Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Hundskatt -föråldrad beskattningsform eller modern möjlighet?

Dios, Isabella (2008)
Department of Law
Abstract
Jag har skrivit om den hundskattelagstiftning som fanns i Sverige mellan åren 1923 och 1996. Min uppsats behandlar anledningen till att hundskatteförordningen (1923:116) infördes, hur bestämmelserna kom att utvecklas och varför lagen om hundskatt upphävdes. (Förordningen omvandlades till lag efter riksdagsbeslut 1979/80.) Uppsatsen tittar även på lag (2000:537) om märkning och registrering av hundar samt dess efterföljare lag (1943:459) tillsyn över hundar och katter. Dessa lagar infördes av delvis samma skäl som lagen om hundskatt. Jag har undersökt om dessa lagar undanröjer behovet av hundskatt. Huvudorsaken till att hundskatteförordningen infördes var att riksdagen önskade bringa ordning i de flockar av lösdrivande hundar som fanns på... (More)
Jag har skrivit om den hundskattelagstiftning som fanns i Sverige mellan åren 1923 och 1996. Min uppsats behandlar anledningen till att hundskatteförordningen (1923:116) infördes, hur bestämmelserna kom att utvecklas och varför lagen om hundskatt upphävdes. (Förordningen omvandlades till lag efter riksdagsbeslut 1979/80.) Uppsatsen tittar även på lag (2000:537) om märkning och registrering av hundar samt dess efterföljare lag (1943:459) tillsyn över hundar och katter. Dessa lagar infördes av delvis samma skäl som lagen om hundskatt. Jag har undersökt om dessa lagar undanröjer behovet av hundskatt. Huvudorsaken till att hundskatteförordningen infördes var att riksdagen önskade bringa ordning i de flockar av lösdrivande hundar som fanns på början av 1900-talet och som orsakade skador på viltet. Riksdagen ville också bekosta kommunernas utgifter för renhållning och minska risken för spridning av vissa sjukdomar. Under tiden som hundskattelagstiftningen fanns utvidgades den skattefria kretsen till att innefatta t.ex. ledarhundar, polishundar och hundar använda för forskning. Skattebeloppet höjdes successivt. Det var dock få kommuner som utnyttjade lagens maximibelopp. 1980 skedde en lagändring som gav kommunerna rätt att själva bestämma skattebeloppet. Därefter satte flera kommuner ner skattebeloppet till noll kronor. Regeringsrätten bekräftade i ett rättsfall från 1994 att detta var ett tillåtet förfarande. Hundskatten var föga populär. Under åren väcktes flera motioner för att ta bort hundskatten. Andra motionärer ansåg att hundskatten borde specialdestineras så att skatten var till gagn för hundägarna och deras hundar. När lagen om hundskatt slutligen upphävdes var den av liten ekonomisk betydelse, den hade opinionen mot sig och de skäl som anförts vid införandet av hundskatteförordningen hade tappat sin betydelse. År 2000 infördes lagen om märkning och registrering av hundar för att bekämpa problemet med aggressiva hundar. Även om denna lag inte ersätter kommunerna för renhållningskostnader lyckas den på liknande sätt som på början av 1900-talet få kontroll över hundbeståndet, även om hundarna på början av 1900-talet främst var farliga för viltet snarare än för människor. I tillägg till detta har jag tittat på lagstiftningen om hundskatt och hundavgifter i Finland, Danmark och Norge. Utav dessa är det bara Finland som har behållit sin hundskattlagstiftning. Jag drog slutsatsen att hundskatten är en föråldrad beskattning. Efter införandet av obligatorisk registrering av hundar finns det inget bärande skäl att återinföra hundskatten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dios, Isabella
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1556949
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556949,
  abstract     = {{Jag har skrivit om den hundskattelagstiftning som fanns i Sverige mellan åren 1923 och 1996. Min uppsats behandlar anledningen till att hundskatteförordningen (1923:116) infördes, hur bestämmelserna kom att utvecklas och varför lagen om hundskatt upphävdes. (Förordningen omvandlades till lag efter riksdagsbeslut 1979/80.) Uppsatsen tittar även på lag (2000:537) om märkning och registrering av hundar samt dess efterföljare lag (1943:459) tillsyn över hundar och katter. Dessa lagar infördes av delvis samma skäl som lagen om hundskatt. Jag har undersökt om dessa lagar undanröjer behovet av hundskatt. Huvudorsaken till att hundskatteförordningen infördes var att riksdagen önskade bringa ordning i de flockar av lösdrivande hundar som fanns på början av 1900-talet och som orsakade skador på viltet. Riksdagen ville också bekosta kommunernas utgifter för renhållning och minska risken för spridning av vissa sjukdomar. Under tiden som hundskattelagstiftningen fanns utvidgades den skattefria kretsen till att innefatta t.ex. ledarhundar, polishundar och hundar använda för forskning. Skattebeloppet höjdes successivt. Det var dock få kommuner som utnyttjade lagens maximibelopp. 1980 skedde en lagändring som gav kommunerna rätt att själva bestämma skattebeloppet. Därefter satte flera kommuner ner skattebeloppet till noll kronor. Regeringsrätten bekräftade i ett rättsfall från 1994 att detta var ett tillåtet förfarande. Hundskatten var föga populär. Under åren väcktes flera motioner för att ta bort hundskatten. Andra motionärer ansåg att hundskatten borde specialdestineras så att skatten var till gagn för hundägarna och deras hundar. När lagen om hundskatt slutligen upphävdes var den av liten ekonomisk betydelse, den hade opinionen mot sig och de skäl som anförts vid införandet av hundskatteförordningen hade tappat sin betydelse. År 2000 infördes lagen om märkning och registrering av hundar för att bekämpa problemet med aggressiva hundar. Även om denna lag inte ersätter kommunerna för renhållningskostnader lyckas den på liknande sätt som på början av 1900-talet få kontroll över hundbeståndet, även om hundarna på början av 1900-talet främst var farliga för viltet snarare än för människor. I tillägg till detta har jag tittat på lagstiftningen om hundskatt och hundavgifter i Finland, Danmark och Norge. Utav dessa är det bara Finland som har behållit sin hundskattlagstiftning. Jag drog slutsatsen att hundskatten är en föråldrad beskattning. Efter införandet av obligatorisk registrering av hundar finns det inget bärande skäl att återinföra hundskatten.}},
  author       = {{Dios, Isabella}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Hundskatt -föråldrad beskattningsform eller modern möjlighet?}},
  year         = {{2008}},
}