Advanced

Migration and Mental Health: Epidemiological Studies of Immigrants in Sweden

Bayard-Burfield, Louise LU (1999)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Migration (folkvandring) är idag en global företeelse. Orsaken till migrationen varierar och kan bero på krig och förföljelse, naturkatastrofer, familjeskäl, fattigdom, studier eller sökande efter arbete. I slutet av förra seklet var Sverige en nation där fattigdom och religiöst förtryck drev drygt en miljon människor över haven till Nordamerika och andra världsdelar. I samband med andra världskriget kom många flyktingar från krigsdrabbade länder till Sverige för en tillfällig fristad. De flesta återvände dock till sina hemländer efter krigsslutet. Efterkrigstiden innebar ett kraftigt ökat tryck på industrin för att kunna bygga upp det krigshärjade Europa. I Sverige fick man aktivt rekrytera... (More)
Popular Abstract in Swedish

Migration (folkvandring) är idag en global företeelse. Orsaken till migrationen varierar och kan bero på krig och förföljelse, naturkatastrofer, familjeskäl, fattigdom, studier eller sökande efter arbete. I slutet av förra seklet var Sverige en nation där fattigdom och religiöst förtryck drev drygt en miljon människor över haven till Nordamerika och andra världsdelar. I samband med andra världskriget kom många flyktingar från krigsdrabbade länder till Sverige för en tillfällig fristad. De flesta återvände dock till sina hemländer efter krigsslutet. Efterkrigstiden innebar ett kraftigt ökat tryck på industrin för att kunna bygga upp det krigshärjade Europa. I Sverige fick man aktivt rekrytera arbetskraft från såväl grannländerna (framför allt Finland) som Sydeuropa (Jugoslavien, Grekland och Turkiet). Sedan 1954 finns en gemensam nordisk arbetsmarknad och den största invandrargruppen idag är finländarna. Under 1970-talet och 1980-talet ökade strömmen av flyktingar till Sverige från länder i Latinamerika, Afrika, Asien samt Mellanöstern. Efter Sovjetunionens fall har alltfler östeuropéer kommit och kriget i forna Jugoslavien ledde 1993-1994 till en topp i flyktingmottagandet. Avhandlingens övergripande syfte är att studera hur migrationen, den sociala positionen (utbildningsnivå, ekonomiska resurser, socialt nätverk och arbetslöshet) och transkulturella skillnader påverkar utlandsföddas psykiska hälsa, risk för suicidförsök samt dödrisk. I avhandlingens första studie jämförs risken för självmordsförsök mellan utlandsfödda (sett som en stor grupp) och svenskar i Lunds sjukvårdsdistrikt under åren 1991-1994. De utlandsfödda har en ökad risk för självmordsförsök, särskilt utlandsfödda kvinnor över 74 år samt medelålders utlandsfödda män och kvinnor. I de två följande studierna undersöks om de som rapporterar långvarig psykisk sjukdom har ökad dödsrisk (alla dödsorsaker samt våldsam död) och större förbrukning av benzodiazepiner (sömntabletter och lugnande medel). I studie II har en liten uppdelning av de utlandsfödda gjorts på så sätt att det stora antalet finländare har fått bilda en egen grupp. Statisktiska Centralbyrån har intervjuat 39 155 invånare i Sverige (såväl utlandsfödda som svenskar) under 1979-1985 för att sedan följa dem fram till 1996 med avseende på dödsorsak. De som rapporterade långvarig psykisk ohälsa hade en fördubblad risk för totaldödlighet (alla dödsorsaker), jämfört med den som sade sig vara frisk. Utlandsfödda män visade ökad risk för totaldödlighet men inte för våldsam död. Dock kunde den ökade risken för total-dödlighet hos utlandsfödda män (med undantag för finska män) förklaras av utbildningsnivå, civilstånd, boendeform, ekonomiska resurser och socialt nätverk (socio-ekonomiska och psykosociala faktorer). I studie III gjordes en uppdelnig av utlandsfödda i finländare, västerlänningar, arbetskraftinvandrare (från Grekland, forna Jugoslavien, Italien, Spanien och Portugal), samt alla andra (flyktingar). Intervjuer av 36890 personer gjordes under 1986-1993 och 1988-1989 (om benzodiazepiner). Studien visar att vissa utlandsfödda har en större förekomst