Advanced

A Biopsychosocial Approach to the Onset of Childhood Diabetes

Thernlund, Gunilla LU (1996)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling är en del av en prospektiv, longitudinell studie, som avser att studera sambandet mellan psykosociala faktorer och debuten och förloppet av barndiabetes. Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige och antalet insjuknade ökar. Tillsammans med Finland har Sverige en av de högsta förekomsterna av barndiabetes i världen. Sjukdomen beror på att de celler i bukspottkörtelns cellöar, som framställer insulin, förstörs. Det finns en ärftlig orsak till detta, men man vet att yttre faktorer också spelar stor roll, t.ex. virus. Psykisk stress har också ibland föreslagits som möjlig utlösande faktor.



Insulin är ett hormon som är nödvändigt för... (More)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling är en del av en prospektiv, longitudinell studie, som avser att studera sambandet mellan psykosociala faktorer och debuten och förloppet av barndiabetes. Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige och antalet insjuknade ökar. Tillsammans med Finland har Sverige en av de högsta förekomsterna av barndiabetes i världen. Sjukdomen beror på att de celler i bukspottkörtelns cellöar, som framställer insulin, förstörs. Det finns en ärftlig orsak till detta, men man vet att yttre faktorer också spelar stor roll, t.ex. virus. Psykisk stress har också ibland föreslagits som möjlig utlösande faktor.



Insulin är ett hormon som är nödvändigt för att kroppen skall kunna transportera in glykos i cellerna, vilket i sin tur är nödvändigt för att cellerna skall få energi. Då insulin bryts ned i mag-, tarmkanalen måste det tillföras via injektioner. Behandlingen består i att balansera insulin, mat och motion, vilket också sänker blodsockerhalten. Målet är att härma kroppens naturliga balans av blodsockernivån, dvs uppnå en god metabol kontroll. Denna kan mätas genom ett blodprov, som kallas HbA1c. Det är ett protein i blodet som avspeglar blodsockerhalten de senaste veckorna. Detta värde används som ett mått på den metabola kontrollen. Eftersom det krävs en stor ansträngning, med ett mer regelbundet liv, för att åstadkomma en god metabol kontroll, kan psykosociala svårigheter påverka denna. Dessutom kan sjukdomen påverka barnets och familjens psykosociala situation.



Huvudstudien påbörjades under 1988 och 1989 genom att alla familjer, som fått ett barn som insjuknat i diabetes, kontaktades på barnklinikerna i Linköping, Lund, Malmö, Umeå samt på Sachska barnsjukhuset i Stockholm. Av 79 möjliga accepterade 67 att deltaga i en intervjuundersökning. De flesta som avböjde tillät att vi fick följa deras medicinska kontroll. Till varje barn, som insjuknat, kontaktades ett jämngammalt barn av samma kön från barnets klass, dagisgrupp eller barnavårdscentral. Av 67 kontaktade kontrollfamiljer accepterade 61 att ställa upp för intervjuer. Datainsamlingen genomfördes vid fyra tillfällen, varav två även gällde kontrollfamiljerna. Det första tillfället var under den första sjukhustiden. När ett barn insjuknar i diabetes blir det akut inlagt på barnklinik tillsammans med en förälder i ca tre veckor. Under den tiden ställs barnet in på insulinbehandling, barnet och familjen får information och hjälp att lära sig sköta sjukdomen. Vi ville belysa hur barnet och familjen upplever den stress sjukdomsdebuten innebär. Vi ville också se om man genom att iakttaga familjernas krisreaktion skulle kunna hitta de familjer som behöver extra stöd. Cirka två månader efter sjukdomsdebuten gjordes en familjeintervju. Vid ungefär samma tid intervjuades även kontrollfamiljen. Vid detta tillfälle fick föräldrarna fylla i ett självsvarsformulär om sitt sociala nätverk. De intervjuades om barnets psykiska hälsa och livshändelser innan diabetesdebuten. Hela familjen utförde en familjeuppgift, som videoinspelades. Barnet fick rita sin nätverskarta och fylla i några självsvarsformulär. I slutet på första året efter debuten träffade vi familjen med det insjuknade barnet igen. Föräldrarna intervjuades om hur de upplevt den första tiden, samtidigt undersöktes barnet av psykolog.



För att kunna besvara de frågeställningar som vi hade, utformades flera nya mätinstrument och andra utprovades beträffande lämplighet. Barnets nätverk studerades med hjälp av en nätverkskarta - femfältskartan. Denna karta testades i denna och några andra undersökningar. Vi fann att barnen gärna ritade den och att den kunde skilja ut barn med problem från andra. Femfältskartan gav en bra bild av barnets sociala nätverk och kan användas för att tala med barn om viktiga aspekter av deras social kontaktnät.



Vi konstruerade också ett formulär som berörde de initiala krisupplevelserna, som både personalen på avdelningen och familjerna själva fyllde i. För att bedöma om personalen kunde göra relevanta beskrivningar av familjemedlemmarna, jämfördes deras bedömningar med varandra. Det visade sig att personalen gjorde bättre bedömningar av mammornas och barnens reaktioner än av pappornas. Deras bedömningar om hur föräldrarna klarade sköta sjukdomen vid debuten hade signifikant samband med hur detta bedömdes utifrån intervjun i slutet på det första året. En av våra frågeställningar berörde om psykologisk stress kunde inverka på insjuknandet. För att kunna mäta detta utprovades ett formulär med frågor om barns livshändelser i en normalbefolkning. Det framkom att många livshändelser under en sex-årsperiod ökade risken för beteendeproblem.



