Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Är det möjligt att utvärdera Kriminalvården? - En kritisk granskning ur ett nationalekonomiskt perspektiv

Björkholm, Helena (2009)
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida ett nationalekonomiskt perspektiv, genom kostnads-intäktsanalys, kan bidra till att bredda diskussionen om Kriminalvården och dess effektiviseringsarbete. De mått som idag används för att beskriva fångvårdens effektivitet utgörs av bl.a. återfallsbrottslighet, påbörjade samt avslutade behandlingsprogram och antalet rymningar från anstalt. Ingen ekonomisk aspekt som exempelvis kostnadseffektivitet har återfunnits i verksamhetens rapporter. I samband med uppsatsen gjordes en mindre enkätstudie (49 respondenter), vilken syftade till att undersöka betalningsviljan för olika straffrättsliga påföljder. Enkäten bestod av en brottsvinjett och sex olika påföljdsalternativ (Fängelsestraff 3 år,... (More)
Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida ett nationalekonomiskt perspektiv, genom kostnads-intäktsanalys, kan bidra till att bredda diskussionen om Kriminalvården och dess effektiviseringsarbete. De mått som idag används för att beskriva fångvårdens effektivitet utgörs av bl.a. återfallsbrottslighet, påbörjade samt avslutade behandlingsprogram och antalet rymningar från anstalt. Ingen ekonomisk aspekt som exempelvis kostnadseffektivitet har återfunnits i verksamhetens rapporter. I samband med uppsatsen gjordes en mindre enkätstudie (49 respondenter), vilken syftade till att undersöka betalningsviljan för olika straffrättsliga påföljder. Enkäten bestod av en brottsvinjett och sex olika påföljdsalternativ (Fängelsestraff 3 år, Fängelsestraff 1 år, Elektronisk fotboja 1 år, Behandling 12 gånger à 3 timmar, Samhällstjänst 6 månader samt Inget straff). Hypotesen som testades var: Information om kostnaden för olika straffalternativ påverkar respondentens val av straff så att de dyrare (hårdare) straffen väljs i mindre utsträckning än de billigare (mildare). De hårdare straffen utgjordes i studien av de båda fängelsestraffen och de mildare av resten av svarskategorierna. Två grupper, Alpha och Beta, inkluderades i studien där enbart grupp Beta fick information om priset för varje straffrättslig påföljd. Resultatet visade att respondenterna i grupp Beta i högre utsträckning valt de billigare och mildare straffalternativen än de i grupp Alpha. Detta kontrollerades genom ett Chi2-test (samt ett Fisher’s Exact Test för mindre urvalsgrupper), vilka båda visade ett signifikant samband på en 1 procents signifikansnivå (där pFisher’s Exact Test = 0,0096). Information om hur allmänheten, i monetära termer, värderar fängelsestraff i förhållande till andra brottspreventiva åtgärder (exempelvis olika typer av behandlingsstrategier, fotboja, yrkesskola, förebyggande arbete i skolan etc.) kan tänkas vara intressant för både svenska regeringen och för Kriminalvården att ha kunskap om. Detta framför allt eftersom det är skattebetalarnas pengar som finansierar verksamheten: ”If politicians’ misreading of public sentiment has led to the adoption of more expensive policy alternatives than the public actually wants, tax dollars are likely being wasted on policies that are costly and possibly ineffective, and that also may be less popular than is widely assumed”. Oavsett vilken riktning den svenska kriminalpolitiken kommer att gå mot, kommer kostnads-intäktsanalys och andra metoder med vilka man kan fatta väl underbyggda beslut, vara en nyckel till en mer ekonomisk brottsbekämpning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1474773,
  abstract     = {{Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida ett nationalekonomiskt perspektiv, genom kostnads-intäktsanalys, kan bidra till att bredda diskussionen om Kriminalvården och dess effektiviseringsarbete. De mått som idag används för att beskriva fångvårdens effektivitet utgörs av bl.a. återfallsbrottslighet, påbörjade samt avslutade behandlingsprogram och antalet rymningar från anstalt. Ingen ekonomisk aspekt som exempelvis kostnadseffektivitet har återfunnits i verksamhetens rapporter. I samband med uppsatsen gjordes en mindre enkätstudie (49 respondenter), vilken syftade till att undersöka betalningsviljan för olika straffrättsliga påföljder. Enkäten bestod av en brottsvinjett och sex olika påföljdsalternativ (Fängelsestraff 3 år, Fängelsestraff 1 år, Elektronisk fotboja 1 år, Behandling 12 gånger à 3 timmar, Samhällstjänst 6 månader samt Inget straff). Hypotesen som testades var: Information om kostnaden för olika straffalternativ påverkar respondentens val av straff så att de dyrare (hårdare) straffen väljs i mindre utsträckning än de billigare (mildare). De hårdare straffen utgjordes i studien av de båda fängelsestraffen och de mildare av resten av svarskategorierna. Två grupper, Alpha och Beta, inkluderades i studien där enbart grupp Beta fick information om priset för varje straffrättslig påföljd. Resultatet visade att respondenterna i grupp Beta i högre utsträckning valt de billigare och mildare straffalternativen än de i grupp Alpha. Detta kontrollerades genom ett Chi2-test (samt ett Fisher’s Exact Test för mindre urvalsgrupper), vilka båda visade ett signifikant samband på en 1 procents signifikansnivå (där pFisher’s Exact Test = 0,0096). Information om hur allmänheten, i monetära termer, värderar fängelsestraff i förhållande till andra brottspreventiva åtgärder (exempelvis olika typer av behandlingsstrategier, fotboja, yrkesskola, förebyggande arbete i skolan etc.) kan tänkas vara intressant för både svenska regeringen och för Kriminalvården att ha kunskap om. Detta framför allt eftersom det är skattebetalarnas pengar som finansierar verksamheten: ”If politicians’ misreading of public sentiment has led to the adoption of more expensive policy alternatives than the public actually wants, tax dollars are likely being wasted on policies that are costly and possibly ineffective, and that also may be less popular than is widely assumed”. Oavsett vilken riktning den svenska kriminalpolitiken kommer att gå mot, kommer kostnads-intäktsanalys och andra metoder med vilka man kan fatta väl underbyggda beslut, vara en nyckel till en mer ekonomisk brottsbekämpning.}},
  author       = {{Björkholm, Helena}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Är det möjligt att utvärdera Kriminalvården? - En kritisk granskning ur ett nationalekonomiskt perspektiv}},
  year         = {{2009}},
}