Advanced

Hotar Svenskt Näringsliv SR:s och SVT:s oberoende?

Kjellberg, Anders LU (2009) In P1-programmet Publicerat i Sveriges Radio
Abstract (Swedish)
Programmmet Publicerat 6/6 2009 i P1 Sveriges radio behandlar sammanslagningen av de båda fristående arbetsgivarorganisationerna Sveriges Radios Arbetsgivarorganisation (SRAO) och Tidningsutgivarna (TU) samt Medie- och informationsarbetsgivarna (MIA), som tillhör Svenskt Näringsliv (SN), till det nya SN-förbundet Medieföretagen. Därmed hamnar public service-företagen Sveriges Radio och SVT i en organisation som sedan 1960-talet alltmer ägnat sig åt opinionsbildning. Public service's legitimitet grundar sig på att verksamheten är fristående från alla intressen och präglas av saklighet och objektivitet. Radiotjänst (som har hand om uppbörden av TV-licensen)framhåller på sin hemsida att det just är denna oberoende ställning som svenska folket... (More)
Programmmet Publicerat 6/6 2009 i P1 Sveriges radio behandlar sammanslagningen av de båda fristående arbetsgivarorganisationerna Sveriges Radios Arbetsgivarorganisation (SRAO) och Tidningsutgivarna (TU) samt Medie- och informationsarbetsgivarna (MIA), som tillhör Svenskt Näringsliv (SN), till det nya SN-förbundet Medieföretagen. Därmed hamnar public service-företagen Sveriges Radio och SVT i en organisation som sedan 1960-talet alltmer ägnat sig åt opinionsbildning. Public service's legitimitet grundar sig på att verksamheten är fristående från alla intressen och präglas av saklighet och objektivitet. Radiotjänst (som har hand om uppbörden av TV-licensen)framhåller på sin hemsida att det just är denna oberoende ställning som svenska folket betalar för när man betalar TV-avgiften. I fortsättningen kan Radiotjänsts slogan "Tack för att ni betalar TV-avgiften" få en ny innebörd när en del av avgiften går till Svenskt Näringsliv. Man kan fråga sig hur det går med oberoendet när public service-bolagen blir medlemmar av Svenskt Näringsliv som har bestämda åsikter om det mesta i samhället inklusive om public service. Även när tidningarna går med i Svenskt Näringsliv uppstår en helt ny situation eftersom dessa inte bara har att värna om det fria ordet utan också själva bedriver opinionsbildning. Nu kommer man inte sällan att hamna på kollisionskurs med en organisation som man vill tillhöra för att stärka arbetsgivarsidan på medieområdet. Samtidigt berör en framträdande del av Svenskt Näringslivs opinionsbildning just arbetsgivarfrågorna. Som exempel kan nämnas inställningen till LAS (Lagen om anställningsskydd) som man helst vill avskaffa, kravet på inskränkt konflikträtt, det 2009 framförda förslaget om lönestopp, applåderandet av Laval-domen där man också ekonomiskt stödde det lettiska företaget trots att det inte var medlem av Svenskt Näringsliv. Det är en paradox att det delvis LO-ägda Aftonbladet och en rad socialdemokratiska tidningar blir medlemmar av Svenskt Näringsliv med tanke på att man på ledarplats ofta tagit starkt avstånd från föreningens åsikter och agerande. Svenskt Näringsliv protesterar ofta mot att kommuner använder skattemedel för att bedriva verksamhet som konkurrerar med privata företag. Det uppfattas som ojuste konkurrens. Samma tanke finns i yttrandet till public service-utredningen. Den kritiseras för att inte tillräckligt uppmärksamma den konkurrenssituation som uppstår när licensfinansierade företag som SVT verkar på en marknad där det finns kommersiella aktörer. Dessa uppges riskera att trängas ut genom SVT:s breda programutbud och dess verksamhet på internet. Enligt Svenskt Näringsliv bör public service alltså hållas inom strama ramar. Man kan också fråga sig hur public service-företagen som en liten minoritet skall lyckas göra sin röst hörd inom en organisation som ser som en av sina viktigaste uppgifter att öka marknadskrafternas spelrum på olika områden i samhället. En fråga är om medlemskapet i Svenskt Näringsliv kommer att påverka nyhetsförmedlingen. En första aning om att det kan bli så är att nyheten om inträdet i Svenskt Näringsliv knappast alls uppmärksammats på nyhetsplats i radio, TV och tidningar. Och än mindre på ledarsidorna. Kanske uppfattas det som en obekväm nyhet som man helst vill förtiga. Eller anses det ointressant att Sveriges radio, SVT, DN, Aftonbladet, Värmlands folkblad m fl blir medlemmar i Svenskt Näringsliv?



