Advanced

Vem ska bestämma? Dilemman kring effektivitetsrevisorns professionella utrymme - och riksrevisorns roll

Bringselius, Louise LU (2014) In Riksrevisionen 10 år: Granskning, ansvar, lärande
Abstract (Swedish)
Riksrevisionens första tio år har präglats av turbulens. En fråga som har vållat särskild debatt är inskränkningarna av effektivitetsrevisorns utrymme för självständigt utövande av det professionella omdömet. Detta kapitel ägnas åt den frågan. Det baseras på tio års nära forskning om Riksrevisionen. När myndigheten bildades valde riksrevisorerna att öka sitt eget inflytande över granskningarna, samtidigt som revisorns professionella utrymme i stället minskades. Ambitionen var att öka kvaliteten i granskningarna. Kritiken från revisorerna har varit omfattande och handlat om såväl minskad motivation som principiella avvägningar. Kapitlet visar hur frågan om det professionella utrymmet innebär en svår avvägning i dessa avseenden, men också... (More)
Riksrevisionens första tio år har präglats av turbulens. En fråga som har vållat särskild debatt är inskränkningarna av effektivitetsrevisorns utrymme för självständigt utövande av det professionella omdömet. Detta kapitel ägnas åt den frågan. Det baseras på tio års nära forskning om Riksrevisionen. När myndigheten bildades valde riksrevisorerna att öka sitt eget inflytande över granskningarna, samtidigt som revisorns professionella utrymme i stället minskades. Ambitionen var att öka kvaliteten i granskningarna. Kritiken från revisorerna har varit omfattande och handlat om såväl minskad motivation som principiella avvägningar. Kapitlet visar hur frågan om det professionella utrymmet innebär en svår avvägning i dessa avseenden, men också hur det finns tydliga normer i INTOSAI:s riktlinjer och den internationella litteraturen kring revision, som stipulerar att revisorns professionella utrymme bör vara tämligen omfattande. Kapitlet argumenterar att en anledning till utvecklingen och konflikterna i frågan på Riksrevisionen kan vara oklarhet avseende riksrevisorernas roll. Dessa kan antingen vara tillsatta primärt för att säkra granskningens kvalitet eller primärt för att administrativt leda och utveckla verksamheten och dess relationer. Här finns tecken på diskrepans mellan riksrevisorernas egen syn och den syn som riksdagen ger uttryck för. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
performance audit, supreme audit institutions, swedish national audit office, auditors, Auditor-General
categories
Popular Science
in
Riksrevisionen 10 år: Granskning, ansvar, lärande
editor
Isberg, Magnus and Mattsson, Ingvar
publisher
SNS Förlag
ISBN
978-91-86949-52-5
language
English
LU publication?
yes
id
6d9eb319-9fe1-41b9-84fa-67b1005e3157 (old id 4147282)
date added to LUP
2013-11-13 14:32:04
date last changed
2016-10-26 12:20:57
@misc{6d9eb319-9fe1-41b9-84fa-67b1005e3157,
  abstract     = {Riksrevisionens första tio år har präglats av turbulens. En fråga som har vållat särskild debatt är inskränkningarna av effektivitetsrevisorns utrymme för självständigt utövande av det professionella omdömet. Detta kapitel ägnas åt den frågan. Det baseras på tio års nära forskning om Riksrevisionen. När myndigheten bildades valde riksrevisorerna att öka sitt eget inflytande över granskningarna, samtidigt som revisorns professionella utrymme i stället minskades. Ambitionen var att öka kvaliteten i granskningarna. Kritiken från revisorerna har varit omfattande och handlat om såväl minskad motivation som principiella avvägningar. Kapitlet visar hur frågan om det professionella utrymmet innebär en svår avvägning i dessa avseenden, men också hur det finns tydliga normer i INTOSAI:s riktlinjer och den internationella litteraturen kring revision, som stipulerar att revisorns professionella utrymme bör vara tämligen omfattande. Kapitlet argumenterar att en anledning till utvecklingen och konflikterna i frågan på Riksrevisionen kan vara oklarhet avseende riksrevisorernas roll. Dessa kan antingen vara tillsatta primärt för att säkra granskningens kvalitet eller primärt för att administrativt leda och utveckla verksamheten och dess relationer. Här finns tecken på diskrepans mellan riksrevisorernas egen syn och den syn som riksdagen ger uttryck för.},
  author       = {Bringselius, Louise},
  editor       = {Isberg, Magnus and Mattsson, Ingvar},
  isbn         = {978-91-86949-52-5},
  keyword      = {performance audit,supreme audit institutions,swedish national audit office,auditors,Auditor-General},
  language     = {eng},
  publisher    = {ARRAY(0x8ca97a0)},
  series       = {Riksrevisionen 10 år: Granskning, ansvar, lärande},
  title        = {Vem ska bestämma? Dilemman kring effektivitetsrevisorns professionella utrymme - och riksrevisorns roll},
  year         = {2014},
}