Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Mervärdesskattegrupper - en komparativ studie

Duvander, Anna (2003)
Department of Law
Abstract
Mervärdesskatten började harmoniseras inom dåvarande EG i slutet av 60-talet och har sedan dess utvecklats och harmoniserats i allt högre grad. Tanken är att man så småningom skulle kunna avskaffa de mervärdesskatterättsliga gränsformaliteterna och beskatta utifrån ursprungslandsprincipen. Den huvudsakliga regleringen har skett genom direktiv, men harmoniseringen borde lika väl ha kunnat möjliggöras via förordningar. En del föreskrifter i fördraget blir indirekt berörda såsom diskriminerings- och restriktionsförbudet. Sjätte mervärdesskattedirektivet ger möjligheten för medlemsstaterna att införa regler om mervärdesskattegrupper. I princip innebär detta att företag som befinner sig i viss intressegemenskap kan ses som ett enda... (More)
Mervärdesskatten började harmoniseras inom dåvarande EG i slutet av 60-talet och har sedan dess utvecklats och harmoniserats i allt högre grad. Tanken är att man så småningom skulle kunna avskaffa de mervärdesskatterättsliga gränsformaliteterna och beskatta utifrån ursprungslandsprincipen. Den huvudsakliga regleringen har skett genom direktiv, men harmoniseringen borde lika väl ha kunnat möjliggöras via förordningar. En del föreskrifter i fördraget blir indirekt berörda såsom diskriminerings- och restriktionsförbudet. Sjätte mervärdesskattedirektivet ger möjligheten för medlemsstaterna att införa regler om mervärdesskattegrupper. I princip innebär detta att företag som befinner sig i viss intressegemenskap kan ses som ett enda skattesubjekt under vissa förutsättningar. Syftet med bestämmelsen var vid införandet att förenkla skattehanteringen och förhindra missbruk av systemet. Däremot inte att underlätta för företag i intressegemenskap. I de svenska förarbetena poängterades dock denna senare anledning. En förklaring kan vara att detta faktiskt underlättar för företagen och skapar konkurrensfördelar vilket märktes för de svenska företag som tidigare inte hade möjlighet att gruppregistrera sig. Därför betonades vikten av att utjämna konkurrensvillkoren. Artikel 4.4 i sjätte mervärdesskattedirektivet är fakultativ och således frivillig för medlemsstaterna att implementera. Vissa har valt att implementera den och lösningarna skiljer sig en del åt. Sverige har implementerat artikeln och valt att göra gruppregistreringen frivillig, men endast öppen för företag i den finansiella sektorn. Tyskland å sin sida har gjort mervärdesskattegrupper generella och obligatoriska. England har en lösning som påminner om Sveriges såtillvida att det är frivilligt om företagen vill gruppregistrera sig. Den skiljer sig dock åt i det avseende att den är generell och öppen för alla sorters företag. Frankrike har inte implementerat artikel 4.4 och där finns alltså ingen möjlighet för företag att gruppregistrera sig. Däremot har de implementerat en annan artikel i direktivet, vilket gör undantag för vissa tillhandahållanden av tjänster inom en företagsgrupp. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Duvander, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1556990
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556990,
  abstract     = {{Mervärdesskatten började harmoniseras inom dåvarande EG i slutet av 60-talet och har sedan dess utvecklats och harmoniserats i allt högre grad. Tanken är att man så småningom skulle kunna avskaffa de mervärdesskatterättsliga gränsformaliteterna och beskatta utifrån ursprungslandsprincipen. Den huvudsakliga regleringen har skett genom direktiv, men harmoniseringen borde lika väl ha kunnat möjliggöras via förordningar. En del föreskrifter i fördraget blir indirekt berörda såsom diskriminerings- och restriktionsförbudet. Sjätte mervärdesskattedirektivet ger möjligheten för medlemsstaterna att införa regler om mervärdesskattegrupper. I princip innebär detta att företag som befinner sig i viss intressegemenskap kan ses som ett enda skattesubjekt under vissa förutsättningar. Syftet med bestämmelsen var vid införandet att förenkla skattehanteringen och förhindra missbruk av systemet. Däremot inte att underlätta för företag i intressegemenskap. I de svenska förarbetena poängterades dock denna senare anledning. En förklaring kan vara att detta faktiskt underlättar för företagen och skapar konkurrensfördelar vilket märktes för de svenska företag som tidigare inte hade möjlighet att gruppregistrera sig. Därför betonades vikten av att utjämna konkurrensvillkoren. Artikel 4.4 i sjätte mervärdesskattedirektivet är fakultativ och således frivillig för medlemsstaterna att implementera. Vissa har valt att implementera den och lösningarna skiljer sig en del åt. Sverige har implementerat artikeln och valt att göra gruppregistreringen frivillig, men endast öppen för företag i den finansiella sektorn. Tyskland å sin sida har gjort mervärdesskattegrupper generella och obligatoriska. England har en lösning som påminner om Sveriges såtillvida att det är frivilligt om företagen vill gruppregistrera sig. Den skiljer sig dock åt i det avseende att den är generell och öppen för alla sorters företag. Frankrike har inte implementerat artikel 4.4 och där finns alltså ingen möjlighet för företag att gruppregistrera sig. Däremot har de implementerat en annan artikel i direktivet, vilket gör undantag för vissa tillhandahållanden av tjänster inom en företagsgrupp.}},
  author       = {{Duvander, Anna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Mervärdesskattegrupper - en komparativ studie}},
  year         = {{2003}},
}