Advanced

Intersektionella analyser. Att begreppsliggöra ojämlikheter i och genom rätten

Wegerstad, Linnéa LU and Selberg, Niklas LU (2012) In Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift 138(3). p.1-11
Abstract (Swedish)
Inledning till tema intersektionalitet



I inbjudan till detta temanummer skrev den svenska redaktionen att nordisk rättsvetenskaplig forskning under de senaste decennierna allt mer har uppmärksammat olika maktrelationer i förhållande till rätten, men att interaktioner mellan olika maktrelationer inte har analyserats i någon större utsträckning. Däremot har genusvetenskaplig forskning behandlat interaktioner mellan kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder eller funktionshinder inom vad som har kommit att kallas intersektionalitet. I det följande introducerar vi föreliggande nummers intersektionella analyser, och diskuterar det sammanhang de kan placeras i. 1980 hade Retfærd sitt första temanummer om kvinnorätt som fem år... (More)
Inledning till tema intersektionalitet



I inbjudan till detta temanummer skrev den svenska redaktionen att nordisk rättsvetenskaplig forskning under de senaste decennierna allt mer har uppmärksammat olika maktrelationer i förhållande till rätten, men att interaktioner mellan olika maktrelationer inte har analyserats i någon större utsträckning. Däremot har genusvetenskaplig forskning behandlat interaktioner mellan kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder eller funktionshinder inom vad som har kommit att kallas intersektionalitet. I det följande introducerar vi föreliggande nummers intersektionella analyser, och diskuterar det sammanhang de kan placeras i. 1980 hade Retfærd sitt första temanummer om kvinnorätt som fem år senare följdes upp av tema ’kvinderetfærd’. 1989 publicerade den amerikanska rättsvetaren Kimberlé Crenshaw artikeln som tillsammans med en uppföljande artikel 1991 idag uppfattas som startskottet för teoribildningen kring termen intersektionalitet. När nu Retfӕrd uppmärksammar intersektionalitet finns anledning att undersöka temats rötter. I denna inledning diskuteras först Crenshaws tongivande artiklar som sprungna ur dialoger mellan å ena sidan feministisk teori och praktik, och andra sidan rätten och vetenskapen. Därefter riktar vi fokus mot den roll (artiklar i) Retfærd spelat i Norden för analyser av olika underordnade gruppers möte med rätten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
jurisprudence, allmän rättslära
in
Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift
volume
138
issue
3
pages
1 - 11
publisher
DJØF Publishing
ISSN
0105-1121
language
Swedish
LU publication?
yes
id
03bf0c37-03e5-4232-907b-25a1fe23fbd2 (old id 3347896)
date added to LUP
2013-01-07 13:55:31
date last changed
2016-04-16 07:00:41
@misc{03bf0c37-03e5-4232-907b-25a1fe23fbd2,
  abstract     = {Inledning till tema intersektionalitet<br/><br>
<br/><br>
I inbjudan till detta temanummer skrev den svenska redaktionen att nordisk rättsvetenskaplig forskning under de senaste decennierna allt mer har uppmärksammat olika maktrelationer i förhållande till rätten, men att interaktioner mellan olika maktrelationer inte har analyserats i någon större utsträckning. Däremot har genusvetenskaplig forskning behandlat interaktioner mellan kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder eller funktionshinder inom vad som har kommit att kallas intersektionalitet. I det följande introducerar vi föreliggande nummers intersektionella analyser, och diskuterar det sammanhang de kan placeras i. 1980 hade Retfærd sitt första temanummer om kvinnorätt som fem år senare följdes upp av tema ’kvinderetfærd’. 1989 publicerade den amerikanska rättsvetaren Kimberlé Crenshaw artikeln som tillsammans med en uppföljande artikel 1991 idag uppfattas som startskottet för teoribildningen kring termen intersektionalitet. När nu Retfӕrd uppmärksammar intersektionalitet finns anledning att undersöka temats rötter. I denna inledning diskuteras först Crenshaws tongivande artiklar som sprungna ur dialoger mellan å ena sidan feministisk teori och praktik, och andra sidan rätten och vetenskapen. Därefter riktar vi fokus mot den roll (artiklar i) Retfærd spelat i Norden för analyser av olika underordnade gruppers möte med rätten.},
  author       = {Wegerstad, Linnéa and Selberg, Niklas},
  issn         = {0105-1121},
  keyword      = {jurisprudence,allmän rättslära},
  language     = {swe},
  number       = {3},
  pages        = {1--11},
  publisher    = {ARRAY(0x92714d8)},
  series       = {Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift},
  title        = {Intersektionella analyser. Att begreppsliggöra ojämlikheter i och genom rätten},
  volume       = {138},
  year         = {2012},
}