Advanced

Om etniska enklaver och samhällsförändringar efter ett krig

Basic, Goran LU (2008)
Abstract (Swedish)
Syftet med detta utkast är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer.



Utvecklingen under och efter kriget har gjort att folk i Ljubija grupperas i tre skikt. En grupp består av bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija (Ljubijabor); sen har vi gruppen med bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien (alltså flyktingar) och till slut har vi gruppen som består av bosnienmuslimer och bosnienkroater som etniskt rensades från... (More)
Syftet med detta utkast är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer.



Utvecklingen under och efter kriget har gjort att folk i Ljubija grupperas i tre skikt. En grupp består av bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija (Ljubijabor); sen har vi gruppen med bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien (alltså flyktingar) och till slut har vi gruppen som består av bosnienmuslimer och bosnienkroater som etniskt rensades från Ljubija och efter kriget återvände dit (återvändande).



Grupperna som nu finns i Ljubija förefaller relativt sammansmälta och samarbete samt interaktion mellan dem finns. Individer som bor i dagens Ljubija pratar med varandra när de träffas på gatorna och i kaféer. Fördelningen mellan ”vi” Ljubijabor, ”de” flyktingar och ”de” återvändande tycks för det mesta utspela sig på en symbolisk nivå. För Ljubijabor är både flyktingarna och de återvändande grupper som nämns i ett negativt sammanhang. Å ena sidan vill flyktingarna inte assimilera sig och med tiden har de kommit att utgöra majoriteten i Ljubija vilket i sin tur gör att Ljubijaborna pressas att följa deras normer och värderingar. Å andra sidan har de som återvänt (alltså bosnienkroater och bosnienmuslimer) en bättre ekonomisk situation än Lubijaborna och det skapar avund från Ljubijaborna sida.



Det sociala livet i Ljubija, i intervjuades ögon, har förändrats till det sämre. De intervjuade brottas med banal nationalism, extrem fattigdom, sämre sjukvård, ökad kriminalitet och vissa tendenser till anarki i samhället. Rådande sociala relationer i Ljubija markeras på ett sådant sätt att motsättningar och en samhällelig nedgång lyfts fram och dramatiseras.



Vad det gäller banal nationalism i Ljubija kan man säga att den reproducerar en viss oförsonlighet eftersom den håller de nationalistiska symboler och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv.



Utvecklingen gjorde också att Ljubija blev en arena för olika utspel mellan vi och de. I den studien kan vi paradoxalt nog märka att etnisk och religiös tillhörighet inte behöver bli ett huvuddrag i vi/de-perspektivet. För den banala nationalismen emellertid är sådan tillhörighet nästan ett måste. Utgruppen som konstrueras hos banal nationalism definieras i termer av etnisk eller religiös tillhörighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Working Paper
publication status
unpublished
subject
keywords
identitet, återvändande, flyktingar, Ljubijabor, anarki, vi/de, Bosnien, sociologi, krig, symboler, försoning, etnicitet, sociology, banal nationalism
pages
20 pages
language
Swedish
LU publication?
yes
id
6c1293fd-e2d7-453f-aeaa-a5d9f28ff7e7 (old id 1487536)
date added to LUP
2009-10-14 09:57:47
date last changed
2016-04-16 11:56:18
@misc{6c1293fd-e2d7-453f-aeaa-a5d9f28ff7e7,
  abstract     = {Syftet med detta utkast är att identifiera och analysera de sociala relationer och motsättningar som uppstår i ett samhälle som förändrats helt under ett krig. Den empiriska delen bygger på observationer i Ljubija, en stad i nordvästra Bosnien, tidningsartiklar från området samt fjorton intervjuer. <br/><br>
<br/><br>
Utvecklingen under och efter kriget har gjort att folk i Ljubija grupperas i tre skikt. En grupp består av bosnienserber som före, under och efter kriget varit bosatta i Ljubija (Ljubijabor); sen har vi gruppen med bosnienserber som kom till Ljubija som flyktingar under kriget i Bosnien och Kroatien (alltså flyktingar) och till slut har vi gruppen som består av bosnienmuslimer och bosnienkroater som etniskt rensades från Ljubija och efter kriget återvände dit (återvändande). <br/><br>
<br/><br>
Grupperna som nu finns i Ljubija förefaller relativt sammansmälta och samarbete samt interaktion mellan dem finns. Individer som bor i dagens Ljubija pratar med varandra när de träffas på gatorna och i kaféer. Fördelningen mellan ”vi” Ljubijabor, ”de” flyktingar och ”de” återvändande tycks för det mesta utspela sig på en symbolisk nivå. För Ljubijabor är både flyktingarna och de återvändande grupper som nämns i ett negativt sammanhang. Å ena sidan vill flyktingarna inte assimilera sig och med tiden har de kommit att utgöra majoriteten i Ljubija vilket i sin tur gör att Ljubijaborna pressas att följa deras normer och värderingar. Å andra sidan har de som återvänt (alltså bosnienkroater och bosnienmuslimer) en bättre ekonomisk situation än Lubijaborna och det skapar avund från Ljubijaborna sida. <br/><br>
 <br/><br>
Det sociala livet i Ljubija, i intervjuades ögon, har förändrats till det sämre. De intervjuade brottas med banal nationalism, extrem fattigdom, sämre sjukvård, ökad kriminalitet och vissa tendenser till anarki i samhället. Rådande sociala relationer i Ljubija markeras på ett sådant sätt att motsättningar och en samhällelig nedgång lyfts fram och dramatiseras. <br/><br>
<br/><br>
Vad det gäller banal nationalism i Ljubija kan man säga att den reproducerar en viss oförsonlighet eftersom den håller de nationalistiska symboler och gränsdragningar som spelades ut så tydligt och makabert under kriget vid liv.<br/><br>
<br/><br>
Utvecklingen gjorde också att Ljubija blev en arena för olika utspel mellan vi och de. I den studien kan vi paradoxalt nog märka att etnisk och religiös tillhörighet inte behöver bli ett huvuddrag i vi/de-perspektivet. För den banala nationalismen emellertid är sådan tillhörighet nästan ett måste. Utgruppen som konstrueras hos banal nationalism definieras i termer av etnisk eller religiös tillhörighet.},
  author       = {Basic, Goran},
  keyword      = {identitet,återvändande,flyktingar,Ljubijabor,anarki,vi/de,Bosnien,sociologi,krig,symboler,försoning,etnicitet,sociology,banal nationalism},
  language     = {swe},
  pages        = {20},
  title        = {Om etniska enklaver och samhällsförändringar efter ett krig},
  year         = {2008},
}