Konsekvenser vid avskaffandet av revisorers anmälningsplikt
(2009)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmälningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har också behandlat anmälningspliktens funktion i praktiken de år den varit verksam. Metod: I uppsatsen användes kvalitativ metod med betoning på hermeneutiskt synsätt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmälningsplikten och debatten kring ämnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstå utvecklingen med anmälningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den... (More)
- Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmälningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har också behandlat anmälningspliktens funktion i praktiken de år den varit verksam. Metod: I uppsatsen användes kvalitativ metod med betoning på hermeneutiskt synsätt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmälningsplikten och debatten kring ämnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstå utvecklingen med anmälningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin. En genomgång av problematiken rörande oberoende och förtroende för revisorer har gjorts för att därefter mynna ut i diskussion kring ekonomiska brott. Empiri: Genomgången av debatten kring anmälningsplikten i litteraturgenomgången har utgjort grunden för de intervjuerna som utförts. Intressenter som tycks bli påverkade av avskaffandet av anmälningsplikten har intervjuats för att ge ett bredare perspektiv utifrån externa intressenters synvinkel. Resultat: Efter revisionspliktens avskaffande blir det svårt att behålla lagkravet på anmälningsplikten. Studiens resultat visar att anmälningsplikten har varit viktig för externa intressenter, dock inte i samma utsträckning som lagstiftarens syfte var. Lagen har inte kunnat användas i förebyggande syfte som dess ursprungstanke var. Anmälningsplikten har varit en hjälp framförallt för mindre revisionsbyråer vid användandet av den som ett påtryckningsmedel vid upptäckt av oegentligheter. För större revisionsbyråer däremot anses den inte varit påtaglig då riskanalyser gjorts i ett tidigt stadium. Plikten har dock lett till att fler ekonomiska brott uppdagats i ett tidigare skede och åklagarna har genom revisorer fått ingång i bolag som de annars inte skulle ha haft tillträde till vilket har underlättat deras arbete. Ett avskaffande av anmälningsplikten kan påverka uppdagandet av ekonomiska brott då tidsaspekten är av yttersta betydelse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1342817
- author
- Gillsberg, Charlotte ; Mostro, Lejla and Lindqvist, Katarina
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- anmälningsplikt, avskaffande, ekonomiska brott, regleringar, intressenter, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1342817
- date added to LUP
- 2009-01-16 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 17:19:03
@misc{1342817,
abstract = {{Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmälningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har också behandlat anmälningspliktens funktion i praktiken de år den varit verksam. Metod: I uppsatsen användes kvalitativ metod med betoning på hermeneutiskt synsätt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmälningsplikten och debatten kring ämnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstå utvecklingen med anmälningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin. En genomgång av problematiken rörande oberoende och förtroende för revisorer har gjorts för att därefter mynna ut i diskussion kring ekonomiska brott. Empiri: Genomgången av debatten kring anmälningsplikten i litteraturgenomgången har utgjort grunden för de intervjuerna som utförts. Intressenter som tycks bli påverkade av avskaffandet av anmälningsplikten har intervjuats för att ge ett bredare perspektiv utifrån externa intressenters synvinkel. Resultat: Efter revisionspliktens avskaffande blir det svårt att behålla lagkravet på anmälningsplikten. Studiens resultat visar att anmälningsplikten har varit viktig för externa intressenter, dock inte i samma utsträckning som lagstiftarens syfte var. Lagen har inte kunnat användas i förebyggande syfte som dess ursprungstanke var. Anmälningsplikten har varit en hjälp framförallt för mindre revisionsbyråer vid användandet av den som ett påtryckningsmedel vid upptäckt av oegentligheter. För större revisionsbyråer däremot anses den inte varit påtaglig då riskanalyser gjorts i ett tidigt stadium. Plikten har dock lett till att fler ekonomiska brott uppdagats i ett tidigare skede och åklagarna har genom revisorer fått ingång i bolag som de annars inte skulle ha haft tillträde till vilket har underlättat deras arbete. Ett avskaffande av anmälningsplikten kan påverka uppdagandet av ekonomiska brott då tidsaspekten är av yttersta betydelse.}},
author = {{Gillsberg, Charlotte and Mostro, Lejla and Lindqvist, Katarina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Konsekvenser vid avskaffandet av revisorers anmälningsplikt}},
year = {{2009}},
}