Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Stationssamhället Hurfva : en skånsk bondbys förändring med järnvägens ankomst

Härwell, Hans Magnus (2007)
History
Abstract (Swedish)
Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.

För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande. Det tidiga järnvägsbyggandet sammanföll med flera liberaliseringar av Sverige som samspelade och blev förutsättningar för framväxten av vårt... (More)
Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.

För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande. Det tidiga järnvägsbyggandet sammanföll med flera liberaliseringar av Sverige som samspelade och blev förutsättningar för framväxten av vårt moderna samhälle. Allt sedan sockenkyrkans invigning hade livet gått sin gilla gång i de skånska byarna från år till år, årtionde för årtionde, sekel för sekel. Landskapet som hade varit konstant i sekler började förändras stegvis. Först med skiftesreformerna i början av 1800-talet som kom med nyodling, järnplog och jordrationalisering. Sedan kom det nya transportmedlet järnvägen. Med den kom industrialiseringen till landsbygden och därmed mekaniseringen av jordbruket och avfolkningen av jordbrukslandskapet. Efter den kom bilismen och de praktiska asfaltvägarna. Inget blev som förr på landet och vi har ännu inte sett slutet på förändringsvågen.

Det är just den stora förändringsvågen mot dagens samhälle som fascinerar mig. Järnvägsepoken är den förändringsfas som jag tycker är mest intressant. Den är också en av de mest inflytelserika och föränderliga av de olika faserna. Jag begränsar mig och väljer att fokusera på en enkel skånsk bys påverkan från denna järnvägens epok och som objekt för denna studie har jag utsett min hemby Hurva under åren 1866-1926. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Härwell, Hans Magnus
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Hurva, järnvägar, stationssamhällen, industrialisering, samhällsförändring, 1800-talet, Skåne, Contemporary history (circa 1800 to 1914), Modern historia (ca. 1800-1914), Social and economic history, Ekonomisk och social historia
language
Swedish
id
1324337
date added to LUP
2007-11-16 00:00:00
date last changed
2007-11-16 00:00:00
@misc{1324337,
  abstract     = {{Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.

För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande. Det tidiga järnvägsbyggandet sammanföll med flera liberaliseringar av Sverige som samspelade och blev förutsättningar för framväxten av vårt moderna samhälle. Allt sedan sockenkyrkans invigning hade livet gått sin gilla gång i de skånska byarna från år till år, årtionde för årtionde, sekel för sekel. Landskapet som hade varit konstant i sekler började förändras stegvis. Först med skiftesreformerna i början av 1800-talet som kom med nyodling, järnplog och jordrationalisering. Sedan kom det nya transportmedlet järnvägen. Med den kom industrialiseringen till landsbygden och därmed mekaniseringen av jordbruket och avfolkningen av jordbrukslandskapet. Efter den kom bilismen och de praktiska asfaltvägarna. Inget blev som förr på landet och vi har ännu inte sett slutet på förändringsvågen.

Det är just den stora förändringsvågen mot dagens samhälle som fascinerar mig. Järnvägsepoken är den förändringsfas som jag tycker är mest intressant. Den är också en av de mest inflytelserika och föränderliga av de olika faserna. Jag begränsar mig och väljer att fokusera på en enkel skånsk bys påverkan från denna järnvägens epok och som objekt för denna studie har jag utsett min hemby Hurva under åren 1866-1926.}},
  author       = {{Härwell, Hans Magnus}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Stationssamhället Hurfva : en skånsk bondbys förändring med järnvägens ankomst}},
  year         = {{2007}},
}