Våldtäktsbrott baserat på samtycke?
(2009)Department of Law
- Abstract
- Dagens våldtäktsbestämmelse grundades 2005 på krav om våld eller hot om brottslig gärning. 2008 startades emellertid, på uppdrag av miljöpartiet, en utredning som föreslår att regeln istället ska grundas på ett rekvisit om samtycke och att dagens krav ska utgå. Med en sådan reglering föreslås att en våldtäkt ska anses ha begåtts om den ena parten inte uttryckt något samtycke till samlag eller därmed jämförlig sexuell handling, oavsett tvång eller inte. Vilket resultatet blir återstår att se år 2010. Kritikerna mot ett införande av ett samtyckesrekvisit hävdar att det skulle strida mot brottsbalkens systematik att införa en sådan regel. De menar att grundtanken som medför fokus på gärningsmannens motiv, avsikter och handlingar skulle... (More)
- Dagens våldtäktsbestämmelse grundades 2005 på krav om våld eller hot om brottslig gärning. 2008 startades emellertid, på uppdrag av miljöpartiet, en utredning som föreslår att regeln istället ska grundas på ett rekvisit om samtycke och att dagens krav ska utgå. Med en sådan reglering föreslås att en våldtäkt ska anses ha begåtts om den ena parten inte uttryckt något samtycke till samlag eller därmed jämförlig sexuell handling, oavsett tvång eller inte. Vilket resultatet blir återstår att se år 2010. Kritikerna mot ett införande av ett samtyckesrekvisit hävdar att det skulle strida mot brottsbalkens systematik att införa en sådan regel. De menar att grundtanken som medför fokus på gärningsmannens motiv, avsikter och handlingar skulle försvinna och att regeln därmed skulle avvika från övriga regler i balken. Istället skulle fokus hamna på offret och hur denna demonstrerat sin ofrivillighet. Vidare anför motståndare till en samtyckesreglering att den tilltalades rättssäkerhet riskerar att åsidosättas genom att det är oerhört svårt att försvara sig när ena parten påstår att det förelegat ett tyst bristande samtycke. Förespråkarna anser att kvinnans ställning skulle stärkas genom en samtyckesbaserad våldtäktsbestämmelse. De menar att processen även fortsättningsvis skulle fokusera på gärningsmannen. Detta genom att utröna hur den tilltalade gick till väga för att förvissa sig om att den andra parten var villig till de sexuella aktiviteterna, och följaktligen vad som samtycktes till. Förespråkarna grundar många av argumenten på Europadomstolens dom mot Bulgarien och att Sverige strider mot europakonventionen. I domen fastslås att sexuella handlingar som vidtagits utan den andra partens samtycke ska straffas oberoende av våld eller motstånd. När de svenska domstolarna i sina domskäl ska avgöra huruvida någon våldtagits eller inte kan en samtyckesdiskussion vanligtvis urskiljas. Som regel utreds om samtycke förelegat eller inte. Motståndarna menar, med stöd av detta, att det är tillräckligt att domstolarna utreder frågan och inte att den behöver införas i lagen. Detta resonemang menar förespråkarna är felaktigt eftersom lagen genom sin normerande verkan måste bidra till en ändrad, mer modern syn på varje människas sexuella integritet. Det kan framstå som självklart att våldtäktsregleringen ska baseras på samtycke, eftersom det är sexuella handlingar mot en enskild som ska bedömas. Varje individ måste ensamt få bestämma över sin kropp och vilka aktiviteter som denna ska delta i. Samtidigt får inte den tilltalades rättssäkerhet försummas. Det måste råda en balans mellan målsägandens rätt till rättsskydd och den åtalades rättssäkerhet. Jag tenderar att hålla med motståndarna och anser att den nuvarande bestämmelsen i första hand bör moderniseras och bearbetas innan en samtyckesreglering kan bli aktuell. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557090
- author
- Eklund, Lina
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557090
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557090,
abstract = {{Dagens våldtäktsbestämmelse grundades 2005 på krav om våld eller hot om brottslig gärning. 2008 startades emellertid, på uppdrag av miljöpartiet, en utredning som föreslår att regeln istället ska grundas på ett rekvisit om samtycke och att dagens krav ska utgå. Med en sådan reglering föreslås att en våldtäkt ska anses ha begåtts om den ena parten inte uttryckt något samtycke till samlag eller därmed jämförlig sexuell handling, oavsett tvång eller inte. Vilket resultatet blir återstår att se år 2010. Kritikerna mot ett införande av ett samtyckesrekvisit hävdar att det skulle strida mot brottsbalkens systematik att införa en sådan regel. De menar att grundtanken som medför fokus på gärningsmannens motiv, avsikter och handlingar skulle försvinna och att regeln därmed skulle avvika från övriga regler i balken. Istället skulle fokus hamna på offret och hur denna demonstrerat sin ofrivillighet. Vidare anför motståndare till en samtyckesreglering att den tilltalades rättssäkerhet riskerar att åsidosättas genom att det är oerhört svårt att försvara sig när ena parten påstår att det förelegat ett tyst bristande samtycke. Förespråkarna anser att kvinnans ställning skulle stärkas genom en samtyckesbaserad våldtäktsbestämmelse. De menar att processen även fortsättningsvis skulle fokusera på gärningsmannen. Detta genom att utröna hur den tilltalade gick till väga för att förvissa sig om att den andra parten var villig till de sexuella aktiviteterna, och följaktligen vad som samtycktes till. Förespråkarna grundar många av argumenten på Europadomstolens dom mot Bulgarien och att Sverige strider mot europakonventionen. I domen fastslås att sexuella handlingar som vidtagits utan den andra partens samtycke ska straffas oberoende av våld eller motstånd. När de svenska domstolarna i sina domskäl ska avgöra huruvida någon våldtagits eller inte kan en samtyckesdiskussion vanligtvis urskiljas. Som regel utreds om samtycke förelegat eller inte. Motståndarna menar, med stöd av detta, att det är tillräckligt att domstolarna utreder frågan och inte att den behöver införas i lagen. Detta resonemang menar förespråkarna är felaktigt eftersom lagen genom sin normerande verkan måste bidra till en ändrad, mer modern syn på varje människas sexuella integritet. Det kan framstå som självklart att våldtäktsregleringen ska baseras på samtycke, eftersom det är sexuella handlingar mot en enskild som ska bedömas. Varje individ måste ensamt få bestämma över sin kropp och vilka aktiviteter som denna ska delta i. Samtidigt får inte den tilltalades rättssäkerhet försummas. Det måste råda en balans mellan målsägandens rätt till rättsskydd och den åtalades rättssäkerhet. Jag tenderar att hålla med motståndarna och anser att den nuvarande bestämmelsen i första hand bör moderniseras och bearbetas innan en samtyckesreglering kan bli aktuell.}},
author = {{Eklund, Lina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Våldtäktsbrott baserat på samtycke?}},
year = {{2009}},
}