Är det mänskligt att fela? En studie i ansvarsutkrävande och skuld vid olyckor och tillbud
(2006)Department of Law
- Abstract
- Är det mänskligt att fela? Frågan kan verka simpel och okomplicerad. Visst får människor begå misstag, är kanske det spontana svaret. Men det är inte alltid så enkelt. Misstag kan få oanade konsekvenser och leder ibland till olika sanktionsåtgärder från samhällets sida. I takt med den tekniska utvecklingen har samhället blivit mer komplext och avancerat. Nya risker har uppstått och svårigheten att hantera dessa risker har försatt många samhällssektorer i svåra situationer. Inte heller det juridiska systemet har lyckats hänga med i utvecklingen. Straffrättsideologierna bygger till stor del på föråldrade värderingar och när utvecklingen gått för fort har en ny typ av kriminalisering uppstått, med ett inte sällan ovälkommet resultat.... (More)
- Är det mänskligt att fela? Frågan kan verka simpel och okomplicerad. Visst får människor begå misstag, är kanske det spontana svaret. Men det är inte alltid så enkelt. Misstag kan få oanade konsekvenser och leder ibland till olika sanktionsåtgärder från samhällets sida. I takt med den tekniska utvecklingen har samhället blivit mer komplext och avancerat. Nya risker har uppstått och svårigheten att hantera dessa risker har försatt många samhällssektorer i svåra situationer. Inte heller det juridiska systemet har lyckats hänga med i utvecklingen. Straffrättsideologierna bygger till stor del på föråldrade värderingar och när utvecklingen gått för fort har en ny typ av kriminalisering uppstått, med ett inte sällan ovälkommet resultat. Tendensen med en ökad farekriminalisering riskerar att urvattna centrala straffrättsliga begrepp som uppsåt och oaktsamhet. När olyckor utreds uppdagas sannolikt att misstag begåtts. Det finns då två huvudsakliga sätt att se på de begångna felen. Antingen kan misstagen sökas hos en individ, en felande länk i en annars fungerande miljö, eller så kan felen sökas i det mer övergripande systemet. Det förstnämnda synsättet, den s.k. individsynen, syftar till att avhjälpa felen genom bestraffning och därmed ha en förebyggande verkan. Det andra synsättet, systemsynen, tittar mer på de bakomliggande orsakerna till felhandlandet och förebygger olyckor genom att dra lärdom av tidigare inträffade händelser utan att behöva straffa. Systemsynen har fått allt större genomslag inom samhällets olika områden, men juridiken har inte ändrats. Dessutom finns uppfattningar om att polis, åklagare och domstolar i många fall saknar kompetens för att utreda komplicerade olycksförlopp. Olika behandling av liknande fall kan också lätt förefalla orättvist. Det föreligger dock ofta goda skäl till en kriminalisering. Exempelvis ligger viktiga samhälleliga intressen bakom en lagstiftning och sådana intressen har ansetts särskilt skyddsvärda. Det kan t.ex. handla om att skydda en svagare part från en starkare och då är de flesta överens om kriminaliseringens nödvändighet. Det är här någonstans som den här uppsatsen har sin utgångspunkt - i den svåra gränsdragningen mellan att straffa eller inte straffa. Diametralt motsatta syn- och tankesätt står mot varandra, utan någon ansats att närma sig varandra. Eller? För att söka svaren på frågorna fick jag skriva en uppsats som rör sig långt utanför de strikt juridiska ramarna. Resultatet är därför också inte en helt traditionell juridisk uppsats. Läsekretsen tas med på en resa genom riskhantering till snårig straffrättslig problematik via olycks- och säkerhetstänkande. Definitionsfrågor diskuteras och viktiga begrepp som t.ex. gärningsculpa granskas närmare. Likaså presenteras en rad typbrott som ofta förekommer i åtalsutredningar i samband med olyckor. Resultatet av uppsatsen är bl.a. att de låsta positionerna mellan de olika synsätten inte sällan beror på okunskap och missuppfattningar, något som säkert hade kunnat överbryggas med en ökad förståelse för varandras åsikter samt ett närmande genom utbildning och upplysning. Sådan upplysning hade kunnat komma från en forskningsinsats på området. Det saknas nämligen så gott som helt tvärsektoriell forskning där även det juridiska tankesättet finns företrätt. Men det kan också krävas reformer av straffrätten för att i slutändan nå ett önskvärt resultat. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett, måhända anspråkslöst, startskott på en sådan forskning och därmed kunna bidra till arbetet att förena säkerhetstänkande och ansvar i stort. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555633
