Advanced

Relatives of alcoholics. Studies of hardship, behaviour, symptomatology and methods of intervention

Zetterlind, Ulla LU (1999)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen består av fem delarbeten. De första tre delarbetena består av 1) olika metoder att nå anhöriga till alkoholister för information om tillgängligt stöd, 2) könsskillnader hos partners till alkoholmissbrukare när det gäller psykiska symptom, upplevelser av utsatthet och copingstrategier när det gäller bemötandet av missbrukaren och i hanteringen av missbrukssituationen och 3) möjligheten att diagnostisera medberoende hos anhöriga till alkoholmissbrukare genom att använda operationellt definierade kriterier. Det fjärde delarbetet studerar olika metoder att stödja anhöriga med en randomiserad kontrollerad uppläggning. Det femte delarbetet studerar den sociala kontakten hos de som sökte... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen består av fem delarbeten. De första tre delarbetena består av 1) olika metoder att nå anhöriga till alkoholister för information om tillgängligt stöd, 2) könsskillnader hos partners till alkoholmissbrukare när det gäller psykiska symptom, upplevelser av utsatthet och copingstrategier när det gäller bemötandet av missbrukaren och i hanteringen av missbrukssituationen och 3) möjligheten att diagnostisera medberoende hos anhöriga till alkoholmissbrukare genom att använda operationellt definierade kriterier. Det fjärde delarbetet studerar olika metoder att stödja anhöriga med en randomiserad kontrollerad uppläggning. Det femte delarbetet studerar den sociala kontakten hos de som sökte akut på Alkoholkliniken 1990 i förhållande till behandlingsfrekvens under de följande 2 åren samt mortalitet under följande 7 år. Artikel 1 "En jämförelse av två olika informationsmetoder för att nå anhöriga till alkoholister för information om tillgängligt stöd". Alla patienter som vårdades inneliggande på en av rehabiliteringsavdelningarna vid Alkoholkliniken i Malmö informerades om möjligheterna till anhöriginformation och tillfrågades om kontakt fick tas med närmaste anhörig eller vän. Två olika informationsmetoder användes, en standardiserad under 6 månader (1990) och en individuellt anpassad metod under 6 månader (1991). Med den standardiserade informationsmetoden erhölls ett deltagande på 18% (20/112) och med den individuellt anpassade metoden på 20% (21/104). Deltagandet för gifta/sambo var 46% respektive 41% och bland dem som inte var sammanboende, men hade anhöriga/nyktra vänner, deltog 11% respektive 17%. Antalet deltagare för kvinnliga och manliga anhöriga/nyktra vänner vid användandet av den standardiserade informationsmetoden var i det närmaste lika, 12% respektive 11%. Motsvarande siffror vid den individuellt anpassade informationsmetoden var 32% och 9%. Information om de olika stödmöjligheterna gavs via en videofilm, där manus skrevs av företrädare för de olika stödgrupperna. Dessa godkände också filmen innan den visades. Anhöriga gjorde en rangordning för de tre mest önskade stöden. De stöd som främst valdes för båda perioderna var individuellt stöd, familjestöd och professionellt gruppstöd. Resultatet vid 1-års uppföljning var att fler deltagare i den individuellt anpassade informationsmetoden hade erhållit önskat stöd jämfört med dem som deltog i den standardiserade informationen. Artikel 2 "Könsskillnader när det gäller beteende och levnadssätt hos partners till alkoholmissbrukare" visade mer likheter än skillnader mellan de båda könen. Kvinnliga partners visade dock en tendens till att i högre grad än männen använda en undvikande copingstrategi. Denna copingstrategi visade sig ha samband med depression, tvångssymptom och fientlighet. Utsattheten i missbruksförhållandet var negativt korrelerat till undvikande coping. Kvinnliga partners uppvisade en signifikant högre grad av psykiska symptom, jämfört med männen. Manliga partners var oftare än kvinnorna alkoholberoende. I artikel 3 " Medberoende hos anhöriga till alkoholmissbrukare" användes operationellt definierade kriterier som föreslagits av Cermak. Olika cut-off punkter användes. Med cut-off punkt 3, vilket inbegrep 2 av 4 huvudkriterier; (1: kontinuerlig investering av självkänsla, genom påverkan/kontroll av egna och andras känslor och beteenden, 2) övertagande av ansvar för andras behov och omedvetenhet om sina egna, 3) ångest och gränsförvrängningar i situationer av intimitet och separation samt 4) insnärjd i relationer med personlighetsstörda, drogberoende och impulsstörda individer) samt 3 av 10 psykiska symptom, förelåg samband med övriga skalor i motsats till andra prövade cut-offpunkter. Denna bedömdes därför optimal. 