Basel II och dess förvaltning av det finansiella systemets förtroendekapital.
(2005)Department of Law
- Abstract
- För att bevara förtroendet för och stabiliteten i det finansiella systemet krävs det att bankerna har kontroll på riskerna. Hur och var riskerna uppstår förändras i takt med den tekniska utvecklingen, nya produkter, internationaliseringen osv. Parallellt med dessa förändringar krävs det förändringar i de regelverk som styr bankerna. Basel II är ett nytt och omfattande förslag till förändringar i hanteringen av bankens risker, ägnat att stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Arbetet med regleringen påbörjades år 1998 och de nya reglerna planeras träda i kraft 1 januari år 2007. EU-kommissionens förslag bereds nu i EU-parlamentet och skall resultera i ett direktiv under innevarande år. Förslaget är en utveckling och komplettering av... (More)
- För att bevara förtroendet för och stabiliteten i det finansiella systemet krävs det att bankerna har kontroll på riskerna. Hur och var riskerna uppstår förändras i takt med den tekniska utvecklingen, nya produkter, internationaliseringen osv. Parallellt med dessa förändringar krävs det förändringar i de regelverk som styr bankerna. Basel II är ett nytt och omfattande förslag till förändringar i hanteringen av bankens risker, ägnat att stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Arbetet med regleringen påbörjades år 1998 och de nya reglerna planeras träda i kraft 1 januari år 2007. EU-kommissionens förslag bereds nu i EU-parlamentet och skall resultera i ett direktiv under innevarande år. Förslaget är en utveckling och komplettering av tidigare regler. Det innebär en utökad skyldighet för bankerna och tillsynsmyndigheterna. För bankerna innebär det en utökad skyldighet att bättre differentiera kreditriskerna genom nya beräkningsmetoder samt en skyldighet att beräkna kapitalkravet för de operativa riskerna. Vidare införs ett krav på att bankerna skall genomlysa sin verksamhet bättre genom att informera marknadens aktörer om vilka risker banken har samt hur dessa hanteras. För tillsynsmyndigheterna krävs det en mer aktiv roll än tidigare eftersom de skall bedöma bankernas process för att hantera bankens samtliga risker och därmed avgöra huruvida den har ett tillräckligt stort kapital för att täcka dessa. Regleringen ställer höga krav på bankens system vilket innebär stora investeringar för bankerna. Samtidigt är regelverket utformat på så sätt att en aktiv riskhantering frigör kapital eftersom en ökad precision av bankens faktiska risk sänker kapitalkravet. Med ett bättre systemstöd har banken goda möjligheter att effektivisera kreditprövningsprocessen och ge kunderna riskanpassade räntevillkor. Ett sådant system får troligen den konsekvensen att räntorna och kapitalkravet mera direkt kommer att påverkas av konjunkturförändringar. Den individualiserade räntesättningen innebär att subventioneringarna mellan olika kunder minimeras. De nya reglerna möjliggör att bankerna kan kvalificera sig för att använda en egen intern metod för att beräkna risken. Detta innebär troligen en större procentuell diskrepans i kapitalkravsskyldigheten mellan de större och de mindre bankerna eftersom de mindre inte har samma resurser att satsa på en differentierad metod. I sådant fall kommer de stora bankerna i relation till de mindre kunna prissätta kunderna mera korrekt alternativt tjäna mer pengar. Vidare kommer de olika metoderna leda till olika kapitalkrav för samma exponering vilket innebär att reglerna inte är neutrala. Att banken tillåts använda olika metoder för att beräkna kapitalkravet innebär att jämförbarheten mellan bankerna försvåras och effekterna av genomlysningen blir svårare att relatera. Att reglerna leder till en ökad differentiering är positivt och det ger bankerna incitament till att förbättra riskhanteringen. Dock blir det svårare för FI att bedöma och kontrollera de bankindividuella metoderna än mera standardiserade schablonmetoder. För att bevara stabiliteten i och förtroendet för det finansiella systemet kommer FI:s samlade kapitalbedömning bli ett viktig instrument eftersom bankerna med en ökad konkurrens och med aktieägarnas krav på avkastning kan drivas till att beräkna kapitalkravet så lågt som möjligt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555572
