Matchade bidrag och hinder – En kvalitativ studie om bidragsprocessen för klimatanpassningar

Abstract

In response to growing risks associated with climate change, Sweden must address the need for climate change adaptations. A central actor in addressing this is Swedish municipalities, due to their local planning monopoly and their ability to identify risks associated with local geographical conditions. However, studies have shown that there are several obstacles within the process of adapting to climate change, where funding is seen as the biggest one. The Swedish state has approved grants for this purpose, but municipalities differ significantly in their ability to access these. Several factors have been identified in earlier studies that hinder municipalities, such as lack of clear guidance from the state, lack of responsibility between departments and departmentalization of the municipal organization, the responsibility of civil servants and legal responsibilities. Moreover, the process of obtaining state grants is predominantly characterized by ad-hoc solutions, lack of staff, economic resources and clear priorities. This study aims to clarify what obstacles Swedish municipalities encounter during the process of applying for state grants. Furthermore, the study investigates if these obstacles affect the ability of state funds to create incentives to build physical climate adaptation measures.

The study is based on theory about fiscal federalism and matching grants to understand how state funds create incentives for municipalities to invest in climate adaptation. In addition, legal documents were reviewed to contextualise the conditions Swedish municipalities face.

The study was conducted through interviews, as well as a survey. 13 municipalities were interviewed and 123 out of 290 answered the survey. To compare different municipalities’ abilities to obtain funding based on their size, the results were categorized according to SKR's classifications of municipalities.

The result of the study has shown that the previously identified obstacles have a large effect on the ability to secure funds. There is also a clear division between different categories of municipalities, where rural municipalities are affected the most by the obstacles and also the ones who need the funds the most. The state funds do not create enough incentives to build the physical climate adaptation measures.

Abstract (Swedish)

Bakgrund
På grund av den rådande klimatkrisen måste Sverige göra omfattande klimatanpassningar för att skydda sig mot kommande och nuvarande effekter av klimatförändringarna. Ansvaret för arbetet tillfaller för det mesta Sveriges kommuner genom bland annat planmonopolet. Kommunerna kan söka finansiering för dessa typer av åtgärder genom matchade statsbidrag. Däremot är bidragsprocessen för de svenska kommunerna allt annat än rak: de kommunala tjänstemännen måste överkomma juridiska och ansvarsrelaterade-, institutionella-, process- samt resurshinder.

Syfte
Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse för vilka hinder som finns i bidragsprocessen och hur dessa hinder förhåller sig till kommunernas olika förutsättningar. Studien ska också undersöka om matchade bidrag skapar incitament för att bygga fysiska klimatanpassningar (adaption).

Metod
Arbetet är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer och enkätsvar samt en litteraturgenomgång. Enkätstudien bygger på enkätsvar från 123 av 290 kommuner (svarsfrekvens 42 procent). Intervjustudien genomfördes med 13 kommuner fördelat på de tre huvudgrupperna i SKR:s kommungruppsindelning. Litteraturgenomgången genomfördes initialt i studien och presenteras i form av teoriavsnittet samt i bakgrunden.

Slutsats
Fastighetsägarnas ansvar att klimatanpassa sin fastighet ger upphov till marknadsmisslyckanden. Klimatanpassningar är kollektiva varor, vilket gör att dessa underproduceras. Däremot saknar fastighetsägare både kunskapen och resurserna att genomföra klimatanpassningsåtgärder samt få ersättning från dem som får nytta av dessa. Det finns alltså motiv till varför kommuner eller staten bör ingripa för att bygga fler klimatanpassningar. Dock finns det brister i dagens system där fastighetsägarens äganderätt till sin fastighet skapar ett monopol och begränsar kommunens möjlighet att bygga klimatanpassningar. Dessutom finns det inga tydliga lagstadgade regler som tvingar fastighetsägaren att genomföra dessa åtgärder eller styr vilken ambitionsnivå anläggningen ska byggas efter. Det motverkar att negativa externaliteter internaliseras.

