Advanced

Kalendegatan gravar, gravhällar, hus- och gatulämningar

Thomasson, Joakim LU and Nilsson, Håkan (2009) In Rapport 2009:009 2009:009.
Abstract (Swedish)
Undersökningen bedrevs som schaktningsövervakning i samband med att Gatukontoret och VA-verket i Malmö stad skulle renovera ledningsbeståndet och förändra gatumiljön i Kalendegatan, Göran Olsgatan, Själbodgatan och S:t Petri kyrkoplan.



Undersökningsområdet är en del av Malmö äldre stadsområde, registrerat som fornlämning nr 20:1 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformations-system (FMIS). Totalt övervakades 37 schakt med en sammanlagd yta av ca 618 m2, vilket motsvarar ca 14 % av den 4 330 m2 stora yta som upptas av Kalendegatan. Äldre lämningar kunde konstateras i 13 av schakten. Totalt 82 stratigrafiska objekt samt 207 fynd fördelade på 83 fyndposter har registrerats. De påträffades lämningarna var tillkomna från och... (More)
Undersökningen bedrevs som schaktningsövervakning i samband med att Gatukontoret och VA-verket i Malmö stad skulle renovera ledningsbeståndet och förändra gatumiljön i Kalendegatan, Göran Olsgatan, Själbodgatan och S:t Petri kyrkoplan.



Undersökningsområdet är en del av Malmö äldre stadsområde, registrerat som fornlämning nr 20:1 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformations-system (FMIS). Totalt övervakades 37 schakt med en sammanlagd yta av ca 618 m2, vilket motsvarar ca 14 % av den 4 330 m2 stora yta som upptas av Kalendegatan. Äldre lämningar kunde konstateras i 13 av schakten. Totalt 82 stratigrafiska objekt samt 207 fynd fördelade på 83 fyndposter har registrerats. De påträffades lämningarna var tillkomna från och med 1200-tal till 1600-tal.



Målsättningen med undersökningen var i första hand att utvärdera bevarandesituationen. Därutöver var syftet att belysa gatornas och bebyggelsens ålder, kronologi, konstruktion och användning, dokumentera grundtopografin samt fastställa S:t Petri kyrkogårds begränsning.

Bevarandesituationen är mindre gynnsam. Äldre lämningar framkom endast i en tredjedel av schakten, och då främst i form av fragmenterade mindre kulturlagerrester.



Detta antyder att äldre lämningar finns spridda i mindre områden. Trots omfattande schaktningar påträffades inga äldre lämningar i Göran Olsgatan och Kalendegatans norra delar. Bäst bevaringsförhållanden fanns i anslutning till S:t Petri kyrkogård.



Vid undersökningen framkom bärlager och sättsand från äldre gatunivåer. I ett fall kunde det konstateras att gatan haft träbroläggning, i ett annat att den haft en beläggning bestående av kalkbruk och tegelkross. I de södra delarna av Kalendegatan framkom fyllnadslager som möjligen anlagts som en del av stadens utvidgning söderut.



I anslutning till korsningen mot Kompanigatan, framkom grundstenar till en byggnad som uppförts före Kalendegatans sträckning under 1300- och 1400-tal. Förmodligen ansluter huslämningen till den bebyggelse som tidigare undersökts i det närmast österut belägna kvarteret von Conow, och som etablerades under 1200-tal.



Vidare undersökningar i området, inte minst söder om det nu upptagna schaktet, är av yttersta vikt för att belysa platsens urbanisering och den äldsta stadstiden.



I korsningen mot Själbodgatan framkom lämningar efter Klockarehuset. Att döma av den mycket begränsade undersökningsytan var detta uppfört mot kyrkogårdsmuren. Det har haft källare samt blivit försett med kakelugnar under 1500-talet.



Ett antal schakt berörde utkanterna av kyrkogården. Sammanlagt dokumenterades tio gravar, varav tre individer var begravda i kista och där armställning kunde konstateras i två fall (typ C). Som mest kunde två gravnivåer observeras, som av allt att döma tillkommit under perioden från 1400-tal eller 1500-tal till 1600-tal. I två av schakten fanns lämningar efter själva kyrkogårdsmuren. Undersökningen visar att

kyrkogården utvidgats i sydlig och västlig riktning någon gång under perioden 1400- 1500-tal.



