Advanced

Cytogenetic studies of benign breast lesions

Lundin, Catarina LU (1998)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Vår arvsmassa (DNA) finns packad i cellkärnan i de flesta kroppsceller i form av 46 kromosomer (23 par). Könscellerna innehåller ett halverat antal kromosomer. Det korrekta kromosomtalet hos människa beskrevs i Lund 1956, av Tjio och Levan. Kromosomerna innehåller tillsammans 50000-100000 gener, vilka är de delar av DNA-strängen som kan avläsas till proteiner. Cancer är på cellnivå en genetisk sjukdom, såtillvida att det är förändringar i DNA, som ger upphov till bl. a. den okontrollerade delning som är typisk för tumörceller. Den första tumörkarakteristiska kromosomförändringen rapporterades 1960, och sedan dess har ett stort antal avvikelser identifierats både i elakartade och godartade... (More)
Popular Abstract in Swedish

Vår arvsmassa (DNA) finns packad i cellkärnan i de flesta kroppsceller i form av 46 kromosomer (23 par). Könscellerna innehåller ett halverat antal kromosomer. Det korrekta kromosomtalet hos människa beskrevs i Lund 1956, av Tjio och Levan. Kromosomerna innehåller tillsammans 50000-100000 gener, vilka är de delar av DNA-strängen som kan avläsas till proteiner. Cancer är på cellnivå en genetisk sjukdom, såtillvida att det är förändringar i DNA, som ger upphov till bl. a. den okontrollerade delning som är typisk för tumörceller. Den första tumörkarakteristiska kromosomförändringen rapporterades 1960, och sedan dess har ett stort antal avvikelser identifierats både i elakartade och godartade tumörer. En del av dessa avvikelser är typiska för en viss tumörtyp och kan därför användas som diagnostiskt och prognostiskt hjälpmedel. Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor, med en livstidsrisk på ungefär 10%. I de flesta fall är det ännu okänt vad som orsakar bröstcancer, men man har identifierat några riskfaktorer, såsom förekomst av godartad bröstförändring, ålder över 30 år vid första graviditet, tidig pubertet och sent inträde i klimakteriet. Den viktigaste riskfaktorn är dock förekomst av flera fall av bröstcancer i familjen. För kvinnor med tre förstagradssläktingar (föräldrar, syskon, barn) med bröstcancer, varav minst en insjuknat före 50 års ålder, är risken mellan 40-50% att själv drabbas. På senare år har det klarlagts att 5-10% av alla som utvecklar bröstcancer tillhör familjer där sjukdomsrisken nedärvs autosomalt dominant. Man har också under 1990-talet kunnat lokalisera två gener som är ansvariga för bröstcanceransamlingen i en del av dessa släkter. Det innebär att den enskilda individens risk i en sådan familj, om genförändringen är känd, kan fastställas med större säkerhet. De vanligaste typerna av godartade bröstknutor är sk fibrocystiska förändringar och fibroadenom. Fibrocystiska förändringar kan i sin tur indelas i tre olika grupper, där två av dem innebär en viss ökad risk för kvinnan att senare utveckla bröstcancer. Fibroadenom är den vanligaste godartade tumören i bröstet, och har rapporterats medföra en lätt ökad risk för bröstcancer, jämfört med kvinnor utan fibroadenom. Andra exempel på bröstknutor är papillom och phyllodestumörer. Den senare är mycket ovanlig, och kan uppvisa alla svårighetsgrader från godartad till elakartad. Kromosomundersökningar av bröstcancer har avslöjat ett flertal återkommande avvikelser, där de vanligaste förändringarna leder till för mycket material från den långa armen på kromosom nummer 1. En annan återkommande förändring är en förlust, deletion, av en bit av den korta armen på kromosomen 3. När vi inledde den aktuella studien av kromosomavvikelser i godartade bröstsjukdomar, fanns publicerade data från endast 18 fall, att jämföra med över 300 fall av bröstcancer med kromosomförändringar. Syftet med studien var att försöka få en bild av avvikelsemönstret vid olika godartade bröståkommor, och jämföra det eventuella mönstret med det vid bröstcancer. Likheter skulle i så fall kunna peka på avvikelser som är viktiga för uppkomsten av bröstcancer. Totalt analyserades 266 vävnadsbitar från 230 kvinnor. De generella slutsatserna av de studier som ligger till grund för avhandlingen är att även godartade bröstförändringar karakteriseras av kromosom- avvikelser, och att dessa avvikelser i många fall liknar de som beskrivits vid bröstcancer. Förändringarna vid de godartade tillstånden tycks dock mestadels vara av en enklare natur. I fråga om phyllodestumörer verkar kromosom- avvikelsemönstrets komplexitet följa tumörens svårighetsgrad. För att kunna säga något om den eventuella betydelsen av kromosomförändringar för en senare cancerutveckling, behövs kliniska uppföljningsstudier av kvinnor med avvikelser/utan avvikelser i godartade bröstsjukdomar. (Less)
Abstract