av långvarig psykisk sjukdom (sydeuropéer och flyktingmän) och användning av lugnande tabletter (benzodiasepiner)(finska män och flyktingkvinnor) än svenskar. Detta kunde inte förklaras av socio-ekonomiska eller psykosociala faktorer. I de två sista studierna presenteras Socialstyrelsen intervjuer med 1980 utlandsfödda personer under 1996. De intervjuade utgör fem grupper - iranier, chilenare, turkar, kurder och polacker - som alla kommit under 1980-talet (vistats i Sverige i 7-16 år). Studie IV undersöker förekomsten av psykisk ohälsa och psykosomatiska problem såsom trötthet, sömnsvårigheter och huvudvärk i de fem etniska grupperna. Det visar sig att besvären i mindre grad kan hänföras till om personen varit utsatt för våld innan migrationen, utan tycks istället bero på dålig förankring i det svenska samhället (dåliga kunskaper i svenska), låg KASAM (känsla av sammanhang) och låg känsla av kontroll. Dessa faktorer har stor påverkan på hälsotillståndet. I studie V ställdes ånyo frågan om långvarig psykisk sjukdom samt bruk av psykofarmaka (sömntabletter och nervlugnande medel) samt antidepressiva läkemedel . Alla utom kurderna rapporterade en större risk för långvarig psykisk sjukdom än svenskar. Trots denna ökade risk, hade de utlandsfödda inte större förbrukning av psykofarmaka och antidepressiva läkemedel än svenskar. Den grupp som tycks må sämst av de fem undersökta grupperna är iranierna som har en sexfaldigt större risk för självrapporterad långvarig psykisk sjukdom än svenskar. De känner sig mer också mer diskriminerade i det svenska samhället än de fyra andra etniska grupperna. (Less)
Abstract
Abstract Aims: To analyse the influence of migration status (country of birth/ethnicity), accultura-tion, socio-economic and psychosocial factors on self-reported psychiatric illness, suicide attempt, total mortality and violent death. Methods: Three main data sources were used: suicide attempts in the catchment area of Lund University Hospital (PASIS) during 1991–94; the Swedish Survey of Living Conditions (ULF) 1979–1985 (n=39,155) and 1986–93 (n=36,890); the Swedish National Survey of Immigrants (born in Iran, Chile, Turkey, Kurdistan or Poland) from 1996 (n=1,980). Statistical methods used were chi-squared test, Poisson regression, proportional hazard model and logistic regression. Results: Being foreign-born was associated with an... (More)
Abstract Aims: To analyse the influence of migration status (country of birth/ethnicity), accultura-tion, socio-economic and psychosocial factors on self-reported psychiatric illness, suicide attempt, total mortality and violent death. Methods: Three main data sources were used: suicide attempts in the catchment area of Lund University Hospital (PASIS) during 1991–94; the Swedish Survey of Living Conditions (ULF) 1979–1985 (n=39,155) and 1986–93 (n=36,890); the Swedish National Survey of Immigrants (born in Iran, Chile, Turkey, Kurdistan or Poland) from 1996 (n=1,980). Statistical methods used were chi-squared test, Poisson regression, proportional hazard model and logistic regression. Results: Being foreign-born was associated with an increased age-adjusted risk of attempted suicide, all cause mortality (men only) compared with Swedes. Immigrants born in Finland (men only), Southern Europe or in non-European non-Westernised countries demonstrated a greater risk of self-reported long-standing psychiatric illness (LSPI). Male immigrants from Finland and women born in non-European non-Westernised countries showed an increased risk of intake of benzodiazepines. Female and male immigrants from Iran and Chile exhibited increased risk of psychological distress (GHQ 12) and psychosomatic complaints compared with Poles. Immigrants born in Iran, Chile, Turkey and Poland demonstrated increased risk of LSPI but not of excessive intake of psychotropic drugs compared with native Swedes. Low SoC (sense of coherence), low control, poor acculturation (poor knowledge of Swedish), and poor economic resources (men only) were independent risk factors for psychological distress (GHQ 12). Living alone, poor acculturation, non-employment and low SoC were strong risk factors for LSPI and intake of psychotropic drugs among the five immigrant groups. Conclusion: Experience of migration (being foreign-born), social position (socio-economic and psychosocial factors), sense of control, SoC and acculturation (knowledge of Swedish) are powerful independent variables associated with mental health. Exposure to violence before migration seems to be less important for psychological distress than socio-economic and psychosocial factors. