Advanced

Liberty Revisited. A Historical and Systematic Account of an Egalitarian Conception of Liberty and Legitimacy

Halldenius, Lena LU (2001)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling har tre huvudsakliga mål. Det första är att argumentera för en tolkning av politisk frihet som innebär att frihet föreligger i den utsträckning man inte är dominerad av andra: frihet som icke-dominans. Detta skiljer sig från den vanligare tolkningen av frihet som innebär att frihet föreligger i den utsträckning ingen annan interfererar med det man gör: frihet som icke-intervenering. I den vanligare tolkningen är man fri i den utsträckning man lämnas ifred. I den tolkning avhandlingen förespråkar är man fri i den utsträckning man inte är underordnad andra och beroende av deras goda vilja. Även om ingen faktiskt hindrar en från att göra det man vill göra, kan man ändå vara ofri om... (More)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling har tre huvudsakliga mål. Det första är att argumentera för en tolkning av politisk frihet som innebär att frihet föreligger i den utsträckning man inte är dominerad av andra: frihet som icke-dominans. Detta skiljer sig från den vanligare tolkningen av frihet som innebär att frihet föreligger i den utsträckning ingen annan interfererar med det man gör: frihet som icke-intervenering. I den vanligare tolkningen är man fri i den utsträckning man lämnas ifred. I den tolkning avhandlingen förespråkar är man fri i den utsträckning man inte är underordnad andra och beroende av deras goda vilja. Även om ingen faktiskt hindrar en från att göra det man vill göra, kan man ändå vara ofri om man befinner sig i ett socialt utsatt läge som innebär att någon annan när som helst skulle kunna interferera med en och om denna väljer att göra det, kan man inte göra något åt det. En annan tolkning av frihet som icke-dominans har under 1990-talet presenterats av filosofen Philip Pettit men hans version skiljer sig från denna på vissa viktiga punkter, bl a med avseende på implikationerna för socioekonomisk jämlikhet, något Pettit inte – till skillnad från denna avhandlings författare – anser att icke-dominans kräver. Att tolka frihet som icke-dominans gör frihet till ett jämlikhetsideal eftersom icke-dominans inte kan realiseras i ett ojämlikt tillstånd. I avhandlingen görs en analytisk distinktion mellan “liberty” och “freedom” (denna distinktion är svår att uttrycka på svenska). “Liberty” är ett normativt begrepp – det vill säga definierar något som är moraliskt eftersträvansvärt – medan “freedom” är ett empiriskt begrepp – det vill säga beskriver ett faktiskt sakförhållande. Icke-dominans är en tolkning av “liberty” och är därför normativt; det uttrycker ett moraliskt ideal.



I avhandlingens första del görs en analys av frihetsdoktrinen i fyra politiska teorier från filosofins historia. Dessa är Immanuel Kant (1724-1804), John Locke (1632-1704), John Stuart Mill och Harriet Taylor-Mill (1806-1873 respektive 1807-1858) och slutligen Mary Wollstonecraft (1759-1797). Det hävdas här att såväl Locke som Wollstonecraft, och delvis Mill och Taylor-Mill, men inte Kant, erbjuder icke-dominansinriktade tolkningar av politisk frihet. Det ges också anledning att tro att dessa skillnader i synen på frihet har betydelse för dessa filosofers syn på jämlikhet mellan könen.



Det andra målet med avhandlingen är att argumentera för att frihet i denna tolkning kan fungera som ett oberoende kriterium för vad som gör en stat legitim. Kriteriet är tvåfaldigt. En legitim stat eftersträvar en utjämning av dominansrelationer mellan medborgare och grupper av medborgare. Detta kallas civil icke-dominans och är ett politiskt mål. Detta politiska mål ska eftersträvas inom ramen för vad som kallas politisk icke-dominans, vilket är konstitutionella begränsningar på staten. Exempel på sådana är öppenhet, förutsägbarhet och demokratisk kontroll.



Det tredje syftet är att hävda att realiserandet av icke-dominans kräver en utjämning av socioekonomiska ojämlikheter. Den säkerhet mot interferering som icke-dominans kräver måste vara förankrad i de politiska institutionerna. Socioekonomiska relationer är en aspekt av det som utgör dominans och icke-dominans mellan individer och grupper och en utjämning av socioekonomiska ojämlikheter blir därför en politisk angelägenhet.



