"Själen ryser för tomrummet..." : en kritisk diskussion av Christina Maslachs utbränningsbegrepp ur ett socialpsykologiskt perspektiv
(2002)Sociology
- Abstract (Swedish)
- Christina Maslachs utbränningsbegrepp, och hennes därpå baserade mätinstrument, MBI, är det mest använda i forskningen om utbränning i världen. Dess utgångspunkt är att utbränning består av delkomponenterna emotionell utmattning, depersonalisation och känsla av nedsatt prestation, vilka har inbördes orsakssammanhang i nämnd ordning, och uppstår i social interaktion, främst i sociala serviceyrken En viktig orsak till denna process är enligt Maslach brist på positiv feedback i relationerna mellan yrkesutövaren och mottagaren. Uppsatsens tar fasta på den sociala interaktionens roll i utbränningsprocessen och dess teoretiska utgångspunkt är att människan är en social varelse som genom socialiteten tillgodoser vissa grundläggande behov, och att... (More)
- Christina Maslachs utbränningsbegrepp, och hennes därpå baserade mätinstrument, MBI, är det mest använda i forskningen om utbränning i världen. Dess utgångspunkt är att utbränning består av delkomponenterna emotionell utmattning, depersonalisation och känsla av nedsatt prestation, vilka har inbördes orsakssammanhang i nämnd ordning, och uppstår i social interaktion, främst i sociala serviceyrken En viktig orsak till denna process är enligt Maslach brist på positiv feedback i relationerna mellan yrkesutövaren och mottagaren. Uppsatsens tar fasta på den sociala interaktionens roll i utbränningsprocessen och dess teoretiska utgångspunkt är att människan är en social varelse som genom socialiteten tillgodoser vissa grundläggande behov, och att de olika fenomen som samlas i utbränningsbegreppet därmed kan ses som sprungna ur dysfunktioner i den sociala interaktionen. Uppsatsen syfte är att, med hjälp av olika teorier om social interaktion i relation till i utbränningsforskningen framkomna empiriska resultat, analysera och diskutera ovanstående av Maslach angivna orsakssammanhang, och feedbackens betydelse i processen. Uppsatsen kommer till den tentativa slutsatsen att ovanstående orsakssammanhang inte alltid är riktig, att emotionell utmattning och depersonalisation även kan vara produkter av skilda processer som inte nödvändigtvis har med varandra att göra, och att depersonalisation kan uppstå även utan föregående utmattning. Depersonalisationens begreppsliga innehåll kommer av den teoretiska diskussionen under uppsatsens gång också att bli uppdelad i två skilda komponenter vilka inte heller anses behöva ha ett sammanhang, nämligen "negativa känslor", resp. "likgiltighet" gentemot andra. På grund av detta framförs tanken att utbränning därmed blir ett begrepp med begränsat förklaringsvärde, och att forskningen istället borde rikta in sig på att kartlägga och analysera de olika delkomponenterna åtskilt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1355468
- author
- Fant, Mikael
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Sociology, Sociologi
- language
- Swedish
- id
- 1355468
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1355468,
abstract = {{Christina Maslachs utbränningsbegrepp, och hennes därpå baserade mätinstrument, MBI, är det mest använda i forskningen om utbränning i världen. Dess utgångspunkt är att utbränning består av delkomponenterna emotionell utmattning, depersonalisation och känsla av nedsatt prestation, vilka har inbördes orsakssammanhang i nämnd ordning, och uppstår i social interaktion, främst i sociala serviceyrken En viktig orsak till denna process är enligt Maslach brist på positiv feedback i relationerna mellan yrkesutövaren och mottagaren. Uppsatsens tar fasta på den sociala interaktionens roll i utbränningsprocessen och dess teoretiska utgångspunkt är att människan är en social varelse som genom socialiteten tillgodoser vissa grundläggande behov, och att de olika fenomen som samlas i utbränningsbegreppet därmed kan ses som sprungna ur dysfunktioner i den sociala interaktionen. Uppsatsen syfte är att, med hjälp av olika teorier om social interaktion i relation till i utbränningsforskningen framkomna empiriska resultat, analysera och diskutera ovanstående av Maslach angivna orsakssammanhang, och feedbackens betydelse i processen. Uppsatsen kommer till den tentativa slutsatsen att ovanstående orsakssammanhang inte alltid är riktig, att emotionell utmattning och depersonalisation även kan vara produkter av skilda processer som inte nödvändigtvis har med varandra att göra, och att depersonalisation kan uppstå även utan föregående utmattning. Depersonalisationens begreppsliga innehåll kommer av den teoretiska diskussionen under uppsatsens gång också att bli uppdelad i två skilda komponenter vilka inte heller anses behöva ha ett sammanhang, nämligen "negativa känslor", resp. "likgiltighet" gentemot andra. På grund av detta framförs tanken att utbränning därmed blir ett begrepp med begränsat förklaringsvärde, och att forskningen istället borde rikta in sig på att kartlägga och analysera de olika delkomponenterna åtskilt.}},
author = {{Fant, Mikael}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{"Själen ryser för tomrummet..." : en kritisk diskussion av Christina Maslachs utbränningsbegrepp ur ett socialpsykologiskt perspektiv}},
year = {{2002}},
}