I vår huvudundersökning fann vi ingen förhöjd stress det sista året före sjukdomsdebuten, men barnen med diabetes hade haft mer livsstress under de två första levnadsåren än kontrollbarnen. Detta skulle kunna tyda på att livsstress kan påverka de autoimmuna mekanismer som man tror är orsak till sjukdomen, eftersom antikroppar mot antigen på ö-cellerna kan finnas flera år innan debuten av sjukdomen.



Vid jämförelse med kontrollgruppen skilde sig annars inte barnen och familjerna åt på några väsentliga punkter. Det stöder den numera rådande uppfattningen att barn som insjuknar i diabetes utgör en helt vanlig del av befolkningen. Barnens metabola kontroll under de två första åren mättes. Det visade sig, som tidigare påvisats, att de äldre barnen hade sämre värden än de yngre. Detta beror antagligen till stor del på de kroppsliga förändringar som inträder under puberteten, vilka försvårar den metabola inställningen. Barnens beteendeproblem, socialt nätverk och familjefunktion vid insjuknandet hade inget samband med metabol kontroll. Däremot fann vi ett mönster där personalens skattning av låg injektionsrädsla och protest hos mammor och barn, samtidigt som de var höggradigt ledsna och oroliga, samt att papporna visade ett irriterat uppträdande, hade samband med en sämre metabol kontroll. Nyligen har en sex-årsuppföljning genomförts, som kommer att redovisas senare. Till uppföljningsundersökningen har vi tänkt oss att studera s.k. "coping" bättre, dvs på vilket sätt man kan bemästra stress. Vi tror att det kan ge bättre underlag för att ge effektivare stöd vad avser de psykosociala påfrestningar sjukdomen innebär. (Less)
Abstract
This thesis is a part of a prospective multi-centre study concerning psychosocial aspects of importance for the onset and course of insulin-dependent diabetes mellitus (IDDM). The investigated population was all children with onset of IDDM in the participating clinics during 1988 and 1989. Of 79 diseased children, 67 participated in the study. To each child a healthy control child was chosen, 61 accepted to participate. Data was collected by interviews and self-report questionnaires at the first hospital admission, two months after onset, and at the end of the first year. Many of the instruments were designed and/or tested for reliability and validity, as the network map and the crisis questionnaires. The children with diabetes had... (More)
This thesis is a part of a prospective multi-centre study concerning psychosocial aspects of importance for the onset and course of insulin-dependent diabetes mellitus (IDDM). The investigated population was all children with onset of IDDM in the participating clinics during 1988 and 1989. Of 79 diseased children, 67 participated in the study. To each child a healthy control child was chosen, 61 accepted to participate. Data was collected by interviews and self-report questionnaires at the first hospital admission, two months after onset, and at the end of the first year. Many of the instruments were designed and/or tested for reliability and validity, as the network map and the crisis questionnaires. The children with diabetes had experienced a higher life stress than the control children, especially during their first two years of life. Some more case children had shown behaviour symptoms before onset than the control children. These facts support the hypothesis that stress might interact with autoimmune mechanisms during the development of the disease. There were insignificant differences between the cases and controls regarding social support and family function. The children did not differ from a normal population by psychological assessment. Most parents reacted with strong to moderate distress at the onset. The children showed lesser reactions than the parents. During the first year, most families adapted well to the disease. A pattern with injection anxiety but low general distress at onset for children and mothers was associated with a better metabolic control during the first two years. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Professor Vandvik, Inger Helene
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
psychosocial factors, family, risk factors, onset, child, type 1 diabetes, social support, Coping, longitudinal, Endocrinology, secreting systems, diabetology, Endokrinologi, sekretion, diabetologi
pages
160 pages
publisher
Department of Child and Youth Psychiatry, Box 638, S-220 09 Lund, Sweden,
defense location
N/A
defense date
1996-12-05 10:15
external identifiers
  • Other:ISRN: LUMEDW/MEBU-0002-SE
language
English
LU publication?
yes
id
8f1fdbb5-3b1b-4c9f-93d1-56bccefb0cda (old id 28793)
date added to LUP
2007-06-13 14:41:00
date last changed
2016-09-19 08:45:12
@misc{8f1fdbb5-3b1b-4c9f-93d1-56bccefb0cda,
  abstract     = {This thesis is a part of a prospective multi-centre study concerning psychosocial aspects of importance for the onset and course of insulin-dependent diabetes mellitus (IDDM). The investigated population was all children with onset of IDDM in the participating clinics during 1988 and 1989. Of 79 diseased children, 67 participated in the study. To each child a healthy control child was chosen, 61 accepted to participate. Data was collected by interviews and self-report questionnaires at the first hospital admission, two months after onset, and at the end of the first year. Many of the instruments were designed and/or tested for reliability and validity, as the network map and the crisis questionnaires. The children with diabetes had experienced a higher life stress than the control children, especially during their first two years of life. Some more case children had shown behaviour symptoms before onset than the control children. These facts support the hypothesis that stress might interact with autoimmune mechanisms during the development of the disease. There were insignificant differences between the cases and controls regarding social support and family function. The children did not differ from a normal population by psychological assessment. Most parents reacted with strong to moderate distress at the onset. The children showed lesser reactions than the parents. During the first year, most families adapted well to the disease. A pattern with injection anxiety but low general distress at onset for children and mothers was associated with a better metabolic control during the first two years.},
  author       = {Thernlund, Gunilla},
  keyword      = {psychosocial factors,family,risk factors,onset,child,type 1 diabetes,social support,Coping,longitudinal,Endocrinology,secreting systems,diabetology,Endokrinologi,sekretion,diabetologi},
  language     = {eng},
  pages        = {160},
  publisher    = {ARRAY(0x87b0eb8)},
  title        = {A Biopsychosocial Approach to the Onset of Childhood Diabetes},
  year         = {1996},
}