Basel II – bankreglering i skuggan av finanskrisen
(2008)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Bankerna visar en hög tilltro och en positiv inställning till hur risk mäts i Basel II. Det är framför allt möjligheten att minska kapitaltäckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förväntats medföra ett större ifrågasättande av Basel II och dess riskbedömningar, men så är inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utsträckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolånekrisen som blommade ut under år 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frågan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmätningsmetoder varnade de europeiska bankerna när de köpte på sig de amerikanska problemderivaten i samband med... (More)
- Bankerna visar en hög tilltro och en positiv inställning till hur risk mäts i Basel II. Det är framför allt möjligheten att minska kapitaltäckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förväntats medföra ett större ifrågasättande av Basel II och dess riskbedömningar, men så är inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utsträckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolånekrisen som blommade ut under år 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frågan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmätningsmetoder varnade de europeiska bankerna när de köpte på sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolånekrisen som blommade ut under år 2007, märks en förändrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter. Fenomenet med den delvisa omsvängningen av tilltron till Basel II:s riskmätningsförmåga tolkas i ljuset av en psykologisk teori om kognitiv dissonans. Invändningar från den kritiska risklitteraturen mot riskmodellerna i Basel II klingar ohörd hos bankerna. En del analytiker visar däremot skepsis till riskmodellernas förmåga att skydda mot kriser. Exempelvis blev det ju tydligt i bolånekrisen att likviditetsrisk och ryktesrisk var ytterst betydelsefulla, men i Basel II tas dessa knappt upp. För att kunna förklara och tolka bankernas föreställningar om Basel II kombineras teorier om hur ”fakta skapas” med den institutionella teorin, vilket så småningom utmynnar i en egen modell för hur Basel II regelverket och liknande regelverk växer fram. I modellen betonas dragkampen mellan bankerna som står under påverkan av sina intressenter å ena sidan och statens intresse å andra sidan, samtidigt som båda parter påverkas av omvärldsförändringar. Modellen förklarar en del av bankernas föreställningar om Basel II. En effekt av implementeringen av Basel II är att centraliseringen ökar på så sätt att informationen flödar uppåt i organisationen, och att en riskorganisation bildats, men på lokal nivå märker man ingen större skillnad. En annan effekt är att det verkar ske en uppdelning mellan små och stora banker när det gäller val av metod. De större bankerna välkomnar Basel II reglerna medan de små ser mindre mening med regelverket, i synnerhet de utan aktieägare. De mindre bankerna satsar bara på det som ger mest valuta för pengarna och avvaktar med avancerade metoder. Det är uppenbart att implementeringen av Basel II reglerna påverkar respektive banks strategi och vice versa. Förväntningar på det nya regelverket är att konjunktursvängningarna kommer att förstärkas i viss mån, men att bankernas målgrupper inte kommer att förändras så mycket vilket kan tyckas lite förvånande. Bankerna har generellt en positiv syn på framtiden när det gäller riskbedömningar och Basel II. Intressant är dock att det inte finns en enhetlig förklaring till varför. Bland analytikerna tycks redan en medvetenhet råda om att Basel II-reglernas riskuppskattningsmetoder inte skyddar bankerna mot fallissemang. Framtiden får utvisa om denna insikt så småningom även kommer att singla ner till bankerna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1340560
- author
- Lecerof, David ; Saidi, Roghieh ; Anderlund, Johan and Fyledal, Katarina
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Basel II, Finanskris, Risk, Kapitaltäckning, Bank, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1340560
- date added to LUP
- 2008-06-05 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 17:09:13
@misc{1340560,
abstract = {{Bankerna visar en hög tilltro och en positiv inställning till hur risk mäts i Basel II. Det är framför allt möjligheten att minska kapitaltäckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förväntats medföra ett större ifrågasättande av Basel II och dess riskbedömningar, men så är inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utsträckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolånekrisen som blommade ut under år 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frågan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmätningsmetoder varnade de europeiska bankerna när de köpte på sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolånekrisen som blommade ut under år 2007, märks en förändrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter. Fenomenet med den delvisa omsvängningen av tilltron till Basel II:s riskmätningsförmåga tolkas i ljuset av en psykologisk teori om kognitiv dissonans. Invändningar från den kritiska risklitteraturen mot riskmodellerna i Basel II klingar ohörd hos bankerna. En del analytiker visar däremot skepsis till riskmodellernas förmåga att skydda mot kriser. Exempelvis blev det ju tydligt i bolånekrisen att likviditetsrisk och ryktesrisk var ytterst betydelsefulla, men i Basel II tas dessa knappt upp. För att kunna förklara och tolka bankernas föreställningar om Basel II kombineras teorier om hur ”fakta skapas” med den institutionella teorin, vilket så småningom utmynnar i en egen modell för hur Basel II regelverket och liknande regelverk växer fram. I modellen betonas dragkampen mellan bankerna som står under påverkan av sina intressenter å ena sidan och statens intresse å andra sidan, samtidigt som båda parter påverkas av omvärldsförändringar. Modellen förklarar en del av bankernas föreställningar om Basel II. En effekt av implementeringen av Basel II är att centraliseringen ökar på så sätt att informationen flödar uppåt i organisationen, och att en riskorganisation bildats, men på lokal nivå märker man ingen större skillnad. En annan effekt är att det verkar ske en uppdelning mellan små och stora banker när det gäller val av metod. De större bankerna välkomnar Basel II reglerna medan de små ser mindre mening med regelverket, i synnerhet de utan aktieägare. De mindre bankerna satsar bara på det som ger mest valuta för pengarna och avvaktar med avancerade metoder. Det är uppenbart att implementeringen av Basel II reglerna påverkar respektive banks strategi och vice versa. Förväntningar på det nya regelverket är att konjunktursvängningarna kommer att förstärkas i viss mån, men att bankernas målgrupper inte kommer att förändras så mycket vilket kan tyckas lite förvånande. Bankerna har generellt en positiv syn på framtiden när det gäller riskbedömningar och Basel II. Intressant är dock att det inte finns en enhetlig förklaring till varför. Bland analytikerna tycks redan en medvetenhet råda om att Basel II-reglernas riskuppskattningsmetoder inte skyddar bankerna mot fallissemang. Framtiden får utvisa om denna insikt så småningom även kommer att singla ner till bankerna.}},
author = {{Lecerof, David and Saidi, Roghieh and Anderlund, Johan and Fyledal, Katarina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Basel II – bankreglering i skuggan av finanskrisen}},
year = {{2008}},
}