Personalekonomiska nyckeltal - Nyckeln till kommunikation och lärande
(2002)Department of Business Administration
- Abstract
- Insikten om att människor och deras kunskaper utgör företags viktigaste resurser är inte ny. Trots det betraktas oftast investeringar i människor som en kostnad och inte en investering för framtiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalekonomiska nyckeltal kan användas för att kommunicera värdet av den mänskliga resursen och människans bidrag till ett värdeskapande i företag. Studien avser även att generera en teoriutveckling där teorier av bland andra Ackoff (1974) och Nonaka (1994) används och utvecklas med hjälp av den insamlade empiriska kunskapen från studien. I teoriutvecklingen knyts empiri och teorier om organisatoriskt lärande och personalekonomiska nyckeltal samman.
Studien utgår från ett ”Human... (More) - Insikten om att människor och deras kunskaper utgör företags viktigaste resurser är inte ny. Trots det betraktas oftast investeringar i människor som en kostnad och inte en investering för framtiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalekonomiska nyckeltal kan användas för att kommunicera värdet av den mänskliga resursen och människans bidrag till ett värdeskapande i företag. Studien avser även att generera en teoriutveckling där teorier av bland andra Ackoff (1974) och Nonaka (1994) används och utvecklas med hjälp av den insamlade empiriska kunskapen från studien. I teoriutvecklingen knyts empiri och teorier om organisatoriskt lärande och personalekonomiska nyckeltal samman.
Studien utgår från ett ”Human Resource-perspektiv”, och i problemformuleringen ställs frågor kring HR-avdelningens (HR:s) roll och på vilket sätt nyckeltal kan fungera som kommunikationsverktyg mellan HR och ledningen. Studien behandlar också hur de personalekonomiska nyckeltalen bör utformas för att de skall vinna gehör och få uppmärksamhet. I ett vidare perspektiv diskuteras nyckeltalens möjlighet att fungera som ett gemensamt språk och vara ett verktyg för att skapa ett organisatoriskt lärande i företagen. Den teori som används berör främst områdena HRCA, personalekonomi, nyckeltal och organisatoriskt lärande.
Uppsatsen genomfördes som en jämförande fallstudie av två anonyma företag, i framställningen kallade Teknikkonsult AB och Datakonsult AB. I studien ingick också två jämförelseföretag nämligen Skandia och Celemi. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer främst på HR-avdelningarna i företagen. I studien togs även ett personalekonomiskt nyckeltal fram för varje fallföretag. De slutsatser som kan dras från studien är att HR måste lära sig ett ekonomiskt tänkande för att nyckeltalen skall kunna utgöra ett effektivt kommunikationsverktyg. Nyckeltal kan bli ett gemensamt språk i organisationen som underlättar samarbete över avdelningsgränser och skapar en helhetsförståelse. Genom att använda sig av nyckeltal som är kopplade till organisationens strategier och mål, kan nyckeltalen bidra till ett organisatoriskt lärande där vikten av den mänskliga resursen finns inbyggd i organisationens tankesätt och agerande.
The fact that people and their knowledge constitute companies’ most important assets is well known. Although investments in people are treated as costs instead of as investments for the future. This essay investigates whether key indicators can be used to communicate the human value and it’s contribution to a company’s value-creation. The study also develops a theory where theories from Ackoff (1974) and Nonaka (1994) are used and developed by using the knowledge we have gained through the collection and interpretation of empirical material. The developed theory aims to combine empirical and theoretical material about organisational learning and HRCA key indicators.
The study is written from a Human Resource perspective and it addresses questions concerning the role of the HR-department (HR) and in what way key indicators can work as a means for communicating between HR and the executive board. It also examines how key indicators should be constructed in order for them to create attention around them. The possibility of creating an uniting language and organisational learning by using key indicators is also discussed. Theories about Human Resource Costing and Accounting (HRCA), key indicators and organisational learning are used in the discussion.
The conducted survey consists of a comparing case study of two anonymous companies, referred to as Teknikkonsult AB and Datakonsult AB. Two expert companies, Skandia and Celemi, which were used for making comparisons, also participated in the study. The collection of data was conducted through interviewing representatives from the companies’ HR-departments. A key indicator was also developed during the study for each of the two case companies.
