Vad driver effekt i kommunal revision?
(2006)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrån granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrån en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt biträde och nämndordförande från samtliga kommuner. Vår teori grundar sig främst på institutionalia och relevant teori inom området kommunal revision. Utöver detta har vi använder vi oss av agentteorin och förväntansteori, som våra två analysteorier. Vår empiri är inhämtad genom intervjuer med granskare och de granskade i Landskrona, Staffanstorp och Ystad kommun. Slutsatser: I vår studie har vi utgått från... (More)
- Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrån granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrån en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt biträde och nämndordförande från samtliga kommuner. Vår teori grundar sig främst på institutionalia och relevant teori inom området kommunal revision. Utöver detta har vi använder vi oss av agentteorin och förväntansteori, som våra två analysteorier. Vår empiri är inhämtad genom intervjuer med granskare och de granskade i Landskrona, Staffanstorp och Ystad kommun. Slutsatser: I vår studie har vi utgått från organisation, revisionsprocessen och verktyg för att finna vad som driver effekt inom kommunal revision i våra tre fallkommuner. Under organisation har vi funnit att främst granskarnas nedlagda tid och antal revisorer driver effekt. Under revisionsprocessen har främst användandet av en risk- och väsentlighetsanalys, specialisering mellan de förtroendevalda och sakkunniga, revisorernas närvaro i den granskade verksamheten, resurser, erfarenhet och användandet av uppföljningsrapporter identifierats som det som driver effekt. Slutligen under verktyg har främst utbildning och fortbildning, granskarnas professionella beteende, omnämnande i revisionsrapport, goda relationer mellan granskare och de granskade, kommunikation mellan granskare och de granskade, användandet av sakgranskning och granskarnas inställning till revisionen identifierats som drivande av effekt inom kommunal revision. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1342593
- author
- Madestam, Niklas and Olsson, Peter
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Effekt, kommunal revision, förtroendevald revisor, sakkunnigt biträde, Nämndordförande, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1342593
- date added to LUP
- 2006-01-18 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 15:45:13
@misc{1342593,
abstract = {{Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrån granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrån en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt biträde och nämndordförande från samtliga kommuner. Vår teori grundar sig främst på institutionalia och relevant teori inom området kommunal revision. Utöver detta har vi använder vi oss av agentteorin och förväntansteori, som våra två analysteorier. Vår empiri är inhämtad genom intervjuer med granskare och de granskade i Landskrona, Staffanstorp och Ystad kommun. Slutsatser: I vår studie har vi utgått från organisation, revisionsprocessen och verktyg för att finna vad som driver effekt inom kommunal revision i våra tre fallkommuner. Under organisation har vi funnit att främst granskarnas nedlagda tid och antal revisorer driver effekt. Under revisionsprocessen har främst användandet av en risk- och väsentlighetsanalys, specialisering mellan de förtroendevalda och sakkunniga, revisorernas närvaro i den granskade verksamheten, resurser, erfarenhet och användandet av uppföljningsrapporter identifierats som det som driver effekt. Slutligen under verktyg har främst utbildning och fortbildning, granskarnas professionella beteende, omnämnande i revisionsrapport, goda relationer mellan granskare och de granskade, kommunikation mellan granskare och de granskade, användandet av sakgranskning och granskarnas inställning till revisionen identifierats som drivande av effekt inom kommunal revision.}},
author = {{Madestam, Niklas and Olsson, Peter}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vad driver effekt i kommunal revision?}},
year = {{2006}},
}