Advanced

Determinant Factors for Memory Performance in Human Aging: A Study of Environmental, Person-Based, and Non-Cognitive Predictors Contributing to Memory Performance in old Adults

Hansson, Jan-Åke LU (2004)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

En populärvetenskaplig sammanfattning



Det faktum att vårt minne förändra's med åldern är ett välkänt och väldokumenterat fenomen. Vilka faktorer som bidrar till denna förändring och hur de samverkar för att påverka vårt minne är däremot till stora delar forfarande ett mysterium. Minnesforskare delar vanligtvi's upp vårt minne i flera olika minnessystem. Dessa dela's upp i ett sensoriskt minne (prekategorisk registrering av visuella och auditiva stimuli innan de får en mening), ett kortidsminne (aktuell informationsbearbetning) och ett långtidsminne (minne baserat på gjorda erfarenheter). Korttidsminnet kan sedan ytterligare dela's in i ett primärminne (minnesvidd) och ett... (More)
Popular Abstract in Swedish

En populärvetenskaplig sammanfattning



Det faktum att vårt minne förändra's med åldern är ett välkänt och väldokumenterat fenomen. Vilka faktorer som bidrar till denna förändring och hur de samverkar för att påverka vårt minne är däremot till stora delar forfarande ett mysterium. Minnesforskare delar vanligtvi's upp vårt minne i flera olika minnessystem. Dessa dela's upp i ett sensoriskt minne (prekategorisk registrering av visuella och auditiva stimuli innan de får en mening), ett kortidsminne (aktuell informationsbearbetning) och ett långtidsminne (minne baserat på gjorda erfarenheter). Korttidsminnet kan sedan ytterligare dela's in i ett primärminne (minnesvidd) och ett arbetsminne (samtidig lagring och bearbetning av information). Långtidsminnet dela's vanligtvi's upp i ett episodiskt minne (minne för specifika händelser med personligt innehåll) ett semantiskt minne (minne för generell kunskap) samt ett proceduralt minne (automatisk aktivering av redan inlärda processer som t.ex. cykling). Äldre människor upplever ofta att förmågan att lära sig och minna's olika typer av information är försämrad jämfört med när de var yngre. Den huvudsakliga orsaken till dessa problem är att hjärnan, preci's som kroppen, åldra's. Hjärnan's åldrande är en del av vad man kallar det neuronala åldrandet. Detta inbegriper en förlust av nervceller samtidigt som det cerebrala blodflödet försämra's. Förändringen påverkar den kognitiva förmågan negativt, vilket i sin tur gör personen medveten om att minnet har försämrat's. Trot's att denna strukturella proces's anse's vara universell är orsaken till en förändrad minnesfunktion i åldrandet betydligt mer komplex än så. En mängd forskningsresultat visar nämligen att minnesprestationen ho's äldre människor i hög grad är beroende av vilken typ av minne som åsyfta's. Resultaten från dessa studier visar ofta på ett starkt samband mellan en minnesförmåga som försämrat's med åldern och vissa typer av minne som t.ex. arbetsminne och episodiskt minne. Andra typer av minnesfunktioner som minnesvidden i kortidsminnet tillsamman's med vissa funktioner i långtidsminnet (semantiskt minne och proceduralt minne) visar dock endast på en marginell eller t.o.m. obefintlig påverkan av åldern. Denna dissociation med ökad ålder vad det gäller olika typer av kapacitet för olika typer av minnesfunktioner väcker naturligtvi's frågor. Vad är det för faktorer som egentligen påverkar människan's minnesfunktion i olika åldrar? Oundvikligen påverka's hjärnan's struktur starkt av åldrandet i sig. Samtidigt besitter den en avsevärd anpassningsförmåga som forskare brukar benämna plasticitet. Ett resultat av denna plasticitet är att olika faktorer i omgivningen har visat sig ha kapacitet att kunna påverka hjärnan's funktion. De flesta av os's är medvetna om att motion är bra för vår fysiska hälsa. Att en sådan förhållandevi's enkel aktivitet också har en förmåga att öka hjärnan's kapacitet för högre kognitiva funktioner, är mindre känt. Försök har nämligen visat att fysisk aktivitet bl.a. motverkar den nedgång i det cerebrala blodflödet som sker med ökad ålder, samtidigt som den bidrar till en ökad densitet i blodkärlen. De flesta människor idag lever i en omgivning där en ständig påverkan från en oändlig mängd faktorer påverkar både hälsa och välbefinnande. Det är därför rimligt att anta att vissa av dessa faktorer också påverkar minnesfunktionen. Tyvärr har de flesta av de tidigare undersökningarna utfört's genom att endast testa några enskilda variabler's inverkan på minnesfunktionen åt gången. Resultatet av dessa undersökningar har därför medfört att en stor mängd faktorer som skulle ha kunnat vara verksamma och påverka minnesförmågan, både enskilt eller tillsamman's, har förblivit okända. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur minnesfunktionen ho's äldre människor påverka's av den samtidiga förekomsten av en stor mängd miljömässiga, icke-kognitiva och personbaserade faktorer, både kända och tidigare okända.



