Advanced

Loggbok som medel för kunskapsproduktion och som underlag för examination

Lamberth, Marion LU (2010) HT-områdets pedagogiska inspirationskonferens, 2010
Abstract (Swedish)
Studenter med vittspridda förkunskaper och mål, ett komplext och omfattande kursinnehåll, begränsad undervisningstid – låter det bekant? Lägg därtill institutionens önskan att göra disciplinen attraktiv samt kravet på hög genomströmning och man inser snabbt att man befinner sig i ett dilemma. Som lärare i musikhistoria har jag mött denna situation under flera år och utvecklat med tiden en kombination av pedagogiska knep där studentens loggbok över kursen spelar en central roll både för inlärning och för examination.



Musikhistoria, som en delaspekt av musikvetenskap, är ett ”mjukt” ämne (med diskuterbar kunskap) med en del ”hårda” inslag (föga diskuterbar fakta), och jag antar att det finns fler ämnen med liknande... (More)
Studenter med vittspridda förkunskaper och mål, ett komplext och omfattande kursinnehåll, begränsad undervisningstid – låter det bekant? Lägg därtill institutionens önskan att göra disciplinen attraktiv samt kravet på hög genomströmning och man inser snabbt att man befinner sig i ett dilemma. Som lärare i musikhistoria har jag mött denna situation under flera år och utvecklat med tiden en kombination av pedagogiska knep där studentens loggbok över kursen spelar en central roll både för inlärning och för examination.



Musikhistoria, som en delaspekt av musikvetenskap, är ett ”mjukt” ämne (med diskuterbar kunskap) med en del ”hårda” inslag (föga diskuterbar fakta), och jag antar att det finns fler ämnen med liknande karaktär inom Ht-området. Som historieämne med ett tidsperspektiv på ca 2000 år som ska förmedlas inom två 7,5 poängskurser är man som lärare tvungen till att anlägga ett ytligt perspektiv med enstaka fördjupningar vid strategiska punkter. Till min hjälp har jag en utförlig och välgjord kursbok vars innehåll dock inte ens den mest motiverade studenten hinner tillgodogöra sig under kursens gång. Som lärare med en kritisk inställning till min disciplin vägrar jag att undervisa enbart på ”highlights” (jfr Roxå & Mårtensson 2008, beträffande lärarens förankring i sina egna forskarprinciper), utan jag vill visa disciplinens mångfald och möjligheter, inte bara som ett faktum per se, utan som det fält som studenterna har möjligheten att rota i, och odla i, framöver (”livslångt lärande”).



Det första steget är att situera kursinnehållet i studenternas egna erfarenheter (jfr Baxter Magolda 2008). Min lärarroll pendlar mellan föreläsningscentrerad och konstruktivistisk (Northedge & McArthur 2008, efter Trowler 2006). Länken mellan dessa positioner är en kritiskt reflekterande loggbok som studenterna skriver under kursens gång och som kombineras med ett antal individuella och självvalda inlämningsuppgifter inom en utstakad ram. Skrivning i slutet slopas – det är loggboken som ligger till grund för examinationen. Hur det fungerar kommer jag att visa i min presentation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to conference
publication status
published
subject
keywords
musikhistoria, examination, djupinlärning, kontinuerligt lärande, loggbok, kunskap, akademiskt lärande
pages
16 pages
conference name
HT-områdets pedagogiska inspirationskonferens, 2010
language
Swedish
LU publication?
yes
id
b060d74f-d104-483c-9ad0-fbe63e139172 (old id 1770467)
date added to LUP
2011-01-28 08:07:17
date last changed
2016-07-14 08:53:21
@misc{b060d74f-d104-483c-9ad0-fbe63e139172,
  abstract     = {Studenter med vittspridda förkunskaper och mål, ett komplext och omfattande kursinnehåll, begränsad undervisningstid – låter det bekant? Lägg därtill institutionens önskan att göra disciplinen attraktiv samt kravet på hög genomströmning och man inser snabbt att man befinner sig i ett dilemma. Som lärare i musikhistoria har jag mött denna situation under flera år och utvecklat med tiden en kombination av pedagogiska knep där studentens loggbok över kursen spelar en central roll både för inlärning och för examination. <br/><br>
<br/><br>
Musikhistoria, som en delaspekt av musikvetenskap, är ett ”mjukt” ämne (med diskuterbar kunskap) med en del ”hårda” inslag (föga diskuterbar fakta), och jag antar att det finns fler ämnen med liknande karaktär inom Ht-området. Som historieämne med ett tidsperspektiv på ca 2000 år som ska förmedlas inom två 7,5 poängskurser är man som lärare tvungen till att anlägga ett ytligt perspektiv med enstaka fördjupningar vid strategiska punkter. Till min hjälp har jag en utförlig och välgjord kursbok vars innehåll dock inte ens den mest motiverade studenten hinner tillgodogöra sig under kursens gång. Som lärare med en kritisk inställning till min disciplin vägrar jag att undervisa enbart på ”highlights” (jfr Roxå &amp; Mårtensson 2008, beträffande lärarens förankring i sina egna forskarprinciper), utan jag vill visa disciplinens mångfald och möjligheter, inte bara som ett faktum per se, utan som det fält som studenterna har möjligheten att rota i, och odla i, framöver (”livslångt lärande”). <br/><br>
<br/><br>
Det första steget är att situera kursinnehållet i studenternas egna erfarenheter (jfr Baxter Magolda 2008). Min lärarroll pendlar mellan föreläsningscentrerad och konstruktivistisk (Northedge &amp; McArthur 2008, efter Trowler 2006). Länken mellan dessa positioner är en kritiskt reflekterande loggbok som studenterna skriver under kursens gång och som kombineras med ett antal individuella och självvalda inlämningsuppgifter inom en utstakad ram. Skrivning i slutet slopas – det är loggboken som ligger till grund för examinationen. Hur det fungerar kommer jag att visa i min presentation.},
  author       = {Lamberth, Marion},
  keyword      = {musikhistoria,examination,djupinlärning,kontinuerligt lärande,loggbok,kunskap,akademiskt lärande},
  language     = {swe},
  pages        = {16},
  title        = {Loggbok som medel för kunskapsproduktion och som underlag för examination},
  year         = {2010},
}