Internationell Skatteflykt - En skatterättslig studie med särskild inriktning på den svenska CFC-lagstiftningens uppbyggnad och tillämpning
(2001)Department of Law
- Abstract
- Genom den på senare år internationellt ökande handeln har också möjligheterna att flytta kapital ökat. Inte sällan föreligger ett samband mellan ett gynnsamt företagsklimat och låga skattesatser när stora multinationella företag väljer var de ska placera sin verksamhet. Det kan därför av företagsekonomiska skäl löna sig att skatteplanera väl. Även privatpersoner och småföretagare följer trenden och svenska myndigheter befinner sig i en prekär situation vad beträffar att förhindra att de skattskyldiga överför obeskattat kapital till utländska bolag. För att motverka skatteflykt har många länder idag infört CFC-lagstiftning - en mot skatteflykt preventiv lagstiftning för att man på något sätt ska förhindra transaktioner med skatteparadis.... (More)
- Genom den på senare år internationellt ökande handeln har också möjligheterna att flytta kapital ökat. Inte sällan föreligger ett samband mellan ett gynnsamt företagsklimat och låga skattesatser när stora multinationella företag väljer var de ska placera sin verksamhet. Det kan därför av företagsekonomiska skäl löna sig att skatteplanera väl. Även privatpersoner och småföretagare följer trenden och svenska myndigheter befinner sig i en prekär situation vad beträffar att förhindra att de skattskyldiga överför obeskattat kapital till utländska bolag. För att motverka skatteflykt har många länder idag infört CFC-lagstiftning - en mot skatteflykt preventiv lagstiftning för att man på något sätt ska förhindra transaktioner med skatteparadis. Problemen hopar sig dock snarare i skatteparadisens sekretess än i den interna lagstiftningen. Därför lyckas man oftast inte bekämpa skatteflykten i enskilda fall där bolag bildats så länge inte ägarförhållandena i bolaget klargjorts. Skatteflykten tenderar att bli ett alltmer internationellt och globalt problem där vikten av informationsutbyte ökar. Bristerna i den svenska CFC-lagstiftningen anser vi ligga i tillämpningsförfarandet. Reglerna som styr inkomstberäkningen kännetecknas av att vara i hög grad komplexa. Inte heller praxis på området får anses ge något svar på vilka regler som egentligen ska omfattas av CFC-lagstiftningens tillämpningsområde. Dock har fastslagits att allmänna regler för handelsbolag ska användas vid inkomstberäkningen. Vad som utgör allmänna regler är inte klart, men ett nytt lagförslag på området ger viss vägledning om hur framtiden kan tänkas bli. En ny intressant utveckling har börjat ta form. Ett nyligen avgjort rättsfall får exemplifiera detta. Domstolen visste att delägarna var tre till antalet och uppskattade skönsmässigt att ägarandelarna var lika stora. Fallet avgjordes således till myndigheternas fördel trots att någon fullgod bevisning ej framlagts. I domen använde man sig av principen om att den som har lättast att förebringa bevisning ska göra det. De påståenden skattemyndigheten gör ska dock vara tillfredställande, vilket betyder att de ska vara tillräckliga för att kunna upptaxera vederbörande innan processen kommer till domstol. Skattemyndigheten har trots detta ingen möjlighet att lugnt luta sig tillbaka och avvakta motpartens argument under pågående taxeringsmål. Det är av yttersta vikt att ha en kompetent och välutbildad personal som är aggressiv beträffande att skaffa en fullgod bevisning. Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen på området stärker den svenska statens syfte med CFC-lagstiftningen - att försöka förhindra uppskjuten delägarbeskattning genom att omfattande belopp förs utomlands. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1555744
- author
- Andersson, Lucas and Johnsson, Mats
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1555744
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:18
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:18
@misc{1555744,
abstract = {{Genom den på senare år internationellt ökande handeln har också möjligheterna att flytta kapital ökat. Inte sällan föreligger ett samband mellan ett gynnsamt företagsklimat och låga skattesatser när stora multinationella företag väljer var de ska placera sin verksamhet. Det kan därför av företagsekonomiska skäl löna sig att skatteplanera väl. Även privatpersoner och småföretagare följer trenden och svenska myndigheter befinner sig i en prekär situation vad beträffar att förhindra att de skattskyldiga överför obeskattat kapital till utländska bolag. För att motverka skatteflykt har många länder idag infört CFC-lagstiftning - en mot skatteflykt preventiv lagstiftning för att man på något sätt ska förhindra transaktioner med skatteparadis. Problemen hopar sig dock snarare i skatteparadisens sekretess än i den interna lagstiftningen. Därför lyckas man oftast inte bekämpa skatteflykten i enskilda fall där bolag bildats så länge inte ägarförhållandena i bolaget klargjorts. Skatteflykten tenderar att bli ett alltmer internationellt och globalt problem där vikten av informationsutbyte ökar. Bristerna i den svenska CFC-lagstiftningen anser vi ligga i tillämpningsförfarandet. Reglerna som styr inkomstberäkningen kännetecknas av att vara i hög grad komplexa. Inte heller praxis på området får anses ge något svar på vilka regler som egentligen ska omfattas av CFC-lagstiftningens tillämpningsområde. Dock har fastslagits att allmänna regler för handelsbolag ska användas vid inkomstberäkningen. Vad som utgör allmänna regler är inte klart, men ett nytt lagförslag på området ger viss vägledning om hur framtiden kan tänkas bli. En ny intressant utveckling har börjat ta form. Ett nyligen avgjort rättsfall får exemplifiera detta. Domstolen visste att delägarna var tre till antalet och uppskattade skönsmässigt att ägarandelarna var lika stora. Fallet avgjordes således till myndigheternas fördel trots att någon fullgod bevisning ej framlagts. I domen använde man sig av principen om att den som har lättast att förebringa bevisning ska göra det. De påståenden skattemyndigheten gör ska dock vara tillfredställande, vilket betyder att de ska vara tillräckliga för att kunna upptaxera vederbörande innan processen kommer till domstol. Skattemyndigheten har trots detta ingen möjlighet att lugnt luta sig tillbaka och avvakta motpartens argument under pågående taxeringsmål. Det är av yttersta vikt att ha en kompetent och välutbildad personal som är aggressiv beträffande att skaffa en fullgod bevisning. Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen på området stärker den svenska statens syfte med CFC-lagstiftningen - att försöka förhindra uppskjuten delägarbeskattning genom att omfattande belopp förs utomlands.}},
author = {{Andersson, Lucas and Johnsson, Mats}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Internationell Skatteflykt - En skatterättslig studie med särskild inriktning på den svenska CFC-lagstiftningens uppbyggnad och tillämpning}},
year = {{2001}},
}