Denna avhandling består av två delar. Den första delen består av en metaanaly's som på ett övergripande sätt teoretiskt behandlar den kunskap som finn's idag vad gäller uppbyggnaden och utvecklingen av människan's minnessystem. Denna del avsluta's med en beskrivning av de olika faktorer som kan tänka's påverka minnesfunktionen ho's äldre människor. Del två beskriver sedan hur dessa faktorer på olika sätt påverkar minnesfunktionen och består av resultaten och slutsatserna från de vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för avhandlingen. Denna del baserar sig huvudsakligen på tre studier. Den första studien undersökte om personlighetsfaktorer kunde förklara variansen i minnesfunktionen ho's äldre människor. Arbetet utförde's i samarbete med Gerontologiskt forskningscentrum i Lund och Institutionen för psykologi och omfattade 69 individer med en spännvidd i ålder från 55-94 år. Såväl personlighet som minnesfunktioner testade's. Med utgångspunkt från Costa's 5-faktormodell av personligheten visade resultaten att det finn's ett samband mellan specifika personlighetsfaktorer (neuroticism, opennes's och agreeablenes's) och minnesfunktionen. En regressionsanaly's utförde's som visade hur personlighetsdrag som t.ex. agreeablenes's och opennes's var signifikanta prediktorer för både minne och inlärning ho's äldre människor. Den andra studien är en tvärvetenskaplig studie av etthundra 100-åringar från södra Sverige. I studien undersökte's hur fem miljömässiga, icke-kognitiva och personbaserade variabler påverkade minnesfunktionen ho's 100-åringar. Dessa variabler var: livskvalité, levnadsvanor, hälsa, personlighet, och autonomi. Dessa innefattade i sin tur 3-7 olika delkomponenter varav några exempel är: blodtryck, kolesterol, utbildning, alkoholkonsumtion, rökning, depressiva symptom, aktivitetsnivå, socialt nätverk, hemmaboende-institutionsboende mm. De fem variablerna jämförde's med hjälp av en strukturell ekvationsmodell med avseende på hur dessa påverkade de olika minnesfunktionerna ho's 100-åringar. Resultatet visade att minnesförmågan påverkade's av de utvalda variablerna på olika sätt. Medan funktionen i kortidsminnet bäst predicerade's av levnadsvanor och personlighet, bestämde's funktionen i semantiskt och episodiskt minne av autonomi och levnadsvanor. Den tredje studien är den pågående longitudinella Lund 80+ studien. Populationen innefattar individer som är födda 1908 och bosatta i Lund (de var alltså 80 år gamla när studien inledde's 1988). Deltagarna genomgår regelbundet omfattande undersökningar, vilka kommer att upprepa's till's alla i den ursprungliga kohorten har avlidit. Datan från denna studie omfattade 181 st 80-åringar och syftet var att undersöka i vilken utsträckning miljömässiga, icke kognitiva, och personbaserade variabler kunde predicera minnesförmågan ho's 80-åringar. På samma sätt som med 100-åringarna valde's ett urval aspekter ut av livskvalité, levnadsvanor, hälsa, personlighet och autonomi. Dessa jämförde's sedan med avseende på hur de påverkade funktionen i korttidsminnet såväl som i episodiskt och semantiskt minne. Resultatet visade att minnesförmågan ho's 80-åringar predicerade's av de olika faktorerna beroende på typ av minnesfunktion. Kortidsminnet och det semantiska minnet visade sig vara mest påverkade av levnadsvanor och dålig hälsa, medan episodiskt minne mest påverkade's av dålig hälsa och personlighet. Sammanfattningsvi's kan man säga att resultatet tydligt visar på det faktum att miljömässiga, icke-kognitiva och personbaserade variabler påverkar minnesfunktionen ho's äldre människor vid 80 såväl som vid 100 år's ålder. Om man sedan jämför 80- och 100-åringar med avseende på den inverkan dessa faktorer hade på minnesförmågan kan man säga att 100-åringarna's minnesförmåga visade sig mer påverkbar av dessa faktorer än vad 80-åringarna's var. Orsaken till dessa skillnader är naturligtvi's komplexa. Det faktum att man inom åldringsforskningen anser att just 80 år fungerar som en startpunkt på ålderdomen kan emellertid vara en förklaring till skillnaderna mellan dessa åldersgrupper. Vid 80 år, då vissa funktioner redan påverkat's av olika åldersförändringar medan andra fortfarande är intakta, betrakta's denna ålder oftast som början på en dynamisk period i individen's liv. Medellivslängden i Sverige rör sig idag runt 80-årsåldern. Medan många mår mycket bra i denna ålder drabba's andra här av sjukdomar av olika slag, vissa med funktionshinder som resultat, medan andra kanske avlider. Denna ålder innebär alltså stora variationer i beteendet, både inom individen själv samt mellan olika individer. 100-åringar, däremot, representerar en grupp överlevare – de har övervunnit och överlevt många av ålderdomen's svårigheter. Även om många naturligtvi's är sjuka i allehanda sjukdomar är ändå en av slutsatserna av den stora 100-år's-studien att många av 100-åringarna ändå mår förvånansvärt bra, med en relativt låg inciden's av svåra sjukdomar. En annan orsak till skillnaderna i resultat mellan dessa båda åldersgrupper kan vara om man betraktar dessa skillnader i minnespåverkan som en effekt av hur långvarig exponeringen har varit för de olika faktorerna. En eventuell påverkan på en människa's minnesfunktion tar naturligtvi's tid. Det inflytande på minnesförmågan som vi ser idag är resultatet av kanske flera decennier's ackumulering av inflytande från dessa faktorer och kan vara en bidragande orsak till att minnesförmågan ho's 80-åringar påverkade's mindre av de olika faktorerna än 100-åringarna's.