- author
- Anderberg, Andreas
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1555633
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:17
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:17
@misc{1555633,
abstract = {{Är det mänskligt att fela? Frågan kan verka simpel och okomplicerad. Visst får människor begå misstag, är kanske det spontana svaret. Men det är inte alltid så enkelt. Misstag kan få oanade konsekvenser och leder ibland till olika sanktionsåtgärder från samhällets sida. I takt med den tekniska utvecklingen har samhället blivit mer komplext och avancerat. Nya risker har uppstått och svårigheten att hantera dessa risker har försatt många samhällssektorer i svåra situationer. Inte heller det juridiska systemet har lyckats hänga med i utvecklingen. Straffrättsideologierna bygger till stor del på föråldrade värderingar och när utvecklingen gått för fort har en ny typ av kriminalisering uppstått, med ett inte sällan ovälkommet resultat. Tendensen med en ökad farekriminalisering riskerar att urvattna centrala straffrättsliga begrepp som uppsåt och oaktsamhet. När olyckor utreds uppdagas sannolikt att misstag begåtts. Det finns då två huvudsakliga sätt att se på de begångna felen. Antingen kan misstagen sökas hos en individ, en felande länk i en annars fungerande miljö, eller så kan felen sökas i det mer övergripande systemet. Det förstnämnda synsättet, den s.k. individsynen, syftar till att avhjälpa felen genom bestraffning och därmed ha en förebyggande verkan. Det andra synsättet, systemsynen, tittar mer på de bakomliggande orsakerna till felhandlandet och förebygger olyckor genom att dra lärdom av tidigare inträffade händelser utan att behöva straffa. Systemsynen har fått allt större genomslag inom samhällets olika områden, men juridiken har inte ändrats. Dessutom finns uppfattningar om att polis, åklagare och domstolar i många fall saknar kompetens för att utreda komplicerade olycksförlopp. Olika behandling av liknande fall kan också lätt förefalla orättvist. Det föreligger dock ofta goda skäl till en kriminalisering. Exempelvis ligger viktiga samhälleliga intressen bakom en lagstiftning och sådana intressen har ansetts särskilt skyddsvärda. Det kan t.ex. handla om att skydda en svagare part från en starkare och då är de flesta överens om kriminaliseringens nödvändighet. Det är här någonstans som den här uppsatsen har sin utgångspunkt - i den svåra gränsdragningen mellan att straffa eller inte straffa. Diametralt motsatta syn- och tankesätt står mot varandra, utan någon ansats att närma sig varandra. Eller? För att söka svaren på frågorna fick jag skriva en uppsats som rör sig långt utanför de strikt juridiska ramarna. Resultatet är därför också inte en helt traditionell juridisk uppsats. Läsekretsen tas med på en resa genom riskhantering till snårig straffrättslig problematik via olycks- och säkerhetstänkande. Definitionsfrågor diskuteras och viktiga begrepp som t.ex. gärningsculpa granskas närmare. Likaså presenteras en rad typbrott som ofta förekommer i åtalsutredningar i samband med olyckor. Resultatet av uppsatsen är bl.a. att de låsta positionerna mellan de olika synsätten inte sällan beror på okunskap och missuppfattningar, något som säkert hade kunnat överbryggas med en ökad förståelse för varandras åsikter samt ett närmande genom utbildning och upplysning. Sådan upplysning hade kunnat komma från en forskningsinsats på området. Det saknas nämligen så gott som helt tvärsektoriell forskning där även det juridiska tankesättet finns företrätt. Men det kan också krävas reformer av straffrätten för att i slutändan nå ett önskvärt resultat. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett, måhända anspråkslöst, startskott på en sådan forskning och därmed kunna bidra till arbetet att förena säkerhetstänkande och ansvar i stort.}},
author = {{Anderberg, Andreas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Är det mänskligt att fela? En studie i ansvarsutkrävande och skuld vid olyckor och tillbud}},
year = {{2006}},
}