44 % av de anhöriga (83% kvinnor och 17% män) erhöll diagnosen medberoende. I motsats till tidigare studier fanns inga samband mellan medberoende och psykiska symptom eller personlighet. Medberoende var i stället kopplat till utsattheten i missbruksförhållandet och till en copingstrategi av ”undandragande på grund av rädsla". I artikel 4 " Effekt av copingträning, gruppstöd och information för partners till alkoholmissbrukare" randomiserades 39 partners (36 kvinnor och 3 män) till en standardinformation, 4 sessioner av copingträning under 4 månader eller 12 gruppsessioner 2 ggr/månad under ett halvt år. Vid 12-månadersuppföljningen hade alla tre grupperna signifikant förändrat sin copingstil samt hade en minskning av psykiska symptom. Copingträningsgruppen och gruppstödet tillsammans visade en kraftigare minskning av psykiska symptom (p = 0.1) jämfört med informationsgruppen. De tre gruppstöden skilde sig inte åt när det gäller coping och hardship. Resultatet visar att en information kan vara effektiv när det gäller förändring av copingstrategier, medan en minskning av psykiska symptom tycks kräva en längre tids behandling. I artikel 5 " Dödligheten hos alkoholister vid en alkoholakutmottagning relaterad till social situation och behandling" undersöktes patienter vid Alkoholkliniken angående social kontakt, behandlingsfrekvens och mortalitet. 27% av männen och 24% av kvinnorna var ensamboende utan kontakt med anhöriga/nyktra vänner. Utav de övriga var 50% och 40% i varje grupp ensamboende med kontakt och 24% och 36% var gifta/sambo. Manliga alkoholister som bodde ensamma utan kontakt med anhöriga/nyktra vänner hade en högre akutinläggning under 2 år efter den initiala undersökningen. De hade också en tendens till lägre mortalitet under en 7-årsuppföljning efter första undersökningstillfället (n.s.) jämfört med övriga manliga grupper. Dessa fynd förelåg inte för kvinnorna i motsvarande grupp. Den höga frekvensen av akut och inneliggande vård för denna grupp av alkoholister kan vara en förklaring till den relativt låga mortaliteten. (Less)
Abstract
This thesis concerns relatives of alcoholics. The aims were to investigate relatives’ situation concerning hardship, coping behaviour and psychiatric wellbeing. Two different information techniques (one standardized technique and one individually adjusted technique) were compared in order to reach relatives of alcoholics for information of available support. No significant differences were found in relatives’ attendants, 20/112 (18%) and 21/104 (20%), respectively. Ten males and 19 female spouses were studied concerning gender differences in hardship, coping behaviour and psychiatric symptoms. Females showed a tendency towards higher rates on the avoidance coping component, which also was positively related to depression,... (More)
This thesis concerns relatives of alcoholics. The aims were to investigate relatives’ situation concerning hardship, coping behaviour and psychiatric wellbeing. Two different information techniques (one standardized technique and one individually adjusted technique) were compared in order to reach relatives of alcoholics for information of available support. No significant differences were found in relatives’ attendants, 20/112 (18%) and 21/104 (20%), respectively. Ten males and 19 female spouses were studied concerning gender differences in hardship, coping behaviour and psychiatric symptoms. Females showed a tendency towards higher rates on the avoidance coping component, which also was positively related to depression, obsessive-compulsive symptoms and hostility. Forty-one relatives were investigated concerning co-dependence. With a modified version of the Cermak operationally defined criteria 44% (83% females and 17% males) met the criteria of co-dependence, which was related to hardship and fear withdrawal. In order to study the efficacy of different interventions, 39 spouses (36 females and 3 males) were randomly assigned to three different interventions, standard information (1 session), individual coping skills training (4 sessions) and