Förutom inslaget i Publicerat finns en pdf-fil som förutom att referera programmet utvecklar de synpunkter som där framfördes. I ett tillägg från 2010 kommenteras att vd:n (Agneta Dreber) för ett av förbunden inom Svenskt Näringsliv, Livsmedelsföretagen, utses till ordförande i Sveriges Radios styrelse. I en postscript 2012 kommenteras den fortsatta utvecklingen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to specialist publication or newspaper
publication status
published
subject
keywords
Medieföretagen, Medie- och informationsarbetsgivarna, Tidningsutgivarna, MIA, press, SRAO, Sveriges Radio, SR, SVT, media, opinionsbildning, tidningar, arbetsgivarorganisationer, nyhetsförmedling, TU, Publicerat, Public service, Aftonbladet, Svenskt Näringsliv, Almega, Livsmedelsföretagen, Mats Svegfors, Eva Hamilton, Agneta Dreber, Jonas Milton
categories
Popular Science
in
P1-programmet Publicerat i Sveriges Radio
language
Swedish
LU publication?
yes
id
b5526b88-b930-473a-bb2c-cdeaeb306f4a (old id 1414956)
date added to LUP
2009-06-10 11:55:26
date last changed
2016-04-16 12:06:53
@misc{b5526b88-b930-473a-bb2c-cdeaeb306f4a,
  abstract     = {Programmmet Publicerat 6/6 2009 i P1 Sveriges radio behandlar sammanslagningen av de båda fristående arbetsgivarorganisationerna Sveriges Radios Arbetsgivarorganisation (SRAO) och Tidningsutgivarna (TU) samt Medie- och informationsarbetsgivarna (MIA), som tillhör Svenskt Näringsliv (SN), till det nya SN-förbundet Medieföretagen. Därmed hamnar public service-företagen Sveriges Radio och SVT i en organisation som sedan 1960-talet alltmer ägnat sig åt opinionsbildning. Public service's legitimitet grundar sig på att verksamheten är fristående från alla intressen och präglas av saklighet och objektivitet. Radiotjänst (som har hand om uppbörden av TV-licensen)framhåller på sin hemsida att det just är denna oberoende ställning som svenska folket betalar för när man betalar TV-avgiften. I fortsättningen kan Radiotjänsts slogan "Tack för att ni betalar TV-avgiften" få en ny innebörd när en del av avgiften går till Svenskt Näringsliv. Man kan fråga sig hur det går med oberoendet när public service-bolagen blir medlemmar av Svenskt Näringsliv som har bestämda åsikter om det mesta i samhället inklusive om public service. Även när tidningarna går med i Svenskt Näringsliv uppstår en helt ny situation eftersom dessa inte bara har att värna om det fria ordet utan också själva bedriver opinionsbildning. Nu kommer man inte sällan att hamna på kollisionskurs med en organisation som man vill tillhöra för att stärka arbetsgivarsidan på medieområdet. Samtidigt berör en framträdande del av Svenskt Näringslivs opinionsbildning just arbetsgivarfrågorna. Som exempel kan nämnas inställningen till LAS (Lagen om anställningsskydd) som man helst vill avskaffa, kravet på inskränkt konflikträtt, det 2009 framförda förslaget om lönestopp, applåderandet av Laval-domen där man också ekonomiskt stödde det lettiska företaget trots att det inte var medlem av Svenskt Näringsliv. Det är en paradox att det delvis LO-ägda Aftonbladet och en rad socialdemokratiska tidningar blir medlemmar av Svenskt Näringsliv med tanke på att man på ledarplats ofta tagit starkt avstånd från föreningens åsikter och agerande. Svenskt Näringsliv protesterar ofta mot att kommuner använder skattemedel för att bedriva verksamhet som konkurrerar med privata företag. Det uppfattas som ojuste konkurrens. Samma tanke finns i yttrandet till public service-utredningen. Den kritiseras för att inte tillräckligt uppmärksamma den konkurrenssituation som uppstår när licensfinansierade företag som SVT verkar på en marknad där det finns kommersiella aktörer. Dessa uppges riskera att trängas ut genom SVT:s breda programutbud och dess verksamhet på internet. Enligt Svenskt Näringsliv bör public service alltså hållas inom strama ramar. Man kan också fråga sig hur public service-företagen som en liten minoritet skall lyckas göra sin röst hörd inom en organisation som ser som en av sina viktigaste uppgifter att öka marknadskrafternas spelrum på olika områden i samhället. En fråga är om medlemskapet i Svenskt Näringsliv kommer att påverka nyhetsförmedlingen. En första aning om att det kan bli så är att nyheten om inträdet i Svenskt Näringsliv knappast alls uppmärksammats på nyhetsplats i radio, TV och tidningar. Och än mindre på ledarsidorna. Kanske uppfattas det som en obekväm nyhet som man helst vill förtiga. Eller anses det ointressant att Sveriges radio, SVT, DN, Aftonbladet, Värmlands folkblad m fl blir medlemmar i Svenskt Näringsliv?<br/><br>
<br/><br>
Förutom inslaget i Publicerat finns en pdf-fil som förutom att referera programmet utvecklar de synpunkter som där framfördes. I ett tillägg från 2010 kommenteras att vd:n (Agneta Dreber) för ett av förbunden inom Svenskt Näringsliv, Livsmedelsföretagen, utses till ordförande i Sveriges Radios styrelse. I en postscript 2012 kommenteras den fortsatta utvecklingen.},
  author       = {Kjellberg, Anders},
  keyword      = {Medieföretagen,Medie- och informationsarbetsgivarna,Tidningsutgivarna,MIA,press,SRAO,Sveriges Radio,SR,SVT,media,opinionsbildning,tidningar,arbetsgivarorganisationer,nyhetsförmedling,TU,Publicerat,Public service,Aftonbladet,Svenskt Näringsliv,Almega,Livsmedelsföretagen,Mats Svegfors,Eva Hamilton,Agneta Dreber,Jonas Milton},
  language     = {swe},
  month        = {06},
  series       = {P1-programmet Publicerat i Sveriges Radio},
  title        = {Hotar Svenskt Näringsliv SR:s och SVT:s oberoende?},
  year         = {2009},
}