Conclusions from the st (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1347600
- author
- Erlandsson, Johan ; Nordqvist, Pontus and Björkenhall, Margareta
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- HR, personalekonomiska nyckeltal, organisatoriskt lärande, HRCA,, kommunikation, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1347600
- date added to LUP
- 2002-06-05 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 14:17:04
@misc{1347600,
abstract = {{Insikten om att människor och deras kunskaper utgör företags viktigaste resurser är inte ny. Trots det betraktas oftast investeringar i människor som en kostnad och inte en investering för framtiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalekonomiska nyckeltal kan användas för att kommunicera värdet av den mänskliga resursen och människans bidrag till ett värdeskapande i företag. Studien avser även att generera en teoriutveckling där teorier av bland andra Ackoff (1974) och Nonaka (1994) används och utvecklas med hjälp av den insamlade empiriska kunskapen från studien. I teoriutvecklingen knyts empiri och teorier om organisatoriskt lärande och personalekonomiska nyckeltal samman.
Studien utgår från ett ”Human Resource-perspektiv”, och i problemformuleringen ställs frågor kring HR-avdelningens (HR:s) roll och på vilket sätt nyckeltal kan fungera som kommunikationsverktyg mellan HR och ledningen. Studien behandlar också hur de personalekonomiska nyckeltalen bör utformas för att de skall vinna gehör och få uppmärksamhet. I ett vidare perspektiv diskuteras nyckeltalens möjlighet att fungera som ett gemensamt språk och vara ett verktyg för att skapa ett organisatoriskt lärande i företagen. Den teori som används berör främst områdena HRCA, personalekonomi, nyckeltal och organisatoriskt lärande.
Uppsatsen genomfördes som en jämförande fallstudie av två anonyma företag, i framställningen kallade Teknikkonsult AB och Datakonsult AB. I studien ingick också två jämförelseföretag nämligen Skandia och Celemi. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer främst på HR-avdelningarna i företagen. I studien togs även ett personalekonomiskt nyckeltal fram för varje fallföretag. De slutsatser som kan dras från studien är att HR måste lära sig ett ekonomiskt tänkande för att nyckeltalen skall kunna utgöra ett effektivt kommunikationsverktyg. Nyckeltal kan bli ett gemensamt språk i organisationen som underlättar samarbete över avdelningsgränser och skapar en helhetsförståelse. Genom att använda sig av nyckeltal som är kopplade till organisationens strategier och mål, kan nyckeltalen bidra till ett organisatoriskt lärande där vikten av den mänskliga resursen finns inbyggd i organisationens tankesätt och agerande.
The fact that people and their knowledge constitute companies’ most important assets is well known. Although investments in people are treated as costs instead of as investments for the future. This essay investigates whether key indicators can be used to communicate the human value and it’s contribution to a company’s value-creation. The study also develops a theory where theories from Ackoff (1974) and Nonaka (1994) are used and developed by using the knowledge we have gained through the collection and interpretation of empirical material. The developed theory aims to combine empirical and theoretical material about organisational learning and HRCA key indicators.
The study is written from a Human Resource perspective and it addresses questions concerning the role of the HR-department (HR) and in what way key indicators can work as a means for communicating between HR and the executive board. It also examines how key indicators should be constructed in order for them to create attention around them. The possibility of creating an uniting language and organisational learning by using key indicators is also discussed. Theories about Human Resource Costing and Accounting (HRCA), key indicators and organisational learning are used in the discussion.
The conducted survey consists of a comparing case study of two anonymous companies, referred to as Teknikkonsult AB and Datakonsult AB. Two expert companies, Skandia and Celemi, which were used for making comparisons, also participated in the study. The collection of data was conducted through interviewing representatives from the companies’ HR-departments. A key indicator was also developed during the study for each of the two case companies.
Conclusions from the st}},
author = {{Erlandsson, Johan and Nordqvist, Pontus and Björkenhall, Margareta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Personalekonomiska nyckeltal - Nyckeln till kommunikation och lärande}},
year = {{2002}},
}