Praktisk kunskap i landskapsingenjörsutbildningen : enundersökning av utexaminerade landskapsingenjörersuppfattningar om praktiska moment före, under och efterhögskoleutbildningen
(2003)Education
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsens syftet är att undersöka hur praktiskt betonade inslag i utbildningen framstår och kan kopplas till teori, med utgångspunkt i utexaminerade landskapsingenjörers uppfattningar av samspelet mellan tidigare yrkeserfarenheter, utbildningens uppläggning - särskilt de praktiskt orienterade inslagen och de krav deras nuvarande arbete ställer på dem. Den teoretiska utgångspunkten har varit tolkande, förklarande (hermeneutisk). Bertil Rolfs utveckling av Michael Polanyis kunskapsteori, särskilt praktisk kunskap, har varit central för den teoretiska förståelsen av problemet. I den undersökning som genomförts har nio utexaminerade landskapsingenjörer intervjuats. Resultatet visar bland annat att utexaminerade landskapsingenjörer räknar... (More)
- Uppsatsens syftet är att undersöka hur praktiskt betonade inslag i utbildningen framstår och kan kopplas till teori, med utgångspunkt i utexaminerade landskapsingenjörers uppfattningar av samspelet mellan tidigare yrkeserfarenheter, utbildningens uppläggning - särskilt de praktiskt orienterade inslagen och de krav deras nuvarande arbete ställer på dem. Den teoretiska utgångspunkten har varit tolkande, förklarande (hermeneutisk). Bertil Rolfs utveckling av Michael Polanyis kunskapsteori, särskilt praktisk kunskap, har varit central för den teoretiska förståelsen av problemet. I den undersökning som genomförts har nio utexaminerade landskapsingenjörer intervjuats. Resultatet visar bland annat att utexaminerade landskapsingenjörer räknar moment från utbildningen som muntlig framställning, ritande, växtvandringar och exkursioner som något som genererar praktisk kunskap. Viktig praktisk kunskap från tiden före högskoleutbildningen är framförallt förmågan att kommunicera och den helhetsförståelse för yrkesrelaterade sammanhang inom anläggnings- och odlingsområdet som utvecklats. De av lärare medvetet inlagda manuella praktiska momenten i utbildningen är till nytta främst för studenter utan yrkeserfarenhet, men kan utvecklas. Kolbs (1984) teori om upplevelsebaserat lärande är intressant att ta utgångspunkt i vid integration av exempelvis upplevelser och manuella- eller hantverksbetonade moment i landskapsingenjörsutbildningen. Integrationen av praktik och teori i högskolan behöver utforskas mer. Nyckelord: Praktisk kunskap, landskapsingenjör, upplevelsebaserat lärande, know-how, högskoleutbildning (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1356822
- author
- Huisman, Mark
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
- language
- Swedish
- id
- 1356822
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:37:00
@misc{1356822,
abstract = {{Uppsatsens syftet är att undersöka hur praktiskt betonade inslag i utbildningen framstår och kan kopplas till teori, med utgångspunkt i utexaminerade landskapsingenjörers uppfattningar av samspelet mellan tidigare yrkeserfarenheter, utbildningens uppläggning - särskilt de praktiskt orienterade inslagen och de krav deras nuvarande arbete ställer på dem. Den teoretiska utgångspunkten har varit tolkande, förklarande (hermeneutisk). Bertil Rolfs utveckling av Michael Polanyis kunskapsteori, särskilt praktisk kunskap, har varit central för den teoretiska förståelsen av problemet. I den undersökning som genomförts har nio utexaminerade landskapsingenjörer intervjuats. Resultatet visar bland annat att utexaminerade landskapsingenjörer räknar moment från utbildningen som muntlig framställning, ritande, växtvandringar och exkursioner som något som genererar praktisk kunskap. Viktig praktisk kunskap från tiden före högskoleutbildningen är framförallt förmågan att kommunicera och den helhetsförståelse för yrkesrelaterade sammanhang inom anläggnings- och odlingsområdet som utvecklats. De av lärare medvetet inlagda manuella praktiska momenten i utbildningen är till nytta främst för studenter utan yrkeserfarenhet, men kan utvecklas. Kolbs (1984) teori om upplevelsebaserat lärande är intressant att ta utgångspunkt i vid integration av exempelvis upplevelser och manuella- eller hantverksbetonade moment i landskapsingenjörsutbildningen. Integrationen av praktik och teori i högskolan behöver utforskas mer. Nyckelord: Praktisk kunskap, landskapsingenjör, upplevelsebaserat lärande, know-how, högskoleutbildning}},
author = {{Huisman, Mark}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Praktisk kunskap i landskapsingenjörsutbildningen : enundersökning av utexaminerade landskapsingenjörersuppfattningar om praktiska moment före, under och efterhögskoleutbildningen}},
year = {{2003}},
}