Övergången från skola till arbete - En jämförande studie av Sverige och Frankrike
(2006)Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestående ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. Inträdet på arbetsmarknaden påverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergången mellan skola och arbete, det vill säga hur man utformar sina institutioner för att påverka övergången. Av särskilt intresse är utbildningssystemet, där både Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger på relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike på generationerna som trätt ut på arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande... (More)
- SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestående ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. Inträdet på arbetsmarknaden påverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergången mellan skola och arbete, det vill säga hur man utformar sina institutioner för att påverka övergången. Av särskilt intresse är utbildningssystemet, där både Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger på relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike på generationerna som trätt ut på arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande är relativt hög bland ungdomarna tre år efter inträdet på arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike. Den största skillnaden mellan länderna ligger i att de unga kvinnorna i Frankrike är hårt drabbade av arbetslöshet. Om man jämför data för männen ligger länderna ofta relativt lika. Det är framför allt de lågutbildade kvinnorna som drabbas. På de högre utbildningsnivåerna är skillnaderna i arbetslöshet i stort sett utjämnade mellan kvinnor och män. Det finns ett klart negativt samband mellan utbildning och arbetslöshet i båda länderna. Generellt sett är de högskoleutbildade relativt skonade från arbetslöshet även om skillnaderna är stora mellan olika yrkeskategorier. I Frankrike spelar diplomen en stor roll för möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden. I vissa fall är arbetslösheten till och med högre för ungdomar som har en studentexamen men misslyckats med en DEUG eller motsvarande jämfört med ungdomar som bara har examen från yrkesgymnasium i form av CAP/BEP. Invandrare har betydligt svårare att få jobb än ungdomar med svenskt respektive franskt ursprung. Arbetslösheten bland högskoleutbildade invandrare är till exempel anmärkningsvärt hög och tyder på att utbildningen inte har någon större effekt på deras yrkesmöjligheter. En stor del av ungdomarna går arbetslösa vid något tillfälle, för många varar arbetslösheten totalt i ett halvår eller mer under de första tre åren. I Frankrike går nästan 20 % av dem som har en studentexamen eller högre arbetslösa i ett år innan de hittar sitt första jobb. Andelen inaktiva ligger som regel under 5 % men för de okvalificerade uppgår den till 10 % tre år efter inträdet på arbetsmarknaden. Det är vanligt med visstidsanställningar och deltidsarbeten bland ungdomarna, särskilt när det gäller de första jobben. Tre år efter avslutad utbildning är det dock betydligt fler som har tillsvidareanställning, även om de fortfarande är i minoritet bland de gymnasieutbildade. Det är betydligt vanligare att kvinnor har visstidskontrakt eller arbetar deltid än män.
Överensstämmelsen mellan yrke och utbildning är relativt god för svenska högskoleutbildade, däremot är det färre som arbetar i nivå med sin utbildning i Frankrike. Skillnaderna är stora mellan gymnasie- och högskoleutbildningarna samt mellan generella och yrkesinriktade utbildningar. Bäst går det för dem som har en yrkesinriktad högskoleutbildning. Sammantaget tyder resultaten på att övergången mellan skola och arbete går relativt bra i Sverige, något sämre i Frankrike, men att vissa grupper däribland de yrkesutbildade har svårt att etablera sig. Det finns en del som talar för att man borde satsa mer på en arbetsplatsförlagd yrkesutbildning och kanske ha fler yrkesinriktade alternativ på högskolan. Idag får man i alltför hög grad lita till sysselsättningsprogram vars effekter är omstridda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1338576
- author
- Eriksson, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Transitionsperiod, ungdomsarbetslöshet, kohortstudier, Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy, Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik
- language
- Swedish
- id
- 1338576
- date added to LUP
- 2006-09-13 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:49:27
@misc{1338576,
abstract = {{SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestående ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. Inträdet på arbetsmarknaden påverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergången mellan skola och arbete, det vill säga hur man utformar sina institutioner för att påverka övergången. Av särskilt intresse är utbildningssystemet, där både Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger på relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike på generationerna som trätt ut på arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande är relativt hög bland ungdomarna tre år efter inträdet på arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike. Den största skillnaden mellan länderna ligger i att de unga kvinnorna i Frankrike är hårt drabbade av arbetslöshet. Om man jämför data för männen ligger länderna ofta relativt lika. Det är framför allt de lågutbildade kvinnorna som drabbas. På de högre utbildningsnivåerna är skillnaderna i arbetslöshet i stort sett utjämnade mellan kvinnor och män. Det finns ett klart negativt samband mellan utbildning och arbetslöshet i båda länderna. Generellt sett är de högskoleutbildade relativt skonade från arbetslöshet även om skillnaderna är stora mellan olika yrkeskategorier. I Frankrike spelar diplomen en stor roll för möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden. I vissa fall är arbetslösheten till och med högre för ungdomar som har en studentexamen men misslyckats med en DEUG eller motsvarande jämfört med ungdomar som bara har examen från yrkesgymnasium i form av CAP/BEP. Invandrare har betydligt svårare att få jobb än ungdomar med svenskt respektive franskt ursprung. Arbetslösheten bland högskoleutbildade invandrare är till exempel anmärkningsvärt hög och tyder på att utbildningen inte har någon större effekt på deras yrkesmöjligheter. En stor del av ungdomarna går arbetslösa vid något tillfälle, för många varar arbetslösheten totalt i ett halvår eller mer under de första tre åren. I Frankrike går nästan 20 % av dem som har en studentexamen eller högre arbetslösa i ett år innan de hittar sitt första jobb. Andelen inaktiva ligger som regel under 5 % men för de okvalificerade uppgår den till 10 % tre år efter inträdet på arbetsmarknaden. Det är vanligt med visstidsanställningar och deltidsarbeten bland ungdomarna, särskilt när det gäller de första jobben. Tre år efter avslutad utbildning är det dock betydligt fler som har tillsvidareanställning, även om de fortfarande är i minoritet bland de gymnasieutbildade. Det är betydligt vanligare att kvinnor har visstidskontrakt eller arbetar deltid än män.
Överensstämmelsen mellan yrke och utbildning är relativt god för svenska högskoleutbildade, däremot är det färre som arbetar i nivå med sin utbildning i Frankrike. Skillnaderna är stora mellan gymnasie- och högskoleutbildningarna samt mellan generella och yrkesinriktade utbildningar. Bäst går det för dem som har en yrkesinriktad högskoleutbildning. Sammantaget tyder resultaten på att övergången mellan skola och arbete går relativt bra i Sverige, något sämre i Frankrike, men att vissa grupper däribland de yrkesutbildade har svårt att etablera sig. Det finns en del som talar för att man borde satsa mer på en arbetsplatsförlagd yrkesutbildning och kanske ha fler yrkesinriktade alternativ på högskolan. Idag får man i alltför hög grad lita till sysselsättningsprogram vars effekter är omstridda.}},
author = {{Eriksson, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Övergången från skola till arbete - En jämförande studie av Sverige och Frankrike}},
year = {{2006}},
}