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Janlert, Urban, Institutionen för epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
suicide attempt, self-reported psychiatric illnes, psychotropic drugs, Ethnicity, mortality, Social medicine, Socialmedicin, samhällsmedicin
pages
138 pages
publisher
Department of Community Medicine, Malmö University Hospital
defense location
Jubileumsaulan, Universitetssjukhuset MAS, Malmö
defense date
1999-11-25 09:00
external identifiers
  • Other:ISRN: LUMEDW/MESO-1019-SE
ISBN
91-628-3834-1
language
English
LU publication?
yes
id
bec94f9a-0672-4b41-8251-efbe4f081d10 (old id 40022)
date added to LUP
2007-06-20 10:53:37
date last changed
2016-09-19 08:45:08
@misc{bec94f9a-0672-4b41-8251-efbe4f081d10,
  abstract     = {Abstract Aims: To analyse the influence of migration status (country of birth/ethnicity), accultura-tion, socio-economic and psychosocial factors on self-reported psychiatric illness, suicide attempt, total mortality and violent death. Methods: Three main data sources were used: suicide attempts in the catchment area of Lund University Hospital (PASIS) during 1991–94; the Swedish Survey of Living Conditions (ULF) 1979–1985 (n=39,155) and 1986–93 (n=36,890); the Swedish National Survey of Immigrants (born in Iran, Chile, Turkey, Kurdistan or Poland) from 1996 (n=1,980). Statistical methods used were chi-squared test, Poisson regression, proportional hazard model and logistic regression. Results: Being foreign-born was associated with an increased age-adjusted risk of attempted suicide, all cause mortality (men only) compared with Swedes. Immigrants born in Finland (men only), Southern Europe or in non-European non-Westernised countries demonstrated a greater risk of self-reported long-standing psychiatric illness (LSPI). Male immigrants from Finland and women born in non-European non-Westernised countries showed an increased risk of intake of benzodiazepines. Female and male immigrants from Iran and Chile exhibited increased risk of psychological distress (GHQ 12) and psychosomatic complaints compared with Poles. Immigrants born in Iran, Chile, Turkey and Poland demonstrated increased risk of LSPI but not of excessive intake of psychotropic drugs compared with native Swedes. Low SoC (sense of coherence), low control, poor acculturation (poor knowledge of Swedish), and poor economic resources (men only) were independent risk factors for psychological distress (GHQ 12). Living alone, poor acculturation, non-employment and low SoC were strong risk factors for LSPI and intake of psychotropic drugs among the five immigrant groups. Conclusion: Experience of migration (being foreign-born), social position (socio-economic and psychosocial factors), sense of control, SoC and acculturation (knowledge of Swedish) are powerful independent variables associated with mental health. Exposure to violence before migration seems to be less important for psychological distress than socio-economic and psychosocial factors.},
  author       = {Bayard-Burfield, Louise},
  isbn         = {91-628-3834-1},
  keyword      = {suicide attempt,self-reported psychiatric illnes,psychotropic drugs,Ethnicity,mortality,Social medicine,Socialmedicin,samhällsmedicin},
  language     = {eng},
  pages        = {138},
  publisher    = {ARRAY(0xbd61ea8)},
  title        = {Migration and Mental Health: Epidemiological Studies of Immigrants in Sweden},
  year         = {1999},
}