- author
- Alling, Kristina
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt, Bankrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555572
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:17
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:17
@misc{1555572,
abstract = {{För att bevara förtroendet för och stabiliteten i det finansiella systemet krävs det att bankerna har kontroll på riskerna. Hur och var riskerna uppstår förändras i takt med den tekniska utvecklingen, nya produkter, internationaliseringen osv. Parallellt med dessa förändringar krävs det förändringar i de regelverk som styr bankerna. Basel II är ett nytt och omfattande förslag till förändringar i hanteringen av bankens risker, ägnat att stärka stabiliteten i det finansiella systemet. Arbetet med regleringen påbörjades år 1998 och de nya reglerna planeras träda i kraft 1 januari år 2007. EU-kommissionens förslag bereds nu i EU-parlamentet och skall resultera i ett direktiv under innevarande år. Förslaget är en utveckling och komplettering av tidigare regler. Det innebär en utökad skyldighet för bankerna och tillsynsmyndigheterna. För bankerna innebär det en utökad skyldighet att bättre differentiera kreditriskerna genom nya beräkningsmetoder samt en skyldighet att beräkna kapitalkravet för de operativa riskerna. Vidare införs ett krav på att bankerna skall genomlysa sin verksamhet bättre genom att informera marknadens aktörer om vilka risker banken har samt hur dessa hanteras. För tillsynsmyndigheterna krävs det en mer aktiv roll än tidigare eftersom de skall bedöma bankernas process för att hantera bankens samtliga risker och därmed avgöra huruvida den har ett tillräckligt stort kapital för att täcka dessa. Regleringen ställer höga krav på bankens system vilket innebär stora investeringar för bankerna. Samtidigt är regelverket utformat på så sätt att en aktiv riskhantering frigör kapital eftersom en ökad precision av bankens faktiska risk sänker kapitalkravet. Med ett bättre systemstöd har banken goda möjligheter att effektivisera kreditprövningsprocessen och ge kunderna riskanpassade räntevillkor. Ett sådant system får troligen den konsekvensen att räntorna och kapitalkravet mera direkt kommer att påverkas av konjunkturförändringar. Den individualiserade räntesättningen innebär att subventioneringarna mellan olika kunder minimeras. De nya reglerna möjliggör att bankerna kan kvalificera sig för att använda en egen intern metod för att beräkna risken. Detta innebär troligen en större procentuell diskrepans i kapitalkravsskyldigheten mellan de större och de mindre bankerna eftersom de mindre inte har samma resurser att satsa på en differentierad metod. I sådant fall kommer de stora bankerna i relation till de mindre kunna prissätta kunderna mera korrekt alternativt tjäna mer pengar. Vidare kommer de olika metoderna leda till olika kapitalkrav för samma exponering vilket innebär att reglerna inte är neutrala. Att banken tillåts använda olika metoder för att beräkna kapitalkravet innebär att jämförbarheten mellan bankerna försvåras och effekterna av genomlysningen blir svårare att relatera. Att reglerna leder till en ökad differentiering är positivt och det ger bankerna incitament till att förbättra riskhanteringen. Dock blir det svårare för FI att bedöma och kontrollera de bankindividuella metoderna än mera standardiserade schablonmetoder. För att bevara stabiliteten i och förtroendet för det finansiella systemet kommer FI:s samlade kapitalbedömning bli ett viktig instrument eftersom bankerna med en ökad konkurrens och med aktieägarnas krav på avkastning kan drivas till att beräkna kapitalkravet så lågt som möjligt.}},
author = {{Alling, Kristina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Basel II och dess förvaltning av det finansiella systemets förtroendekapital.}},
year = {{2005}},
}