Kamerans konsekvenser. En fallstudie av kameraövervakning mot bilbrott i Landskrona
(2006) In Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund university- Abstract (Swedish)
- Kameraövervakning utgör en pågående trend i kommuners och privatpersoners kamp mot brottslighet. Föremålet för denna rapport är ett särskilt fall som sedan april 2004 ansluter till denna trend: övervakningen av parkeringsplatsen på Kasernplan i centrala Landskrona.
Rapporten utgår från statistik, medierapportering, enkätundersökningar samt etnografiskt material (intervjuer och fältanteckningar) för att analysera detta fall. Kontrollagenters erfarenheter av kameror står i centrum men också drabbades berättelser om bilbrott samt ungdomars synpunkter.
Upprinnelsen till kamerorna förefaller vara en stämning bland kommunala aktörer av att ”något måste göras”. Kamerorna har kommit att representera en ”sista... (More) - Kameraövervakning utgör en pågående trend i kommuners och privatpersoners kamp mot brottslighet. Föremålet för denna rapport är ett särskilt fall som sedan april 2004 ansluter till denna trend: övervakningen av parkeringsplatsen på Kasernplan i centrala Landskrona.
Rapporten utgår från statistik, medierapportering, enkätundersökningar samt etnografiskt material (intervjuer och fältanteckningar) för att analysera detta fall. Kontrollagenters erfarenheter av kameror står i centrum men också drabbades berättelser om bilbrott samt ungdomars synpunkter.
Upprinnelsen till kamerorna förefaller vara en stämning bland kommunala aktörer av att ”något måste göras”. Kamerorna har kommit att representera en ”sista utväg” i organiserandet av en viss händelseutveckling kring år 2002: fler anmälda brott på Kasernplan och i hela Landskrona, ny kunskap och statistik om brotten, försök med andra motmedel. I efterhand är bilister överens med polis, socialarbetare och andra aktörer i Landskrona: platsens brottslighet har minskat markant.
I statistiken visar sig installerandet av kameror sammanfalla med en viss nedgång av antalet anmälda bilbrott året före. Nedgången förstärks under kamerornas första år och förefaller fortsätta under 2005. Kamerornas första nio månader rymmer den största minskningen under perioden, en minskning med 64 procent.
I rapporten diskuteras olika tänkbara förklaringar till de lokala svängningarna i bilbrott för att ömsom ifrågasätta, ömsom komplicera tesen om kamerorna som singulär orsak: allmänna trender i hela Landskrona samt Skåne och Sverige, spridning av brott och bilar, den allmänna kampen mot bilbrott och ungdomars brott i Landskrona. Ökningen av bilbrott 2002 och minskningen från 2003 visar sig ingå i större trender. Det är först när statistiken begränsas till kamerornas plats som deras betydelse framgår; i ett vidare sammanhang drunknar ”kameraförklaringen” i större trender.
Likväl har ingen ny geografisk koncentration av anmälningar infunnit sig i Landskrona efter installerandet av kameror, vilket gör att Kasernplans kameror kan definieras som en platsbunden framgång.
Rapporten analyserar även de nya kamerornas roll i kontrollagenters ”diagnostiska ramar”, det vill säga polisers och socialarbetares sätt att föreslå lösningar på bilbrott och ungdomsbrott. Medan kameror betraktas som ett ”verktyg” i polisiärt arbete (för att samla in bevismaterial och förbättra utredningar) betraktas de som ointressanta eller tecken på vanmakt i socialt arbete. I undersökningens material finns emellertid avvikande exempel, såsom användning av kameror i socialt arbete.
Vidare analyseras problematiken kring identifiering. Polis och andra aktörer förväntar sig att en filmad gärningsman ska kunna identifieras och riktar ibland därför kritik mot tekniken. Vid två tillfällen har bilar stulits utan att de skyldiga gripits. Vid ett annat tillfälle, däremot, fälldes två personer med hjälp av kamerorna som kompletterande bevisning. Identifieringspotentialen bygger på polisers kännedom om lokala kriminella: en redan känd person kan ”kännas igen”, en okänd person kan gå fri.
Trots att kamerornas officiella mål rör avskräckning och igenkänning är bilparkerare på Kasernplan många gånger övertygade om att de syftar till identifiering. Ungdomar förefaller utgå från detsamma: kamerorna gör det lättare att ”fånga dem”, man ”fastnar på kameran”, kameran ”ser”, ”dom ser en”, man kan ta reda på ”vem som gjort det”. En del av kamerans makt består av tron på identifiering, en del av kamerans svaghet består av tvivel på detsamma.
Slutligen analyseras bilparkerares syn på kameror och bilbrott. I en enkät till 150 personer svarade 97 procent att de inte ansåg sin personliga integritet störd av kamerorna. Respondenternas sätt att svara – med emfas och markeringar av att övervakningen inte gäller dem själva – antyder ett engagemang i en vidare samhällsdialog. Man vill försvara kamerorna mot en välkänd integritetskritik.
Det faktum att övervakningen av Kasernplan konstruerats som tydlig i moraliskt hänseende – någon parkerar en bil, någon annan gör inbrott och stjäl – kan ses som en förklaring till bilisternas ståndpunkt. Inte heller ungdomar i en näraliggande fritidsgård förefaller känna sig kränkta av kamerorna; här betraktas de snarare som oväsentliga.