Slutligen framkom stora delar av två, samt fragment av ytterligare två, gravhällar. Dessa var flyttade från ursprunglig plats och hade fungerat dels som tröskelsten till en äldre västportal till kyrkan, dels som delar av en stenläggning framför densamma (förmodligen anlagd under 1850-talet). Den ena av gravhällarna var försedd med ett bomärke (som inte kunde identifieras). Den andra var försedd med en inskription utförd i minuskelstil, riddarhjälm och adelsvapen. Genom detektivarbete kunde det fastställas att stenen år 1391 lagts över rostockerköpmannen Konrad Grevesmoles grav. Grevesmole tillhörde rådet i Rostock, och var tillika ålderman i Rostockerköpmännens gille i Malmö. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
Rapport 2009:009
volume
2009:009
pages
44 pages
publisher
Malmö Museer
language
Swedish
LU publication?
no
id
430fcc14-c5dd-411f-8bfc-99e4f6993436 (old id 2338541)
date added to LUP
2012-02-13 08:22:35
date last changed
2016-06-29 09:12:47
@misc{430fcc14-c5dd-411f-8bfc-99e4f6993436,
  abstract     = {Undersökningen bedrevs som schaktningsövervakning i samband med att Gatukontoret och VA-verket i Malmö stad skulle renovera ledningsbeståndet och förändra gatumiljön i Kalendegatan, Göran Olsgatan, Själbodgatan och S:t Petri kyrkoplan.<br/><br>
<br/><br>
Undersökningsområdet är en del av Malmö äldre stadsområde, registrerat som fornlämning nr 20:1 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformations-system (FMIS). Totalt övervakades 37 schakt med en sammanlagd yta av ca 618 m2, vilket motsvarar ca 14 % av den 4 330 m2 stora yta som upptas av Kalendegatan. Äldre lämningar kunde konstateras i 13 av schakten. Totalt 82 stratigrafiska objekt samt 207 fynd fördelade på 83 fyndposter har registrerats. De påträffades lämningarna var tillkomna från och med 1200-tal till 1600-tal.<br/><br>
<br/><br>
Målsättningen med undersökningen var i första hand att utvärdera bevarandesituationen. Därutöver var syftet att belysa gatornas och bebyggelsens ålder, kronologi, konstruktion och användning, dokumentera grundtopografin samt fastställa S:t Petri kyrkogårds begränsning.<br/><br>
Bevarandesituationen är mindre gynnsam. Äldre lämningar framkom endast i en tredjedel av schakten, och då främst i form av fragmenterade mindre kulturlagerrester.<br/><br>
<br/><br>
Detta antyder att äldre lämningar finns spridda i mindre områden. Trots omfattande schaktningar påträffades inga äldre lämningar i Göran Olsgatan och Kalendegatans norra delar. Bäst bevaringsförhållanden fanns i anslutning till S:t Petri kyrkogård.<br/><br>
<br/><br>
Vid undersökningen framkom bärlager och sättsand från äldre gatunivåer. I ett fall kunde det konstateras att gatan haft träbroläggning, i ett annat att den haft en beläggning bestående av kalkbruk och tegelkross. I de södra delarna av Kalendegatan framkom fyllnadslager som möjligen anlagts som en del av stadens utvidgning söderut.<br/><br>
<br/><br>
I anslutning till korsningen mot Kompanigatan, framkom grundstenar till en byggnad som uppförts före Kalendegatans sträckning under 1300- och 1400-tal. Förmodligen ansluter huslämningen till den bebyggelse som tidigare undersökts i det närmast österut belägna kvarteret von Conow, och som etablerades under 1200-tal.<br/><br>
<br/><br>
Vidare undersökningar i området, inte minst söder om det nu upptagna schaktet, är av yttersta vikt för att belysa platsens urbanisering och den äldsta stadstiden.<br/><br>
<br/><br>
I korsningen mot Själbodgatan framkom lämningar efter Klockarehuset. Att döma av den mycket begränsade undersökningsytan var detta uppfört mot kyrkogårdsmuren. Det har haft källare samt blivit försett med kakelugnar under 1500-talet.<br/><br>
<br/><br>
Ett antal schakt berörde utkanterna av kyrkogården. Sammanlagt dokumenterades tio gravar, varav tre individer var begravda i kista och där armställning kunde konstateras i två fall (typ C). Som mest kunde två gravnivåer observeras, som av allt att döma tillkommit under perioden från 1400-tal eller 1500-tal till 1600-tal. I två av schakten fanns lämningar efter själva kyrkogårdsmuren. Undersökningen visar att<br/><br>
kyrkogården utvidgats i sydlig och västlig riktning någon gång under perioden 1400- 1500-tal.<br/><br>
<br/><br>
Slutligen framkom stora delar av två, samt fragment av ytterligare två, gravhällar. Dessa var flyttade från ursprunglig plats och hade fungerat dels som tröskelsten till en äldre västportal till kyrkan, dels som delar av en stenläggning framför densamma (förmodligen anlagd under 1850-talet). Den ena av gravhällarna var försedd med ett bomärke (som inte kunde identifieras). Den andra var försedd med en inskription utförd i minuskelstil, riddarhjälm och adelsvapen. Genom detektivarbete kunde det fastställas att stenen år 1391 lagts över rostockerköpmannen Konrad Grevesmoles grav. Grevesmole tillhörde rådet i Rostock, och var tillika ålderman i Rostockerköpmännens gille i Malmö.},
  author       = {Thomasson, Joakim and Nilsson, Håkan},
  language     = {swe},
  pages        = {44},
  publisher    = {ARRAY(0xa28e808)},
  series       = {Rapport 2009:009},
  title        = {Kalendegatan gravar, gravhällar, hus- och gatulämningar},
  volume       = {2009:009},
  year         = {2009},
}