Fastighetsägare tenderar då att vända sig till kommunen för stöd. Kommuner kan däremot inte finansiera enskilda fastighetsägare med egna skattemedel, då det i många fall inte bedöms vara ett allmänt intresse. Vad som definieras som ett allmänt intresse är en otydlig gränsdragning, men behandlas inte i detta arbete. Hur kommuner definierar det allmänna intresset får konsekvenser för användandet av matchade bidrag, då kommunen måste till viss del använda sig av skattemedel.

Kommunerna saknar i sin tur tydliga riktlinjer från staten, där riktlinjer kring beräkning av klimatrisker varierar mellan myndigheter, samt vilken information länsstyrelsen tillhandahåller till kommunerna varierar mellan länen. Detta kan ge upphov till asymmetrisk information och principal-agent-problematik, vilket kan leda till marknadsmisslyckanden. Även staten saknar insyn i kommunernas arbete, vilket beror på asymmetrisk information mellan kommuner och staten. Utifrån resultatet leder detta inte till marknadsmisslyckanden eftersom ingen utnyttjar detta informationsövertag. Istället är det mer korrekt att benämna det som ren informationsbrist, vilket i sig försvårar arbetet för kommuner att söka bidrag och bygga fler klimatanpassningar.

I bidragsprocessen har många olika typer av transaktionskostnader identifierats: otydlig rollfördelning, tjänstemäns kompetens och resurser samt omständiga interna strukturer bidrar till att bidragsprocessen försvåras. Bidragens syfte är att skapa incitament för beslutsfattande politiker att internalisera externa effekter. Däremot är det främst tjänstemän som söker bidrag eftersom de ansvarar för att klimatanpassningar genomförs. Att politiker är frikopplade från bidragsprocessen leder till att externa effekterna inte internaliseras. Bidragen kommer dessutom in i ett sent skede i projekteringen av klimatanpassningar, vilket leder till att bidragen inte bidrar till att minska externa effekter, utan är mer en finansiell lättnad. Bidragen är dessutom temporära, vilket innebär att de bara ger finansiellt stöd för uppförandet av klimatanpassningar och omfattar inte de drift- och underhållskostnader klimatanpassningar medför. Kraven för att söka bidrag och bidragets utformning visar på tydliga brister.

Hindrens påverkan på bidragsprocessen skiljer sig också mellan kommunerna. Långa tillståndsprocesser är ett hinder som drabbar alla kommuner. Gällande personalresurser har främst C-kommuner, men också en del B-kommuner, stora problem med att bemanna med tillräckligt mycket och kompetent personal. Gällande ekonomiska resurser har C-kommuner också sämre förutsättningar att söka bidrag jämfört med A- och B-kommuner. C-kommuner söker oftast LONA/LOVA-bidrag i större utsträckning framför MCF bidraget, vilket främst har att göra med att de inte klarar av att ta fram tillräckligt med underlag. För C-kommuner är tjänstemännens personliga engagemang den största drivkraften till att matchade bidrag söks och direkt avgörande.

De matchade bidragens utformning gör idag att många kommuner inte kan söka dessa. De som kan söka konkurrerar också med andra kommuner, där kommuner som kan visa på mer mervärde av en åtgärd (ofta A-kommuner) oftast går vinnande ur kampen. Eftersom bidragsansökningarna inte alltid går igenom och sker parallellt med övriga processer kan inte kommunerna räkna med bidragen och därmed inte projektera efter den externa finansieringen. Sammantaget skapar inte matchade bidrag incitament nog att bygga klimatanpassningsåtgärder.

• author: Laius, Viktor and Elinder, Jonatan
• supervisor: Åsa Hansson
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Matching grants and obstacles – A qualitative study of gaining state grants for climate change adaptations
• course: VFTM01 20261
• year: 2026
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Matchade bidrag, statsbidrag, hinder, bidragsprocess, klimatanpassning, fiskal federalism, marknadsmisslyckanden, MCF, LONA, LOVA, LIFE-programmet
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 26/5599SE
• language: Swedish
• id: 9239534
• date added to LUP: 2026-06-18 09:21:41
• date last changed: 2026-06-18 09:21:41