Att handleda gymnasieelever i deras lärprocesser: en kvalitativ undersökning i den egna verksamheten av några lärares erfarenheter av handledning
(2008)Education
- Abstract (Swedish)
- Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande. Lärandet ses som en aktiv process och förutsätter ett engagemang av eleven. Elever ska även få ett ökat eget ansvar och successivt få arbeta med större och mer självständiga uppgifter. Läraren förväntas... (More)
- Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande. Lärandet ses som en aktiv process och förutsätter ett engagemang av eleven. Elever ska även få ett ökat eget ansvar och successivt få arbeta med större och mer självständiga uppgifter. Läraren förväntas att stimulera, handleda och stödja eleven i dessa lärprocesser. Självstyrda arbeten har blivit vanligare på gymnasieskolorna och lärarna ska fungera som handledare i dessa processer.
Syfte med undersökningen är att förstå hur lärare tolkar sitt uppdrag som handledare. Det övergripande syftet innehåller två delar. I den första delen tydliggörs lärares uppdrag och vilka kompetenser eleverna ska uppnå enligt styrdokumenten. Den andra delen av syftet är empirisk och innehåller några lärares tolkningar av handledning och handledarrollen. Utifrån detta har fyra frågeställningar formulerats:
1. Vad säger gymnasieskolans styrdokument om lärarens uppdrag?
2. Vilka kompetenser är det elever ska uppnå?
3. Vad säger den pedagogiska forskningen om handledning?
4. Hur tolkas uppdraget av lärare?
Den kvalitativa undersökningen genomförs i den egna verksamheten och bygger på fyra enkätsvar och två intervjuer. Tolkning av data sker i två steg. I tolkningssteg 1 används en hermeneutisk metod och i tolkningssteg 2 jämförs resultaten med hjälp av en upprättad hypotetisk konstruktion: Idealtyp-Handledarroll. I resultaten framkom att handledningens kärna är samtalet och det är i dessa läraren ser eleven växa. En handledning som möjliggör för elever att nå undervisningsmålen är en handledning som har ett klart mål, tillräckligt stort tidsutrymme så läraren kan lyssna och ställa frågor och utifrån detta anpassa handledningen till den nivå eleven befinner sig på. Relationen ska vara tillitsfull. Hinder för att elever ska nå målen är när handledaren styr för mycket och tar över elevens arbete. Ett annat är om en handledare har för många elever att handleda och att en del elever gör anspråk på ett för stort tidsutrymme, medan andra inte använder sig av den tid de har till sitt förfogande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1316998
- author
- Rydby, Birgitta
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- handledning, fenomenologi, hermeneutik, lärande, kunskap, ytinriktat lärande, djupinriktat lärande, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
- language
- Swedish
- id
- 1316998
- date added to LUP
- 2008-05-27 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:54
@misc{1316998,
abstract = {{Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande. Lärandet ses som en aktiv process och förutsätter ett engagemang av eleven. Elever ska även få ett ökat eget ansvar och successivt få arbeta med större och mer självständiga uppgifter. Läraren förväntas att stimulera, handleda och stödja eleven i dessa lärprocesser. Självstyrda arbeten har blivit vanligare på gymnasieskolorna och lärarna ska fungera som handledare i dessa processer.
Syfte med undersökningen är att förstå hur lärare tolkar sitt uppdrag som handledare. Det övergripande syftet innehåller två delar. I den första delen tydliggörs lärares uppdrag och vilka kompetenser eleverna ska uppnå enligt styrdokumenten. Den andra delen av syftet är empirisk och innehåller några lärares tolkningar av handledning och handledarrollen. Utifrån detta har fyra frågeställningar formulerats:
1. Vad säger gymnasieskolans styrdokument om lärarens uppdrag?
2. Vilka kompetenser är det elever ska uppnå?
3. Vad säger den pedagogiska forskningen om handledning?
4. Hur tolkas uppdraget av lärare?
Den kvalitativa undersökningen genomförs i den egna verksamheten och bygger på fyra enkätsvar och två intervjuer. Tolkning av data sker i två steg. I tolkningssteg 1 används en hermeneutisk metod och i tolkningssteg 2 jämförs resultaten med hjälp av en upprättad hypotetisk konstruktion: Idealtyp-Handledarroll. I resultaten framkom att handledningens kärna är samtalet och det är i dessa läraren ser eleven växa. En handledning som möjliggör för elever att nå undervisningsmålen är en handledning som har ett klart mål, tillräckligt stort tidsutrymme så läraren kan lyssna och ställa frågor och utifrån detta anpassa handledningen till den nivå eleven befinner sig på. Relationen ska vara tillitsfull. Hinder för att elever ska nå målen är när handledaren styr för mycket och tar över elevens arbete. Ett annat är om en handledare har för många elever att handleda och att en del elever gör anspråk på ett för stort tidsutrymme, medan andra inte använder sig av den tid de har till sitt förfogande.}},
author = {{Rydby, Birgitta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att handleda gymnasieelever i deras lärprocesser: en kvalitativ undersökning i den egna verksamheten av några lärares erfarenheter av handledning}},
year = {{2008}},
}