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Röstklang ur ett lyssnarperspektiv - en kvalitativ intervjustudie}},
  year         = {{2026}},
}