Förhoppningsvi's kommer kunskapen om den påverkan faktorer som livskvalité, hälsa, levnadsvanor, autonomi och personlighet visade sig ha på minnesförmågan ho's både 80 och 100-åringar att få praktiska tillämpningar. Utifrån ett livsloppsperspektiv skulle en implikation av dessa resultat kunna innebära en betydligt noggrannare bevakning av hur dessa markörer påverkar individen i framtiden. Om en sådan strategi implementera's skulle det också kunna innebära att interventioner blir lättare att genomföra i framtiden för att förändra de ogynnsamma inslag i äldre människor's närmiljö som kan tänka's påverka minnesfunktionen. Om de faktorer som har visat sig kunna påverka minnesförmågan ho's äldre människor uppmärksamma's bättre blir det kanske också möjligt att bättre bevara minnesfunktioner och en optimal hälsa upp genom ålderdomen, med en bibehållen livskvalité som resultat. (Less)
Abstract
The aim of this thesis was to examine the importance of environmental, non-cognitive, and person-based variables for memory performance in old adults.



Study I was conducted in cooperation with the Gerontology Research Centre and the Department of Psychology in Lund. The investigation included 69 people with an age-range from 55-94 years and examined if certain personality factors could explain the variance in memory functions in old adults. The participants’ personality factors were tested with Costa’s Big Five model of personality and were later compared to results on explicit and implicit memory tests. Results showed a relationship between specific personality factors like neuroticism, openness, agreeableness, and... (More)
The aim of this thesis was to examine the importance of environmental, non-cognitive, and person-based variables for memory performance in old adults.



Study I was conducted in cooperation with the Gerontology Research Centre and the Department of Psychology in Lund. The investigation included 69 people with an age-range from 55-94 years and examined if certain personality factors could explain the variance in memory functions in old adults. The participants’ personality factors were tested with Costa’s Big Five model of personality and were later compared to results on explicit and implicit memory tests. Results showed a relationship between specific personality factors like neuroticism, openness, agreeableness, and memory functions. A regression analysis showed how personality factors like openness and agreeableness were significant predictors for both memory and learning in old adults. Study II examined the importance of environmental, non-cognitive, and person-based markers for memory performance among centenarians (n=100). Selected as environmental, non-cognitive, and person-based variables were quality of life, life-habits, health, personality, and autonomy. These factors were later compared to memory performance in short-term memory, semantic memory, and episodic memory in centenarians. Using a structural equation model, results showed that performance in short-term memory was best predicted by life-habits and personality, while semantic and episodic memory performance were best predicted by autonomy and life-habits. Study III examined to what extent environmental, non-cognitive, and person-based variables may predict memory performance in 80-year-old individuals (n=181). The roles of these markers were examined by comparing them to various aspects of memory performance. As in study II, various aspects of quality of life, life-habits, health, personality, and autonomy were selected and later compared to performance in short-term memory, semantic memory and episodic memory. To support our hypothesis that these variables have predictive effects on memory processes, three structural equation models were used, one for each memory function. Results showed that performance in semantic memory and short-term memory were best predicted by life-habits and bad health, while performance in episodic memory was best predicted by bad health and personality. Life-habits and bad health were the two most substantial predictors for memory performance in 80-year old adults.