Avhandlingen avslutas med en diskussion om hur icke-dominans kan användas för att analysera diskriminering som socialt fenomen. (Less)
Abstract
This dissertation argues for an interpretation of liberty in terms of non-domination rather than non-interference, that non-domination can work as an independent criterion of political legitimacy, and that non-domination includes an approximation of equality in socioeconomic goods. In the first part, four theories of liberty and power – those of Kant, Locke, J. S. Mill and H. Taylor, and Wollstonecraft – are analyzed. It is concluded that Locke and Wollstonecraft, and Mill and Taylor partly, but not Kant, offer non-domination oriented conceptions of liberty. It is also tentatively argued that this has repercussions for their ideas on sex equality. In the second part a systematic discussion is offered in support of the three aims of the... (More)
This dissertation argues for an interpretation of liberty in terms of non-domination rather than non-interference, that non-domination can work as an independent criterion of political legitimacy, and that non-domination includes an approximation of equality in socioeconomic goods. In the first part, four theories of liberty and power – those of Kant, Locke, J. S. Mill and H. Taylor, and Wollstonecraft – are analyzed. It is concluded that Locke and Wollstonecraft, and Mill and Taylor partly, but not Kant, offer non-domination oriented conceptions of liberty. It is also tentatively argued that this has repercussions for their ideas on sex equality. In the second part a systematic discussion is offered in support of the three aims of the disseration. Non-domination is a socially radical, but not (contrary to contemporary philosopher Philip Pettit) republican value. A distinction is made between liberty and freedom; “liberty” is normative and “freedom” empirical. One’s freedom can be restrained without one’s liberty being infringed, which typically would be the case where there is interference but no relation of dominance. Non-domination addresses asymmetrical relations of power and is inherently egalitarian. One’s liberty is infringed to the extent an agent has the power to interfere (with impunity and at will) with one, whether interference actually takes place or not. Non-domination works as a twofold criterion of legitimacy: A legitimate state furthers non-domination between (groups of) citizens (civil non-domination) under the circumstances of certain constitutional restrictions (political non-domination). The absence of vulnerability to the interference of others that non-domination requires, has to be institutionally secured. One aspect of dominance is the socioeconomic relation between people, and an approximation of socioeconomic equality will therefore be a political concern. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Professor Tännsjö, Torbjörn, Gothenburg University
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
History of philosophy, welfare state, discrimination, subordination, socioeconomics, power, gender, Pettit, Wollstonecraft, Mill, Locke, Kant, equality, non-domination, liberty, legitimacy, history of ideas, Filosofins historia, idéhistoria, Political history, Politisk historia
pages
304 pages
publisher
Bokbox förlag
defense location
Kungshuset, room 104
defense date
2001-01-25 10:00
external identifiers
  • Other:ISRN: LUHFDA/HFFP--01/1012--SE
ISBN
91-86980-25-4
language
English
LU publication?
yes
id
bf0a6ff8-8fbd-42ec-902d-ed5b1ebe198e (old id 20017)
date added to LUP
2007-05-25 15:56:34
date last changed
2016-09-19 08:45:04
@misc{bf0a6ff8-8fbd-42ec-902d-ed5b1ebe198e,
  abstract     = {This dissertation argues for an interpretation of liberty in terms of non-domination rather than non-interference, that non-domination can work as an independent criterion of political legitimacy, and that non-domination includes an approximation of equality in socioeconomic goods. In the first part, four theories of liberty and power – those of Kant, Locke, J. S. Mill and H. Taylor, and Wollstonecraft – are analyzed. It is concluded that Locke and Wollstonecraft, and Mill and Taylor partly, but not Kant, offer non-domination oriented conceptions of liberty. It is also tentatively argued that this has repercussions for their ideas on sex equality. In the second part a systematic discussion is offered in support of the three aims of the disseration. Non-domination is a socially radical, but not (contrary to contemporary philosopher Philip Pettit) republican value. A distinction is made between liberty and freedom; “liberty” is normative and “freedom” empirical. One’s freedom can be restrained without one’s liberty being infringed, which typically would be the case where there is interference but no relation of dominance. Non-domination addresses asymmetrical relations of power and is inherently egalitarian. One’s liberty is infringed to the extent an agent has the power to interfere (with impunity and at will) with one, whether interference actually takes place or not. Non-domination works as a twofold criterion of legitimacy: A legitimate state furthers non-domination between (groups of) citizens (civil non-domination) under the circumstances of certain constitutional restrictions (political non-domination). The absence of vulnerability to the interference of others that non-domination requires, has to be institutionally secured. One aspect of dominance is the socioeconomic relation between people, and an approximation of socioeconomic equality will therefore be a political concern.},
  author       = {Halldenius, Lena},
  isbn         = {91-86980-25-4},
  keyword      = {History of philosophy,welfare state,discrimination,subordination,socioeconomics,power,gender,Pettit,Wollstonecraft,Mill,Locke,Kant,equality,non-domination,liberty,legitimacy,history of ideas,Filosofins historia,idéhistoria,Political history,Politisk historia},
  language     = {eng},
  pages        = {304},
  publisher    = {ARRAY(0x8809990)},
  title        = {Liberty Revisited. A Historical and Systematic Account of an Egalitarian Conception of Liberty and Legitimacy},
  year         = {2001},
}