Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet - Verksamhetsstyrning i Helsningborgs stad
(2002)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet – Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-
lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket... (More) - Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet – Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-
lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet. Dessutom vill vi beskriva hur införandet av BSC påverkar ett annat befintligt styrverktyg. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av en kommunal organisation, Utvecklingsnämnden och en illustration av en annan myndighet, Skol- och Fritidsnämnden. Insamlandet av det empiriska materialet för vår studie har gjorts med hjälp av de befintliga primära och se-kundära källor i Helsingborgs stads arkiv. Vi inhämtade även doku-ment från kommunens intranät och genomförde ett antal intervjuer med ansvariga tjänstemän i Helsingborgs stad. Slutsatser: Uppsatsens resultat tyder på att Balanced Scorecard lämpar sig väl för kommunala organisationer. Politikernas intentioner är avgörande om BSC skall överleva i en kommun. Kompetensen och förståelsen är viktiga faktorer för att införande av BSC skall kunna ske. BSC kan mycket väl användas parallellt med andra befintliga styrverktyg. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1343890
- author
- Hammer, Janos and Rolkert, Lars
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offentlig verksamhet, strategi, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1343890
- date added to LUP
- 2002-01-17 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 14:10:52
@misc{1343890,
abstract = {{Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet – Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-
lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet. Dessutom vill vi beskriva hur införandet av BSC påverkar ett annat befintligt styrverktyg. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av en kommunal organisation, Utvecklingsnämnden och en illustration av en annan myndighet, Skol- och Fritidsnämnden. Insamlandet av det empiriska materialet för vår studie har gjorts med hjälp av de befintliga primära och se-kundära källor i Helsingborgs stads arkiv. Vi inhämtade även doku-ment från kommunens intranät och genomförde ett antal intervjuer med ansvariga tjänstemän i Helsingborgs stad. Slutsatser: Uppsatsens resultat tyder på att Balanced Scorecard lämpar sig väl för kommunala organisationer. Politikernas intentioner är avgörande om BSC skall överleva i en kommun. Kompetensen och förståelsen är viktiga faktorer för att införande av BSC skall kunna ske. BSC kan mycket väl användas parallellt med andra befintliga styrverktyg.}},
author = {{Hammer, Janos and Rolkert, Lars}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet - Verksamhetsstyrning i Helsningborgs stad}},
year = {{2002}},
}