In summary, the results from all three studies show a strong degree of association between changes in memory performance and changes in other latent environmental and person-based variables. Implementation of the results from a life-span perspective includes a closer monitoring of environmental markers in the future. In effect, this could preserve memory function and optimum health through old age, thus making interventions easier to realize. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Professor Johansson, Boo, Gothenburg University
organization
alternative title
Prediktiva faktorer för minnesförmågan i åldrandet En studie av miljöbetingade, individbaserade och icke kognitiva determinanter som bidragande faktorer till variationer i minnesförmågan hos äldre människor.
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
personality, Psychology, Psykologi, autonomy, life-habits, health, quality of life, environmental predictors, Memory performance, old adults
pages
214 pages
publisher
Jan-Åke Hansson, Karl XI gatan 3 B, 222 20 Lund, Sweden,
defense location
Stora Algatan 4, Lund
defense date
2004-11-26 10:15
external identifiers
  • Other:LUSADG/SAPS-041126-SE
ISBN
91-628-6319-3
language
English
LU publication?
yes
id
bc25663f-e2f5-411a-afc9-c14a6e841110 (old id 467618)
date added to LUP
2007-09-10 14:31:26
date last changed
2016-09-19 08:45:03
@misc{bc25663f-e2f5-411a-afc9-c14a6e841110,
  abstract     = {The aim of this thesis was to examine the importance of environmental, non-cognitive, and person-based variables for memory performance in old adults.<br/><br>
<br/><br>
Study I was conducted in cooperation with the Gerontology Research Centre and the Department of Psychology in Lund. The investigation included 69 people with an age-range from 55-94 years and examined if certain personality factors could explain the variance in memory functions in old adults. The participants’ personality factors were tested with Costa’s Big Five model of personality and were later compared to results on explicit and implicit memory tests. Results showed a relationship between specific personality factors like neuroticism, openness, agreeableness, and memory functions. A regression analysis showed how personality factors like openness and agreeableness were significant predictors for both memory and learning in old adults. Study II examined the importance of environmental, non-cognitive, and person-based markers for memory performance among centenarians (n=100). Selected as environmental, non-cognitive, and person-based variables were quality of life, life-habits, health, personality, and autonomy. These factors were later compared to memory performance in short-term memory, semantic memory, and episodic memory in centenarians. Using a structural equation model, results showed that performance in short-term memory was best predicted by life-habits and personality, while semantic and episodic memory performance were best predicted by autonomy and life-habits. Study III examined to what extent environmental, non-cognitive, and person-based variables may predict memory performance in 80-year-old individuals (n=181). The roles of these markers were examined by comparing them to various aspects of memory performance. As in study II, various aspects of quality of life, life-habits, health, personality, and autonomy were selected and later compared to performance in short-term memory, semantic memory and episodic memory. To support our hypothesis that these variables have predictive effects on memory processes, three structural equation models were used, one for each memory function. Results showed that performance in semantic memory and short-term memory were best predicted by life-habits and bad health, while performance in episodic memory was best predicted by bad health and personality. Life-habits and bad health were the two most substantial predictors for memory performance in 80-year old adults.<br/><br>
<br/><br>
In summary, the results from all three studies show a strong degree of association between changes in memory performance and changes in other latent environmental and person-based variables. Implementation of the results from a life-span perspective includes a closer monitoring of environmental markers in the future. In effect, this could preserve memory function and optimum health through old age, thus making interventions easier to realize.},
  author       = {Hansson, Jan-Åke},
  isbn         = {91-628-6319-3},
  keyword      = {personality,Psychology,Psykologi,autonomy,life-habits,health,quality of life,environmental predictors,Memory performance,old adults},
  language     = {eng},
  pages        = {214},
  publisher    = {ARRAY(0x8610d48)},
  title        = {Determinant Factors for Memory Performance in Human Aging: A Study of Environmental, Person-Based, and Non-Cognitive Predictors Contributing to Memory Performance in old Adults},
  year         = {2004},
}