In the present thesis benign breast lesions of various histologies, i.e., fibrocystic lesions from women with and without a known hereditary predisposition to breast cancer, fibroadenomas, phyllodes tumors, and papillomas were cytogenetically investigated with the aim to characterize the chromosomal patterns, and to relate the findings with those in breast carcinomas. No lesion-specific aberration was detected; on the contrary, changes repeatedly encountered in short-term cultures from breast cancer samples were found in these benign entities as well, e.g., gain of 1q, interstitial deletion of 3p, and trisomies 7, 18, and 20, and some cases even displayed cytogenetic polyclonality. Especially intriguing is the prevalence of rearrangements... (More)
In the present thesis benign breast lesions of various histologies, i.e., fibrocystic lesions from women with and without a known hereditary predisposition to breast cancer, fibroadenomas, phyllodes tumors, and papillomas were cytogenetically investigated with the aim to characterize the chromosomal patterns, and to relate the findings with those in breast carcinomas. No lesion-specific aberration was detected; on the contrary, changes repeatedly encountered in short-term cultures from breast cancer samples were found in these benign entities as well, e.g., gain of 1q, interstitial deletion of 3p, and trisomies 7, 18, and 20, and some cases even displayed cytogenetic polyclonality. Especially intriguing is the prevalence of rearrangements of the short arm of chromosome 3, with the minimally deleted bands 3p13-14, in proliferative lesions from prophylactic mastectomies in breast cancer families. The potential tumor suppressor gene(s) in this region remains, however, to be identified. In general, the frequency of benign cases with chromosome abnormalities is lower compared to breast cancer, and seems to correlate with the histologic features of the tissue, and the corresponding risk of developing invasive mammary carcinoma. The anomalies are generally less complex than those detected in invasive carcinoma, and more often involve balanced rearrangements. Furthermore, the degree of cytogenetic complexity seems to correlate with the description of a phyllodes tumor as benign or malignant: malignant phyllodes tumors have a more complex karyotype. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Professor Van den Berghe, Herman, Center for Human Genetics, Leuven, Belgium
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Clinical genetics, cancer risk, breast cancer, phyllodes tumor, papilloma, fibroadenoma, prophylactic mastectomies, fibrocystic lesions, Cytogenetics, chromosomes, Klinisk genetik, Cytology, oncology, cancerology, Cytologi, onkologi, cancer
pages
128 pages
publisher
Department of Clinical Genetics, Lund University
defense location
Lecture hall F3, University Hospital, Lund
defense date
1998-02-20 10:15
external identifiers
  • Other:ISRN: LUMEDW/MECG-1014-SE
ISBN
91-628-2798-7
language
English
LU publication?
yes
id
ab6583fa-109a-468a-8841-3904b6ec44c6 (old id 38338)
date added to LUP
2007-07-31 13:59:15
date last changed
2016-09-19 08:45:04
@misc{ab6583fa-109a-468a-8841-3904b6ec44c6,
  abstract     = {In the present thesis benign breast lesions of various histologies, i.e., fibrocystic lesions from women with and without a known hereditary predisposition to breast cancer, fibroadenomas, phyllodes tumors, and papillomas were cytogenetically investigated with the aim to characterize the chromosomal patterns, and to relate the findings with those in breast carcinomas. No lesion-specific aberration was detected; on the contrary, changes repeatedly encountered in short-term cultures from breast cancer samples were found in these benign entities as well, e.g., gain of 1q, interstitial deletion of 3p, and trisomies 7, 18, and 20, and some cases even displayed cytogenetic polyclonality. Especially intriguing is the prevalence of rearrangements of the short arm of chromosome 3, with the minimally deleted bands 3p13-14, in proliferative lesions from prophylactic mastectomies in breast cancer families. The potential tumor suppressor gene(s) in this region remains, however, to be identified. In general, the frequency of benign cases with chromosome abnormalities is lower compared to breast cancer, and seems to correlate with the histologic features of the tissue, and the corresponding risk of developing invasive mammary carcinoma. The anomalies are generally less complex than those detected in invasive carcinoma, and more often involve balanced rearrangements. Furthermore, the degree of cytogenetic complexity seems to correlate with the description of a phyllodes tumor as benign or malignant: malignant phyllodes tumors have a more complex karyotype.},
  author       = {Lundin, Catarina},
  isbn         = {91-628-2798-7},
  keyword      = {Clinical genetics,cancer risk,breast cancer,phyllodes tumor,papilloma,fibroadenoma,prophylactic mastectomies,fibrocystic lesions,Cytogenetics,chromosomes,Klinisk genetik,Cytology,oncology,cancerology,Cytologi,onkologi,cancer},
  language     = {eng},
  pages        = {128},
  publisher    = {ARRAY(0x8e4e348)},
  title        = {Cytogenetic studies of benign breast lesions},
  year         = {1998},
}