Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Socioreligiösa orsaker till neurotiska ochdestruktiva beteende : en teoretisk uppsats om hur psykoanalysen kan vara väsentlig för religionssociologin.

Eriksson, Thord (2007)
Centre for Theology and Religious Studies
Abstract (Swedish)
Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta. Det kan få fruktansvärda konsekvenser om ledarens övertygelser står... (More)
Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta. Det kan få fruktansvärda konsekvenser om ledarens övertygelser står i stor motsättning till det övriga samhällets moraliska värdegrund. Därmed är det viktigt för religionssociologin att bearbeta fenomenet neuros genom att förstå dess orsaker och vad det kan resultera i.

Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiskt tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktion med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att belysas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i religiösa sammanhang. I ett verkligt exempel med pastor Helge Fossmo kommer jag att exemplifiera hur Helges personlighetsstruktur växte fram i interaktion med kulturen och hur sedan ett neurotiskt beteende triggades i en religiös omgivning som möjliggjorde det.

Slutsats/resultat: Religionen insocialiserar moral och skuldkänslor i människan och försöker genom sublimering begränsa våra individuella drifter och begär, vilket leder till att vi följer religionens riktlinjer. På detta sätt har många människor aldrig möjlighet att helt få utlopp för egna begär. Skulle den religiösa individen bryta mot dessa insocialiserade normer, regler och moraliska föreskrifter, tenderar detta att leda till neurotiskt tillstånd. Detsamma gäller för individer som aldrig får utlopp för sina begär, utan hela tiden leds av den insocialiserade moralen. Emellertid är det inte alla människor som socialiseras med överjag och försvarsmekansismer som står i samklang med kulturens riktlinjer. Dessa individer tenderar att endast känna obehag av tanken på att bli upptäckta av myndigheterna, inte moraliskt för vad deras brott åstadkommit. De här personerna gestaltas ofta som kriminella eller sinnessjuka och kan upplevas inneha destruktiva neurotiska beteenden. Auktoritära religiösa ledare som innehar denna personlighetsstruktur kan genom sin "gudomliga position" manipulera anhängarna och legitimera brott som anhängarna ser som en normalitet. Denna uppsats möjliggör för religionssociologin att lokalisera och förklara orsaker till neuros, ett fenomen som annars är psykologiskt till innehållet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eriksson, Thord
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
religionssociologi, neuroser, psykoanalys, psykoanalys och religion, psykoanalys och kultur, personlighet, Religious Studies and Theology, Religion och teologi, Psychology, Psykologi
language
Swedish
id
1322969
date added to LUP
2007-07-02 00:00:00
date last changed
2007-07-02 00:00:00
@misc{1322969,
  abstract     = {{Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta. Det kan få fruktansvärda konsekvenser om ledarens övertygelser står i stor motsättning till det övriga samhällets moraliska värdegrund. Därmed är det viktigt för religionssociologin att bearbeta fenomenet neuros genom att förstå dess orsaker och vad det kan resultera i.

Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiskt tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktion med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att belysas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i religiösa sammanhang. I ett verkligt exempel med pastor Helge Fossmo kommer jag att exemplifiera hur Helges personlighetsstruktur växte fram i interaktion med kulturen och hur sedan ett neurotiskt beteende triggades i en religiös omgivning som möjliggjorde det.

Slutsats/resultat: Religionen insocialiserar moral och skuldkänslor i människan och försöker genom sublimering begränsa våra individuella drifter och begär, vilket leder till att vi följer religionens riktlinjer. På detta sätt har många människor aldrig möjlighet att helt få utlopp för egna begär. Skulle den religiösa individen bryta mot dessa insocialiserade normer, regler och moraliska föreskrifter, tenderar detta att leda till neurotiskt tillstånd. Detsamma gäller för individer som aldrig får utlopp för sina begär, utan hela tiden leds av den insocialiserade moralen. Emellertid är det inte alla människor som socialiseras med överjag och försvarsmekansismer som står i samklang med kulturens riktlinjer. Dessa individer tenderar att endast känna obehag av tanken på att bli upptäckta av myndigheterna, inte moraliskt för vad deras brott åstadkommit. De här personerna gestaltas ofta som kriminella eller sinnessjuka och kan upplevas inneha destruktiva neurotiska beteenden. Auktoritära religiösa ledare som innehar denna personlighetsstruktur kan genom sin "gudomliga position" manipulera anhängarna och legitimera brott som anhängarna ser som en normalitet. Denna uppsats möjliggör för religionssociologin att lokalisera och förklara orsaker till neuros, ett fenomen som annars är psykologiskt till innehållet.}},
  author       = {{Eriksson, Thord}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Socioreligiösa orsaker till neurotiska ochdestruktiva beteende : en teoretisk uppsats om hur psykoanalysen kan vara väsentlig för religionssociologin.}},
  year         = {{2007}},
}