Nederländska skatteregler om finansbolag och holdingbolag - ur ett skattekonkurrensperspektiv
(2001)Department of Law
- Abstract
- En effekt av den globaliserade ekonomin är att skattekonkurrensen mellan länderna ökar. Skattekonkurrensen leder till att många länder sänker sina skattesatser och inför lättnadslagstiftningar för vissa typer av företag. När en stat minskar sina skattenivåer för att locka till sig investeringar och bolag från andra länder anses det ofta utgöra skadlig skattekonkurrens. Detta fenomen har på senare tid uppmärksammats av bland annat EU och OECD. De båda organisationerna har gett ut rapporter där det uppställs kriterier för att försöka identifiera skadlig skattekonkurrens. I rapporterna finns det även förslag på motåtgärder. Den grundläggande förutsättningen för att skadlig skattekonkurrens skall föreligga enligt EU:s Uppförandekod mot skadlig... (More)
- En effekt av den globaliserade ekonomin är att skattekonkurrensen mellan länderna ökar. Skattekonkurrensen leder till att många länder sänker sina skattesatser och inför lättnadslagstiftningar för vissa typer av företag. När en stat minskar sina skattenivåer för att locka till sig investeringar och bolag från andra länder anses det ofta utgöra skadlig skattekonkurrens. Detta fenomen har på senare tid uppmärksammats av bland annat EU och OECD. De båda organisationerna har gett ut rapporter där det uppställs kriterier för att försöka identifiera skadlig skattekonkurrens. I rapporterna finns det även förslag på motåtgärder. Den grundläggande förutsättningen för att skadlig skattekonkurrens skall föreligga enligt EU:s Uppförandekod mot skadlig skattekonkurrens är att det föreligger skatteåtgärder som medför en påtagligt lägre beskattningsnivå än vad som är normalt i det aktuella landet. Enligt OECD-rapporten om skadlig skattekonkurrens görs en åtskillnad mellan skatteparadis och parallellskattestater för att identifiera skadlig skatte-konkurrens. Både EU och OECD har publicerat listor över skadliga och potentiellt skadliga skatteåtgärder. Bland de länder som kritiserats hårdast återfinns Nederländerna. Ett stort antal nederländska regler finns med på listorna och häribland regler om finansbolag och holdingbolag. Några av dessa regler beskrivs i uppsatsen och analyseras därefter utifrån de båda ovan nämnda rapporterna. Bland de regler om finansbolag som jag valt att studera närmare är reglerna om International Finance Company (IFC) mest intressanta. Dessa regler innebär att det finns möjlighet att avsätta 80 % av den finansiella inkomsten till en obeskattad reserv. Den effektiva skattesatsen för ett IFC ligger vanligen omkring 7 % vilket är betydligt lägre än den normala bolagsskatten i Nederländerna som ligger på 30-35 %. Vad gäller holdingbolag utreds reglerna om participation exemption. Dessa innebär att utdelningar och rea-vinster är skattefria ifall de härrör från kvalificerade aktieinnehav. För att aktieinnehavet skall vara kvalificerat måste det bland annat uppgå till minst 5 % och inte utgöra omsättningstillgång. Om det föreligger aktieinnehav i ett utländskt bolag krävs det att detta är underkastat beskattning på sina inkomster i den stat där det utländska bolaget har hemvist. Det har härvid ingen betydelse hur hög skattesatsen är vilket innebär att även länder med en mycket låg skattesats kan uppfylla kraven. Sammanfattningsvis anser jag att de regler jag analyserat uppfyller kraven för skadlig skattekonkurrens enligt EU:s Uppförandekod främst beroende på att en tillämpning av reglerna kan leda till en mycket låg skattenivå. Enligt OECD:s rapport skulle Nederländerna kunna utgöra en parallellskattestat då flera omständigheter tyder på detta. Kännetecknande för en sådan är att staten vid sidan av ett normalt skattesystem också har ett annat slags skatte-system som medger betydande skatteförmåner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556216
- author
- Berndtsson, Kerstin
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1556216
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556216,
abstract = {{En effekt av den globaliserade ekonomin är att skattekonkurrensen mellan länderna ökar. Skattekonkurrensen leder till att många länder sänker sina skattesatser och inför lättnadslagstiftningar för vissa typer av företag. När en stat minskar sina skattenivåer för att locka till sig investeringar och bolag från andra länder anses det ofta utgöra skadlig skattekonkurrens. Detta fenomen har på senare tid uppmärksammats av bland annat EU och OECD. De båda organisationerna har gett ut rapporter där det uppställs kriterier för att försöka identifiera skadlig skattekonkurrens. I rapporterna finns det även förslag på motåtgärder. Den grundläggande förutsättningen för att skadlig skattekonkurrens skall föreligga enligt EU:s Uppförandekod mot skadlig skattekonkurrens är att det föreligger skatteåtgärder som medför en påtagligt lägre beskattningsnivå än vad som är normalt i det aktuella landet. Enligt OECD-rapporten om skadlig skattekonkurrens görs en åtskillnad mellan skatteparadis och parallellskattestater för att identifiera skadlig skatte-konkurrens. Både EU och OECD har publicerat listor över skadliga och potentiellt skadliga skatteåtgärder. Bland de länder som kritiserats hårdast återfinns Nederländerna. Ett stort antal nederländska regler finns med på listorna och häribland regler om finansbolag och holdingbolag. Några av dessa regler beskrivs i uppsatsen och analyseras därefter utifrån de båda ovan nämnda rapporterna. Bland de regler om finansbolag som jag valt att studera närmare är reglerna om International Finance Company (IFC) mest intressanta. Dessa regler innebär att det finns möjlighet att avsätta 80 % av den finansiella inkomsten till en obeskattad reserv. Den effektiva skattesatsen för ett IFC ligger vanligen omkring 7 % vilket är betydligt lägre än den normala bolagsskatten i Nederländerna som ligger på 30-35 %. Vad gäller holdingbolag utreds reglerna om participation exemption. Dessa innebär att utdelningar och rea-vinster är skattefria ifall de härrör från kvalificerade aktieinnehav. För att aktieinnehavet skall vara kvalificerat måste det bland annat uppgå till minst 5 % och inte utgöra omsättningstillgång. Om det föreligger aktieinnehav i ett utländskt bolag krävs det att detta är underkastat beskattning på sina inkomster i den stat där det utländska bolaget har hemvist. Det har härvid ingen betydelse hur hög skattesatsen är vilket innebär att även länder med en mycket låg skattesats kan uppfylla kraven. Sammanfattningsvis anser jag att de regler jag analyserat uppfyller kraven för skadlig skattekonkurrens enligt EU:s Uppförandekod främst beroende på att en tillämpning av reglerna kan leda till en mycket låg skattenivå. Enligt OECD:s rapport skulle Nederländerna kunna utgöra en parallellskattestat då flera omständigheter tyder på detta. Kännetecknande för en sådan är att staten vid sidan av ett normalt skattesystem också har ett annat slags skatte-system som medger betydande skatteförmåner.}},
author = {{Berndtsson, Kerstin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Nederländska skatteregler om finansbolag och holdingbolag - ur ett skattekonkurrensperspektiv}},
year = {{2001}},
}