Advanced

Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet

Andersson, Joakim; Aronsson, Peter and Petersson, Bodil LU (2005)
Abstract (Swedish)
De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, till

och med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där

fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras. I tider av

expansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiska

utgrävningarna.

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans med

Östergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren

2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget... (More)
De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, till

och med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där

fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras. I tider av

expansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiska

utgrävningarna.

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans med

Östergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren

2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna till

allmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling som

faller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.1 Det är denna

kunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras och

studeras i den föreliggande rapporten.

UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ans

dragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under

markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-talet

intensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat att

utrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antalet

skrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckliga

incitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild av

forskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för

dokumentationen. Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.

Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och det

vetenskapliga hållet.

På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motala

som står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet och

Slättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapliga

verksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olika

insatser.

Syftet med denna studie är att tydliggöra förmedlingsinsatsernas roll i uppdragsarkeologin genom ett

konkret fallstudium. I förlängningen ger det kunskap om hur arkeologiska utgrävningar kommuniceras

och används av professionella, besökare, medborgare och turister. Denna kunskap behövs för att kunna

rätt prioritera och motivera en integration av förmedlingsinsatser i samhälls- och

exploateringskostnaderna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
archaeology, communication
publisher
[Publisher information missing]
ISSN
1404-0875
language
Swedish
LU publication?
yes
id
c2d9f171-2348-4d6a-b05e-2b2993f6af36 (old id 536950)
date added to LUP
2007-09-06 11:54:12
date last changed
2016-04-16 06:57:03
@misc{c2d9f171-2348-4d6a-b05e-2b2993f6af36,
  abstract     = {De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, till<br/><br>
och med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där<br/><br>
fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras. I tider av<br/><br>
expansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiska<br/><br>
utgrävningarna.<br/><br>
Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans med<br/><br>
Östergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren<br/><br>
2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna till<br/><br>
allmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling som<br/><br>
faller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.1 Det är denna<br/><br>
kunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras och<br/><br>
studeras i den föreliggande rapporten.<br/><br>
UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ans<br/><br>
dragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under<br/><br>
markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-talet<br/><br>
intensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat att<br/><br>
utrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antalet<br/><br>
skrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckliga<br/><br>
incitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild av<br/><br>
forskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för<br/><br>
dokumentationen. Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.<br/><br>
Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och det<br/><br>
vetenskapliga hållet.<br/><br>
På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motala<br/><br>
som står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet och<br/><br>
Slättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapliga<br/><br>
verksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olika<br/><br>
insatser.<br/><br>
Syftet med denna studie är att tydliggöra förmedlingsinsatsernas roll i uppdragsarkeologin genom ett<br/><br>
konkret fallstudium. I förlängningen ger det kunskap om hur arkeologiska utgrävningar kommuniceras<br/><br>
och används av professionella, besökare, medborgare och turister. Denna kunskap behövs för att kunna<br/><br>
rätt prioritera och motivera en integration av förmedlingsinsatser i samhälls- och<br/><br>
exploateringskostnaderna.},
  author       = {Andersson, Joakim and Aronsson, Peter and Petersson, Bodil},
  issn         = {1404-0875},
  keyword      = {archaeology,communication},
  language     = {swe},
  publisher    = {ARRAY(0xa27b158)},
  title        = {Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet},
  year         = {2005},
}