Landskronabors gillande av kameror kunde trots det kombineras med viss beklagan. ”Det behövs nog tyvärr”, kan man säga, eller ”det är hemskt att världen har blivit så”. Kritiken vänder sig då inte mot kamerorna utan vad de symboliserar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/532865
- author
- Wästerfors, David LU
- organization
- publishing date
- 2006
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- surveillance car related crimes criminology
- in
- Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund university
- publisher
- [Publisher information missing]
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- dd3dd3f5-89bc-43c0-9b06-cb87747a4427 (old id 532865)
- date added to LUP
- 2016-04-04 13:37:28
- date last changed
- 2018-11-21 21:15:12
@techreport{dd3dd3f5-89bc-43c0-9b06-cb87747a4427,
abstract = {{Kameraövervakning utgör en pågående trend i kommuners och privatpersoners kamp mot brottslighet. Föremålet för denna rapport är ett särskilt fall som sedan april 2004 ansluter till denna trend: övervakningen av parkeringsplatsen på Kasernplan i centrala Landskrona. <br/><br>
<br/><br>
Rapporten utgår från statistik, medierapportering, enkätundersökningar samt etnografiskt material (intervjuer och fältanteckningar) för att analysera detta fall. Kontrollagenters erfarenheter av kameror står i centrum men också drabbades berättelser om bilbrott samt ungdomars synpunkter.<br/><br>
<br/><br>
Upprinnelsen till kamerorna förefaller vara en stämning bland kommunala aktörer av att ”något måste göras”. Kamerorna har kommit att representera en ”sista utväg” i organiserandet av en viss händelseutveckling kring år 2002: fler anmälda brott på Kasernplan och i hela Landskrona, ny kunskap och statistik om brotten, försök med andra motmedel. I efterhand är bilister överens med polis, socialarbetare och andra aktörer i Landskrona: platsens brottslighet har minskat markant.<br/><br>
<br/><br>
I statistiken visar sig installerandet av kameror sammanfalla med en viss nedgång av antalet anmälda bilbrott året före. Nedgången förstärks under kamerornas första år och förefaller fortsätta under 2005. Kamerornas första nio månader rymmer den största minskningen under perioden, en minskning med 64 procent. <br/><br>
<br/><br>
I rapporten diskuteras olika tänkbara förklaringar till de lokala svängningarna i bilbrott för att ömsom ifrågasätta, ömsom komplicera tesen om kamerorna som singulär orsak: allmänna trender i hela Landskrona samt Skåne och Sverige, spridning av brott och bilar, den allmänna kampen mot bilbrott och ungdomars brott i Landskrona. Ökningen av bilbrott 2002 och minskningen från 2003 visar sig ingå i större trender. Det är först när statistiken begränsas till kamerornas plats som deras betydelse framgår; i ett vidare sammanhang drunknar ”kameraförklaringen” i större trender. <br/><br>
<br/><br>
Likväl har ingen ny geografisk koncentration av anmälningar infunnit sig i Landskrona efter installerandet av kameror, vilket gör att Kasernplans kameror kan definieras som en platsbunden framgång. <br/><br>
<br/><br>
Rapporten analyserar även de nya kamerornas roll i kontrollagenters ”diagnostiska ramar”, det vill säga polisers och socialarbetares sätt att föreslå lösningar på bilbrott och ungdomsbrott. Medan kameror betraktas som ett ”verktyg” i polisiärt arbete (för att samla in bevismaterial och förbättra utredningar) betraktas de som ointressanta eller tecken på vanmakt i socialt arbete. I undersökningens material finns emellertid avvikande exempel, såsom användning av kameror i socialt arbete. <br/><br>
<br/><br>
Vidare analyseras problematiken kring identifiering. Polis och andra aktörer förväntar sig att en filmad gärningsman ska kunna identifieras och riktar ibland därför kritik mot tekniken. Vid två tillfällen har bilar stulits utan att de skyldiga gripits. Vid ett annat tillfälle, däremot, fälldes två personer med hjälp av kamerorna som kompletterande bevisning. Identifieringspotentialen bygger på polisers kännedom om lokala kriminella: en redan känd person kan ”kännas igen”, en okänd person kan gå fri.<br/><br>
<br/><br>
Trots att kamerornas officiella mål rör avskräckning och igenkänning är bilparkerare på Kasernplan många gånger övertygade om att de syftar till identifiering. Ungdomar förefaller utgå från detsamma: kamerorna gör det lättare att ”fånga dem”, man ”fastnar på kameran”, kameran ”ser”, ”dom ser en”, man kan ta reda på ”vem som gjort det”. En del av kamerans makt består av tron på identifiering, en del av kamerans svaghet består av tvivel på detsamma. <br/><br>
<br/><br>
Slutligen analyseras bilparkerares syn på kameror och bilbrott. I en enkät till 150 personer svarade 97 procent att de inte ansåg sin personliga integritet störd av kamerorna. Respondenternas sätt att svara – med emfas och markeringar av att övervakningen inte gäller dem själva – antyder ett engagemang i en vidare samhällsdialog. Man vill försvara kamerorna mot en välkänd integritetskritik. <br/><br>
<br/><br>
Det faktum att övervakningen av Kasernplan konstruerats som tydlig i moraliskt hänseende – någon parkerar en bil, någon annan gör inbrott och stjäl – kan ses som en förklaring till bilisternas ståndpunkt. Inte heller ungdomar i en näraliggande fritidsgård förefaller känna sig kränkta av kamerorna; här betraktas de snarare som oväsentliga. <br/><br>
<br/><br>
Landskronabors gillande av kameror kunde trots det kombineras med viss beklagan. ”Det behövs nog tyvärr”, kan man säga, eller ”det är hemskt att världen har blivit så”. Kritiken vänder sig då inte mot kamerorna utan vad de symboliserar.}},
author = {{Wästerfors, David}},
institution = {{[Publisher information missing]}},
keywords = {{surveillance car related crimes criminology}},
language = {{swe}},
series = {{Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund university}},
title = {{Kamerans konsekvenser. En fallstudie av kameraövervakning mot bilbrott i Landskrona}},
year = {{2006}},
}