group support (12 sessions). At the 12 months follow up there were significant changes in all three groups concerning hardship, coping behaviour and psychiatric symptoms. The two longer interventions showed a stronger decrease in psychiatric symptoms (p = 0.1), but no differences in coping style or hardship. Finally, 289 patients (234 males and 55 females) in the emergency clinic were studied concerning social contact with relatives/sober friends in relation to treatment frequency and mortality after 2 and 7 years, respectively. Males, who were living alone and reported no contact with relatives/sober friends, showed higher treatment frequency during the follow-up period. However, they did not differ in rates of mortality compared to those who were living alone, but had contact with relatives/sober friends or those who were married/cohabiting. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Professor Rydelius, Per-Anders, Karolinska Hospital, Stockholm
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Psykiatri, klinisk psykologi, psychosomatics, clinical psychology, Psychiatry, randomized controlled trial, mortality, interventions, emergency care, psychiatric symptoms, coping behaviour, Spouses of alcoholics, hardship, psykosomatik
pages
88 pages
publisher
Dept Clin Alc Res, UMAS, SE-205 02 Malmoe, Sweden,
defense location
Jubileumsaulan, MFC, UMAS
defense date
1999-05-07 10:15
external identifiers
  • Other:ISRN: LUMEDW/MEPM--1008-SE
ISBN
91-628-3509-2
language
English
LU publication?
yes
id
0e925bf7-29ff-4ca3-a869-4d24b946007c (old id 39524)
date added to LUP
2007-07-31 13:06:24
date last changed
2016-09-19 08:45:02
@misc{0e925bf7-29ff-4ca3-a869-4d24b946007c,
  abstract     = {This thesis concerns relatives of alcoholics. The aims were to investigate relatives’ situation concerning hardship, coping behaviour and psychiatric wellbeing. Two different information techniques (one standardized technique and one individually adjusted technique) were compared in order to reach relatives of alcoholics for information of available support. No significant differences were found in relatives’ attendants, 20/112 (18%) and 21/104 (20%), respectively. Ten males and 19 female spouses were studied concerning gender differences in hardship, coping behaviour and psychiatric symptoms. Females showed a tendency towards higher rates on the avoidance coping component, which also was positively related to depression, obsessive-compulsive symptoms and hostility. Forty-one relatives were investigated concerning co-dependence. With a modified version of the Cermak operationally defined criteria 44% (83% females and 17% males) met the criteria of co-dependence, which was related to hardship and fear withdrawal. In order to study the efficacy of different interventions, 39 spouses (36 females and 3 males) were randomly assigned to three different interventions, standard information (1 session), individual coping skills training (4 sessions) and group support (12 sessions). At the 12 months follow up there were significant changes in all three groups concerning hardship, coping behaviour and psychiatric symptoms. The two longer interventions showed a stronger decrease in psychiatric symptoms (p = 0.1), but no differences in coping style or hardship. Finally, 289 patients (234 males and 55 females) in the emergency clinic were studied concerning social contact with relatives/sober friends in relation to treatment frequency and mortality after 2 and 7 years, respectively. Males, who were living alone and reported no contact with relatives/sober friends, showed higher treatment frequency during the follow-up period. However, they did not differ in rates of mortality compared to those who were living alone, but had contact with relatives/sober friends or those who were married/cohabiting.},
  author       = {Zetterlind, Ulla},
  isbn         = {91-628-3509-2},
  keyword      = {Psykiatri,klinisk psykologi,psychosomatics,clinical psychology,Psychiatry,randomized controlled trial,mortality,interventions,emergency care,psychiatric symptoms,coping behaviour,Spouses of alcoholics,hardship,psykosomatik},
  language     = {eng},
  pages        = {88},
  publisher    = {ARRAY(0x727beb8)},
  title        = {Relatives of alcoholics. Studies of hardship, behaviour, symptomatology and methods of intervention},
  year         = {1999},
}